Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Bergsprängningsteknikens senaste utveckling, av Sten Brännfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Borrvagn för pallborrning.
och allt bättre hårdmetallborr med fasta skär för
den vanliga borrningen. Ett intensivt
forskningsarbete för utredning av samspelet mellan
maskin, borrstång och hårdmetall pågår. Jämsides
med detta har emellertid andra linjer blivit
klara. Långhålsborrningen har tilldragit sig
alltmera ökat intresse i gruvorna samt för
sprängning av bergrum och stora öppna skärningar.
Skarvade borrstänger med hårdmetall i lösa skär
används allt mer för dessa ändamål
kombinerade med borrvagnar med tyngre maskiner (fig.
3) för arbeten där terrängförhållandena är
lämpliga för sådana.
I speciella fall där terräng eller hålsättning
inbjuder till vad man kan kalla industrialiserad
borrning har sådan även införts. Sålunda har
borrvagnar med flera maskiner byggts för
dikessprängningar, för vilka de är ekonomiska när
stort antal hålrader med samma antal hål i
varje rad skall borras. Ett typiskt exempel på
industriell borrning är upptagning av
uppåtriktade hål för igensättningsbrytningen i Boliden,
där hela taket skall borras fullt med ca 3 m
djupa hål, vilka laddas och skjuts med
kortinter-valltändning av särskild personal. För detta
ändamål har byggts en borrvagn på gumihjul med
två borrmaskiner (fig. 4), vilka båda
manövreras centralt av en man. Prestationen är 150—
200 m per skift, ett borrningsresultat som inte
kan uppnås med en vanlig utrustning.
En annan intressant produkt är plattstålet eller
fjäderstålet, som nu används i flera fall, t.ex. i
Grängesberg, där man vid borrning från orterna
gått in för denna metod (fig. 5). Fördelen är
uppenbarligen, att man inte är beroende av
ortdimensionen vid borrningsarbetet för
strossning-en. Metoden har säkert många möjligheter och
det spekuleras t.ex. nu på att genom användning
av detta stål få ett bättre utslag i kilar för
tunnlar genom att kilhålen kan ges en flackare
lutning än vad som nu är möjligt.
Borrningsteknikens utveckling i Nordamerika
Knämatningen har vunnit en dominerande
ställning i Kanada och är på frammarsch i USA.
Svenska maskiner och svenskt borrstål har en
stor del av denna marknad men möter en allt
mera ökande konkurrens från amerikanska
tillverkare. Intresset för långhålsborrning och
dennas användning är betydande och tilltar i
gruvorna. Utnyttjande av borrvagnar för öppna pallar
Fig. U. Två- Fig. 5.
Lätt-maskinsvagn böjligt borr-
för Boliden. stål, plattstål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
