- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
658

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 17 augusti 1954 - Gummimetallelement för vibrationsisolering, av Carl-Gustav Nobel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

658

TEKNISK TIDSKRIFT

Medellivslängd

Fig. 7. Statisk
utmattningshållfasthet vid
skjuvning vid 38°C;
gummits hårdhet 50
enligt Durometer,
skjuvmodul 5,3 kp/cm*.

års användning har den permanenta
deformationen för en viss gummikvalitet uppmätts till inte
mer än 1,5 gånger det mot den dynamiska
modulen svarande värdet.

Dämpningsegenskaper

Gummits olika moduler vid statisk och
dynamisk belastning utgör den största skillnaden
mellan stål och gummi som fjädermaterial.
Egenskapen hos gummi, att bli styvare vid högre
frekvenser, är endast skenbar och har samband
med krypningen under statisk belastning. Den
beror på gummits inre friktion. I ett
tryck-töj-ningsdiagram får man vid svängningar en
hyste-resisslinga, vars yta motsvarar
dämpningsarbetet, och som yttrar sig i en uppvärmning av
gummit.

Vid chock- eller vibrationsbelastning utsätts en
gummifjäder för följande reaktionskrafter,
nämligen en elastisk kraft, vilken i likhet med den
elastiska kraften hos en metallfjäder är
proportionell mot den momentana deformationen, och
som verkar i sådan riktning att den strävar att
minska utslaget, samt en dämpningskraft, som
är approximativt proportionell mot den
momentana hastigheten under en svängning med given
frekvens, men som i motsats till den hydrauliska
dämpningskraften ej är proportionell mot
frekvensen utan står i nära omvänt förhållande till
denna.

Vid vätskedämpning är dämpningskraften
direkt proportionell mot den momentana
hastigheten och dess värde, i förhållande till den
elastiska kraften, stiger därför när frekvensen ökar.
Hysteresisslingans vidd blir större när frekven-

sen ökar över resonans, tills vid mycket hög
frekvens dämpningskraften kan bli större än den
elastiska kraften.

Detta kan icke inträffa hos gummi. Om den
maximala dämpningskraften utgör en viss
procent av den maximala elastiska kraften för en
svängning med given amplitud vid en bestämd
frekvens, är den procentuellt lika stor för samma
svängning vid högre frekvens.
Hysteresisslingans bredd ändrar sig sålunda i stort sett icke
ined frekvensen. Dessutom minskar
dämpnings-kraften då amplituden ökar, dvs.
hysteresisslingans bredd ökar ej i samma proportion som
dess längd.

De nämnda dämpningsegenskaperna hos gummi
har stor betydelse vid tillämpningar inom
transporttekniken. Förutom periodiska störningar
förekommer nämligen här oberäkneliga stöt- och
accelerationspåkänningar, för vilkas dämpning
gummit är det idealiska medlet. De flesta
kraft-och arbetsmaskiner lagras överkritiskt. Vid start
och stopp måste ofta en eller flera kritiska
varvtal passeras, innan driftvarvtalet nås. För
dämpning av dessa spelar gummi en betydande roll.

Den största dämpningsförmågan har gummi
mot högfrekventa störningar. Häri ligger en stor
fördel hos gummifjädern framför metallfjädern.
Detta utnyttjas vid vibrationsisolering av alla
slags maskiner med hög störningsfrekvens, t.ex.
fläktar, tvättmaskiner, förbränningsmotorer,
elektriska motorer, generatorer m.m. Viktigt för
dämpningsförmågan vid högfrekventa
störningar är emellertid, att gummit i största möjliga
mån belastas med skjuvning och ej med tryck.

Genom att variera arten och mängden av
fyllnadsmedel i gummit kan man variera
dämpningen, dock ej obegränsat, då
hållfasthetsegenskaperna hos ett gummimetallelement avtar med
tilltagande dämpning. Trots gummits goda
dämpningsegenskaper för högfrekventa
störningar har dämpningen av chockbelastningar i
snabbgående fordon med högt belastade
hel-gummifjädrar, där stora fordringar ställs på
mjuk gång, ej visat sig vara tillräcklig för att
man skall kunna avvara mekaniska eller
hydrauliska stötdämpare. Att finna en
gummikvalitet, som kombinerar hög hållfasthet med
mycket hög dämpning, är fortfarande ett olöst
problem.

Som tidigare nämnts, är det ofta önskvärt att
vid dämpning av chockbelastningar få en
progressiv fjäderkarakteristik, vilket kan uppnås
genom att gummit utnyttjas vid kombination av
skjuvning och tryck. Arbetsmaskiner med icke
harmonisk störning, t.ex. tryckerimaskiner,
pressar m.m., kan man, tack vare gummits
chock-dämpande egenskaper, lagra underkritiskt och
samtidigt få en god vibrationsisolering mot
eventuellt förekommande högfrekventa
störningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free