Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 24 augusti 1954 - TNC: 14. Uppslagstermernas form i ordlistor, av JW - Hänt inom tekniken - Kurskonferens »Värdering av villor och hyreshus» - Kontaktnämnd matematiker—tekniker - Anslag för skoglig forskning - Arbetsstudieutbildning ej blott i Stockholm - SHI-kurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
687
tiv. — Verbens participformer kan i regel med oförändrad
betydelse användas adjektiviskt, t.ex. en målande artist,
en målad yta, och representeras då liksom andra
böjningsformer lämpligen av infinitiven, måla. Ibland övergår
emellertid participen till verkliga adjektiv, t.ex. en
betydande insats, en bildad person, eller till substantiv, t.ex.
en ordförande, och får då själva bli uppslagstermer. Detta
gäller även sådana fall då infinitivformen inte
förekommer (med samma grundbetydelse), t.ex. självkyld,
högspänd, oledande.
Huruvida sammansatta verb skall anges sammanskrivna
eller isärskrivna kan ibland vara en smaksak. TNC
rekommenderar sammanskrivning så ofta denna form är
naturlig åtminstone i skrift, t.ex. inkoppla, avgjuta, överföra.
Däremot: dra till (en skruv), haka upp sig, släppa efter.
Andra ordklasser än de här nämnda förekommer sällan
i tekniska ordlistor och kan här förbigås.
Ofta ser man i fackordlistor alla uppslagstermer angivna
med stor begynnelsebokstav, eller helt och hållet med
storbokstäver. Detta är opraktiskt, eftersom man då inte får
upplysning om i vilka fall ett ord under alla förhållanden
skall inledas med stor bokstav (Ampere? Dieselmotor?).
Bättre är att genomgående använda småbokstäver och
reservera stor begynnelsebokstav för sådana fall då den av
särskild anledning är att föredra, t.ex. Avogadros tal,
Curie-punkt, U-balk.
Hur uppslagstermen rent formellt skall anknytas till den
efterföljande definitionen kommer att belysas i en
kommande TNC-spalt. JW
Hänt inom tekniken
Kurskonferens "Värdering av villor och hyreshus"
(Tekn. T. 1954 h. 29, 30 s. III) anordnas av Svenska
Teknologföreningen 13—18 september 1954 på Hotell Malmen,
Stockholm. Kursen, som behandlar värdering av
bostadsfastigheter i städer och stadsliknande samhällen, är
avsedd för personer med grundläggande kännedom om och
praktisk erfarenhet av värdering av sådana fastigheter,
motsvarande minst fem års verksamhet inom området.
Hyreshus och villor i städer och tätorter representerar
ett värde som i runt tal kan uppskattas till 40 miljarder
kronor och sålunda är av största betydelse såväl
nationalekonomiskt som privatekonomiskt. För den enskilde
betyder detta först och främst att fastigheten erbjuder
nyttigheten av en bostad, men även att fastigheten är en
handelsvara som är föremål för köp och byte, investering och
belåning, produktion och utdömning. Att skapa enhetliga
och objektiva principer för värdering av fastighetsobjekt
blir då en vital fråga.
Då Svenska Teknologföreningen för något år sedan tog
upp ämnet fastighetsvärdering till en allmän översiktlig
behandling i form av en serie kurser framkom ett starkt
önskemål om att fortsättningsvis fördjupa denna
behandling inom mer begränsade områden. Bostadsfastigheter i
städer och stadsliknande samhällen utgör det största
området, och i den kurs som nu anordnas skall de
värderingsproblem man där möter tas upp till behandling och
studium.
Kontaktnämnd matematiker—tekniker. Inom Svenska
Matematikersamfundet har man ansett sig böra verka för
ökad rationell användning av matematik på andra
områden. Vid samfundets årsmöte i juni 1954 beslöts således
att inrätta en kontaktnämnd med uppgift att på olika sätt
stimulera företrädare för tillämpade vetenskaper och
näringsliv till vidgat samarbete med matematiker.
Man avser att pröva sig fram till lämpliga former för
sådan kontakt som dels kan ske, som hittills, genom
föredragsserier, kollokvier etc., dels genom direkt samarbete
mellan matematiker och t.ex. ingenjörer rörande speciella
tekniska problem. I det senare fallet skulle nämnden
förmedla kontakt mellan uppdragsgivaren och den
matematiker som är mest kompetent att behandla
problemet.
Till ledamöter av kontaktnämnden har utsetts, förutom
samfundets ordförande professor Ä Pleijel, docent B
Andersson, professor L Carleson och laborator H Bådström.
Anslag för skoglig forskning. Ansökningar om anslag
ur Fonden för skoglig forskning bör inges före den 1
oktober 1954 till fondens styrelse, K. Domänstyrelsen,
Stockholm 2. Fonden för skoglig forskning upprättades 1946 av
K.M:t för att stödja tillämpad och ren forskning som
avser skogen och dess produkter samt är ägnad att främja
skogsnäringens utveckling och öka dess bärkraft.
Upplysningar erhålles genom sekreteraren, jägmästare B
Nyström, Domänstyrelsen, tel. 22 50 40.
Arbetsstudieutbildning ej blott i Stockholm. Kraven
på arbetsstudiemännen stegras allt mer. Det är ofta svårt
att få tillräckligt kvalificerad personal att handha
rationalisering och ackordsättning. Visserligen har utbildningen
intensifierats, men det finns fortfarande arbetsstudiemän
som saknar egentlig utbildning för sitt arbete. Två behov
står här mot varandra, å ena sidan behovet av en
intensiv rationaliseringsverksamhet inom företaget och å andra
sidan behovet av utbildning härför. Ju starkare behovet
av utbildad personal gör sig gällande, desto svårare kan
det vara för t.ex. ett landsortsföretag att avvara sin
personal under de veckor en kurs i Stockholm pågår.
Bl.a. på grund härav har Arbetsledareinstitutet börjat
arbeta på att decentralisera arbetsstudieutbildningen. Ett
första steg har tagits i det att man i samarbete med
Sveriges Verkstadsförening förberett en decentralisering av
verkstadsindustrins kurser.
Man räknar med att hösten 1954 kunna hålla kurser på
åtta industriorter i landet. Kurserna kan anordnas som
kvällsundervisning några kvällar i veckan, som
kombinerade eftermiddags- och kvällskurser eller enligt något
annat alternativ. Avgörande härför är företagens egna
önskemål. Man räknar med att man på detta sätt inte bara skall
göra det möjligt för företag som har svårt att avvara sina
arbetsstudiemän under tre veckor att sända deltagare, utan
också att man skall kunna sänka utbildningskostnaderna.
Mer detaljerade uppgifter om hur kurserna skall ordnas
ingår i Verkstäderna 1954 s. 199.
Kurserna i Stockholm kommer naturligtvis inte alt
försvinna, redan av den orsaken att många företag ligger så
långt borta från de större industriorterna, att de i alla fall
måste skicka sin personal på dagkurser. Vid kurserna i
Stockholm skall man också kunna pröva de uppslag till
förbättrade utbildningsmetoder som framkommer.
SHI-kurser. Statens Hantverksinstitut anordnar hösten
1954 bl.a. följande kurser:
Kurs i arbetsorganisation hålles som kvällskurs
måndagar och torsdagar den 4—28 oktober. Bland ämnena kan
nämnas arbetsledning, arbetsförenkling, förråds- och
verktygsorganisation, lokalplanering, transporter och
materialhantering, kontorsarbetets organisation, kalkylering och
kostnadskontroll, ledarskapets psykologi.
Kurs i företagsledning anordnas som dagskurs den 15—20
november. Kursen behandlar bl.a. inköpsorganisation,
försäljningsplanering, företagets "public relations", olika
företagsformer ur juridisk och skatteteknisk synpunkt,
försäkringsfrågor, kalkylering och kostnadskontroll,
bokföringstekniska frågor, reklam, aktuella exportproblem,
affärsjuridik, de mindre företagens arbetsgivarfrågor.
Kurs i perspektivritning anordnas som dagskurs den 18—
20 oktober och som kvällskurs måndagar och torsdagar
den 11 oktober—1 november. Kursen omfattar bl.a.
uppskurna detaljer, sektioner, röntgenteckningar,
röntgenlavering, exploderade bilder, trepunktsperspektiv i praktiken,
schematiska och halvschematiska bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
