Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 31 augusti 1954 - Behandling av industriella avloppsvatten. Livsmedelsindustrierna, av Sten Vallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702
TEKNISK TIDSKRIFT
5—6 gånger mjölkmängden och har en
syreförbrukning på 400—600 mg/1. Mängden
föroreningsvatten (exklusive kylvatten) är 1—2
gånger mjölkmängden och har syreförbrukningen
1 000—2 000 mg/1. De åtgärder, som bör iakttas
vid ett mejeri, är i första hand nedbringande av
spill så långt som möjligt på olika punkter inom
driften, innehållande av överskottsvassla och
biologisk rening där så erfordras.
Genom tekniska anordningar vid invägning av
mjölk, utvägning av skummjölk m.m. har
spillprocenten kunnat minskas avsevärt i moderna
mejerier. Samtidigt får dock beaktas att
mejeriernas storlek i regel ökat. Innehållande av spill
har i Sverige drivits till sin spets vid det av
Fele-nius lancerade spillbrunnsystemet, som dock
hittills genomförts vid endast ett mindre antal
mejerier.
Enligt detta system arbetar mejeriet så att säga
torrt, med avloppet (bortsett från kylvattnet)
stängt under drifttid. Det koncentrerade spillet
uppsamlas i smärre golvbrunnar och samlas till
en gemensam bassäng. Först efter avspolning med
liten mängd vatten öppnas huvudavloppet för
den slutliga rensköljningen av mejeriet med stor
vattenvolym. Tack vare dessa åtgärder har
enligt utförda undersökningar föroreningen
minskats med 80—90 %, ett resultat fullt i klass med
biologisk rening av ett ordinärt spillvatten. För
ett mejeri utan osttillverkning kan följande
siffror nämnas:
Biologisk syre- Personekvivalent
förbrukning per ton mjölk
kg/t mjölk
Ordinärt mejeri .......... 1,8—1,8 30—80
Mejeri med biologisk bädd 1,1 18
Mejeri med spillbrunnsystem 0,56 9
Endast få mejerier har egen biologisk rening;
flera är anslutna till kommunala biologiska verk.
Bevattning tillämpas också vid enstaka mejerier
och borde kunna användas i större utsträckning
än hittills för landsortsmejerier.
Utnyttjande och oskadliggörande av vasslan är
av stor betydelse. År 1952 erhölls 540 000 t varav
350 000 t (60 %) gick till utfodring och 65 000
t (12 %) till vassleprodukter, medan 124 000 t
(23 ■%) inte tillvaratogs utan gick i avloppen
och vattendragen. Moderna stormejerier utrustas
numera med indunstningsanläggningar för
vasslan. Tillfälliga överskott kan dock släppas ut
även från dessa. Fiskdöd och störning av
biologiska bäddars funktion har inträffat under
senare år genom dylika tillfälliga vassleutsläpp.
Aktuella åtgärder för mejerier är fullständigt
innehållande av vassla, ökad tillämpning av
spillbrunnsystemet, vilket dock är svårare att
genomföra vid äldre mejerier än vid nybyggda,
och anläggande av biologiska reningsverk för
samhällen till vilkas avlopp mejerier är anslut-
na. Vid enbart slamavskiljning nås ingen
nämnvärd rening av mejerivattnet; detta skadar
dessutom genom sin tendens att framkalla sur
jäsning i emscherbrunnarna.
Slakterier
Slakterier, korv- och köttkonservtillverkning,
tarmrenserier, fettbehandling och tillverkning av
benmjöl ger avloppsvatten primärt innehållande
avsevärd mängd förorenande ämnen. Det fasta
avfallet och fettet bör avskiljas redan vid
fabriken. Återstoden är fortfarande rik på organisk
substans, särskilt äggviteämnen. Viktigt är att
man innehåller största möjliga mängd blod och
koncentrerat avfallsvatten, t.ex. limvattnet från
destruktionen. Dylika åtgärder har aktualiserats
de senaste åren och genomförts vid en del
slakterier.
Räknar man med den vanliga siffran 70
person-ekvivalenter per storboskap, erhölls följande
värden för ett undersökt slakteri som avverkar 115
större slaktdjursenheter per dag:
Personekvivalenter
per djurenhet totalt
Före åtgärders vidtagande................66 7 600
Innehållande av blod och limvatten 37 4 200
Ytterligare noggrann uppsamling av
blodspill ..............................................25 2 750
En avsevärd minskning av föroreningen erhölls
alltså genom relativt enkla åtgärder.
Erforderlig ytterligare behandling skall ske i en
biologisk reningsanläggning, antingen för
slakteriet eller i regel för det samhälle i vilket det
ligger. Efter åtgärderna vid slakteriet ger enbart
slamavskiljning ingen ytterligare rening av
slakterivattnet.
Bryggerier
Bryggeriers avlopp är i regel anslutna till
kommunala nät. Fast avfall, såsom jästrester, bör
man avskilja redan vid bryggeriet. Biologisk
behandling i kommunens reningsanläggning är
önskvärd. Utgör bryggerivattnet mer än 5—10 %
av det kommunala, kan kalkning bli nödvändig
för undvikande av sura processer.
Frukt- och grönsakskonservering
Frukt- och grönsakskonserveringsindustrin har
de senaste åren byggts ut nästan explosionsartat,
i några fall till mycket stora enheter, och
föroreningen av recipienterna har på några håll
medfört avsevärda skador. Även för dessa industrier
gäller att allt fast avfall bör avskiljas inom
fabriken och att biologisk rening av de starkt
varierande och ofta mycket koncentrerade
avfallsvätskorna bör ske. I viss utsträckning kan man
använda bevattningssystem där stora arealer
härför står till förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
