- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
684

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - Nybyggen - Jättetankfartyg från Eriksberg, av N Lll - Elugn med molybdenelektroder för glassmältning, av SHl - Bil för »termotransport» av SHl - Bombplan i väst och öst, av hop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

684

TEKNISK TIDSKRIFT

på popdäck finnes kök, mässar samt dagrum för
officerare, kökspersonal och manskap. Manskapet har sina
hytter i popen, där man även har maskinellt tvättrum med
intilliggande tork-, stryk- och mangelrum samt ett
turkiskt bad. All inredning har mekanisk ventilation.

Navigationsutrustningen omfattar bl.a. radar,
gyrokom-pass med auto-pilot, ekolod och SAL-logg. Fartyget är
också försett med "Eriksbergs Loading Guide" till hjälp
för åstadkommande av lämplig lastfördelning. "Bergeboss"
har fyra lättmetall-livbåtar, varav två med dieselmotorer.
Framdrivningsmaskineriet består av två sexcylindriga
två-takt enkelverkande Eriksberg—B & W-dieselmotorer om
tillsammans 13 800 hk indikerad effekt. Den kontrakterade
farten är 15,5 knop, som på provturen uppnåddes med god
marginal (enl. Eriksbergs Mek. Verkstads AB). N Lll

Elugn med molybdenelektroder för glassmältning.
Under och efter andra världskriget utvecklades
glassmältning i elugn snabbt i Europa (Tekn. T. 1952 s. 855).
Glasmassan värms härvid genom att elström leds genom den
mellan elektroder som vanligen är av grafit. Elugnar har
flera fördelar framför gas- eller oljeeldade ugnar men
fordrar tillgång till relativt billig elenergi. Denna utnyttjas
emellertid mycket bra, nämligen till 60 °/o, medan bara
15 %> av värmet tillgodogörs för smältning i en oljeeldad
ugn. I många fall är det fördelaktigt att kombinera
elupp-hettning med gas- eller oljeeldning. I sådana fall kan
elenergin utnyttjas till 100 %>.

I ett glasbruk, som är pionjär på området i USA, har
man sedan 1945 smält buteljglas i elugn och blyglas i en
olje-eluppvärmd ugn. Man har nu byggt om elugnen och
härvid ersatt kolelektroderna med molybdenelektroder.
Härigenom har man enligt uppgift nått vissa fördelar.
Metallelektroderna kan göras mycket klenare än
grafitelektroderna därför att de väts betydligt bättre av glaset.
De har vidare större livslängd och beräknas därför till
skillnad från grafitelektroderna hålla lika länge som
van-nan. För att elektroderna skall kunna bytas under gång
måste de doppa ned i glaset uppifrån.
Molybdenelektro-derna införs däremot genom vannans sidor varigenom hela
smältytan kan utnyttjas för uppvärmning. Detta är
omöjligt när elektroderna passerar genom glasytan som hålls
täckt med ett värmeisolerande lager av osmält glassats.

I den ombyggda ugnen kan man också smälta blyglas,
men elektroderna förstörs då något fortare genom
oxidation än vid smältning av buteljglas. Man tror att de dock
skall hålla tills vannan efter tre års drift skall byggas om.
Molybdenelektroder är givetvis avsevärt dyrare än
grafitelektroder, men man anser att prisskillnaden uppvägs av
de förras större livslängd. Temperaturen i smältan är
1 450°C; elenergiförbrukningen är 1 MWh/t glas; vannan
håller 90 t glas och är så väl värmeisolerad att
strömavbrott på 30—45 min inte vållar någon olägenhet. Man har
haft ugnen strömlös i 8 h utan att glasmassan stelnat
(Chemical Engineering maj 1954 s. 136). SHl

Fig. 1. Bil för transport av
djupfrysta livsmedel.

Bil för "termotransport". Det senaste ledet i
utvecklingen av Sveriges transportmedel för djupfrysta livsmedel
är en lastbil som den 2 juli 1954 gjorde sin jungfruresa
från Hälsingborg till Stockholm. Bilen, som tillkommit
genom samarbete mellan Helsingborgs Fryshus AB och
SJ:s Svenska Lastbils AB, har ett ganska kosmopolitiskt
ursprung. Dragbilen är sålunda av svensk tillverkning,
påhängsvagnens chassi kommer från Holland, dess
överbyggnad från Tyskland och kylaggregatet från USA.

Dragbilen är på 135 hk. Påhängsvagnen, som lastar 10 t,
är 10,5 m lång, 2,35 m bred och 3,2 m hög. Bilen har en
total längd av 15 m, den största tillåtna i Sverige, och
har kostat 150 000 kr. Kylrummet rymmer ca 38 m3 och
har ca 15 cm tjock isolering, bestående av mellan
aluminiumplåtar placerade Iporka-plattor (skumplast) i
skyddshöljen av polyeten. Kylaggregatet kan ställas in för en
önskad temperatur i kylrummet mellan + 15 och —20°C.
Bilen kan därför användas inte bara som frys- utan
också som varmvagn, t.ex. vid transport av frukt till
Norrland under vintern. SHl

Bombplan i väst och öst. Bilder och uppgifter om de
senaste ryska bombplanstyperna har publicerats i
amerikansk press. Även om uppgifterna kommer ur källor,
som icke kan kontrolleras, möjliggör de dock en viss
teknisk jämförelse mellan bombplanen i väst och öst. I fig. 1
och tabell 1 ges planvyer och viktigaste data för aktuella
typer. Alla amerikanska plan är ej medtagna utan endast
sådana som man med säkerhet vet att de går i produktion
och som lämpar sig för jämförelse med motsvarande
engelska och ryska plan.

Man finner att bombplanens storlek, representerad av
startvikten eller vingarean hänger nära samman med deras
räckvidd. Tre ungefärliga räckviddskategorier finns: ca
3 000, 6 000 samt 10—15 000 km. Samhörande startvikter
ligger kring 30, 75 resp. 160 t. I den lägsta kategorien
finner man Englands välkända "Canberra", ett
utomordentligt lätt flygplan utan defensiv beväpning och med liten
bomblast. Dess prestanda ligger heller inte långt under
jämngamla jaktplans. Flygplanet finns i stora krigsdugliga
förband såväl i England som USA. Närmast liggande
amerikanska flygplan, B-45, tar betydligt större bomblast och
är därmed också större och har sämre prestanda. Det
ryska 11-28 ligger ungefär mitt emellan dessa två. Både
B-45 och 11-28 finns i tjänst.

Nu meddelas att det ryska 11-28 utvecklats till en
pil-vingad version 11-28-2 med avsevärt ökade fartprestanda.
Varianten påminner närmast om det amerikanska B-66,
medan någon motsvarighet i England icke är känd. En
övergång i denna kategori från västlig överlägsenhet med
"Canberra" till östlig likställighet med 11-28-2 synes
sålunda vara på väg.

I kategorien med räckvidd omkring 6 000 km råder en
markant västlig dominans dels med B-47 "Stratojet", som
sedan flera år finns i operativ tjänst, och dels med de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free