Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Analys av produkter från atomreaktorer, av Hans von Ubisch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6.
Gammastrål-ning från metastabila
nivåer hos 7’Ge,
upptagen med
scintilla-tionsspektrometer och
NaJ (Tl)-kristall10.
Fig. 7. Det
naturliga uranets
oc-spektrum,
upptaget med [-jonisations-kammare".-]
{+jonisations-
kammare".+}
förmåga, av eventuella radioaktiva
föroreningar och i några fall av bristande kännedom om
det radioaktiva sönderfallsschemat.
Radioaktivitetsmätningarna kompletterar dock
de andra mätmetoderna på viktiga områden.
Detta visas av en översikt över de viktigaste
oc-linjerna i atombränslen (fig. 8). Jämförs
uranlinjerna på fig. 7 och 8, inses vad man mister i
upplösningsförmåga vid användning av
jonkammare. I fig. 8 är linjernas längder i logaritmiskt
mått proportionella mot sönderfallskonstanten,
dvs. mot strålningsintensiteten. Härav inses
klart den radioaktiva metodens fördel vid
bestämning av atomslag med kort halveringstid. I
fig. 7 omsluter linjerna för 234U och 238U lika
stora ytor, därför att isotoperna befinner sig i
radioaktiv jämvikt; i ett masspektrum blir deras
mängdförhållande 1 : 16 000, och 234U kan
knappast upptäckas. På grund av självabsorption i
provet och spridning av strålarna får erhållna
linjer svansar mot lägre energier, som döljer
svagare linjer på den sidan. Detta visas t.ex. på fig.
7 för 235U bredvid 234U. Linjerna till höger i fig. 8
dominerar därför i ett spektrum.
En systematisk översikt som för a-strålarna
kan man knappast ge för ß- och /-strålar. Det
må tillfogas att de a-aktiva nukliderna oftast
har mycket likartade /-spektra med huvudlinjer
kring 45, 90 och 140 keV och därför bör
bestämmas med a>aktiviteten. övriga radioaktiva
nukli-der i blandningar bestäms däremot med
/-strålningens konversionslinjer, varvid ^-strålningen
kan absorberas med ett folium under mätningen.
eller analys av klyvbara ämnen. I senare fallet
är man intresserad av att konstatera klyvningen
och att mäta dennas frekvens. Man mäter inte
klyvningspartiklarnas räckvidd som man
brukar göra för ce-partiklar.
I scintillationsräknaren7 utnyttjas vissa fasta
och flytande ämnens förmåga att utsända ett
antal ljuskvanta (fotoner) som är proportionellt
mot den energi som en elektron (också
sekundärelektroner efter /-strålning) eller en
ct-par-tikel förlorar vid nedbromsning i ämnet.
Foto-nerna fångas upp av fotomultiplikatorrör.
Med elektroniska apparater kopplade till
detektorn väljer man sedan ut impulser av en
bestämd storlek. Man sveper med en
impulsselektor över hela energispektret, eller också
sorterar man med en gång samtliga impulser i ett
mångkanalsystem8, vilket omedelbart ger
spektret (fig. 5—7). Av figurerna framgår att man
med denna metod inte kan uppnå lika god
separering och noggrannhet som med t.ex. optiska
och masspektrometriska metoder.
Noggrannheten av en analys med radioaktiv
mätmetodik påverkas av processernas statistiska
tidsfördelning, av självabsorption i provet, av
mätapparaturens effektivitet och särskiljnings-
Isotoputspädning
Isotoputspädning är en redan gammal metod
införd ungefär 1930 av Hevesy. Ett enkelt tänkt
exempel är följande: Man skall mäta en mängd
vatten som man inte kan isolera fullständigt
(t.ex. kroppsvätska). En känd mängd tungt
vatten tillsätts och inblandas så fullständigt som
möjligt. Därefter mäts
deuteriumkoncentratio-nen i ett litet vattenprov enligt en av de många
Fig. 8. översikt över viktiga oc-linjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
