Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Riksfotokartan och den ekonomiska kartan, av Erik Welander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid fältrekognosceringen kompletteras de
gränser, som ej kunna fastläggas vid byråarbetet, så
vitt detta är möjligt. Om hävden ej stämmer med
förrättningskartan, är det ofta svårt att på den
ekonomiska kartan inlägga den rätta
gränssträckningen. Tvist kan t.ex. råda om en
gränssträckning, eller också kanske ägarna inte själva
vet, var gränserna går, framför allt i skogen.
Vidare saknar många byar helt kartor, eller också
är kartorna så gamla och dåligt mätta, att de ej
ger någon ledning. I dessa fall fordras en
lant-mäteriförrättning, innan läget för en gräns kan
bestämmas.
Det kan naturligtvis ej undvikas, att en hel del
gränser och även andra detaljer ej syns i bilden.
Dessa inläggs då med hjälp av kompass och
stegning. Mätning med band förekommer sällan, ty
i regel finns detaljer att utgå ifrån på så nära
håll, att stegning är till fyllest i den använda
skalan.
Skogsvägar på höstbilder syns ofta dåligt på
grund av skuggorna. Här sker inmätningen med
handkompass och stegning, vilket även på längre
sträckor ger förvånansvärt bra resultat.
I vissa fall kan även inträffa, att en gräns syns
bättre i bilden än på marken. En rågång i skogen,
som är igenvuxen, kan stundom synas tydligt
på bilden tack vare sin regelbundenhet, liksom
igenlagda diken, täckdiken o.d. i inägorna. Detta
beror på att ögat i bilden kan iaktta spår av
rågången eller diket på flera olika ställen och
sammanbinda dessa till en regelbunden kontur. Nere
på marken är detta ofta omöjligt, därför att man
Fig. 8. Timmer i
vattendrag syns bra på grund
av kontrastverkan.
inte har en lika god översikt i stort över
terrängen.
Den ekonomiska kartan skall följa jordregistret,
men även sämjedelningar redovisas. Om en
fastighet l2 är sämjedelad mellan t.ex. två personer,
redovisas delarna såsom l2 A och l2 B, varvid
gränsen mellan A och B på kartan ritas som
vanlig fastighetsgräns.
Landvinningar vid stränder vållar ofta besvär.
Frågan om skiftat eller oskiftat vatten är i
regel komplicerad. Ibland redovisas
landvinningarna enligt hävden som sämjedelning, när sådan
skett, men vid mindre landvinningar dras ofta
skifteslinjerna ut till den nya strandlinjen.
Stundom redovisas landvinningar som samfällda.
Detta är frågor, som vanligen ej kan avgöras utan
förrättning.
Ett annat problem är gränser i vatten.
Bygrän-ser inritas enligt 12:4 jordabalken, om de ej
varit föremål för behandling vid förrättningar. I
övrigt redovisas endast fastställda gränser i
vatten. Ett undantag är skärgårdsområden, där
pro-visionella gränser mellan olika
jordregisternum-mer kan erfordras för att ånge, till vilken
fastighet olika holmar och skär hör.
De fastigheter, som alldeles saknar kartor och
handlingar, kan vanligen återfinnas med hjälp
av ägarens namn. Kartverkets jordregisterutdrag
kompletteras nämligen med ägarens namn ur
taxeringslängden. Det är endast i sällsynta
undantagsfall som en jordregisterfastighet vid
fältrekognosceringen ej kan lokaliseras. Den har då
i regel återgått till sin stamfastighet, eller också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
