Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 31 augusti 1954 - Den moderna teknikens debetposter, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 augusti 1954-
711
Den moderna teknikens debetposter
Professor Georg Borgström, Göteborg
Den yrvakna diskussionen om
vattenföroreningarna, som följt på paratyfusepidemin,
avslöjar hur litet man är medveten om de
omvälvande och delvis förödande processer som den
nutida samhällsstrukturen inrymmer. Främst
beroende på de tekniska framstegen avfolkas
landsbygden och fler och fler miljoner samlas i
städer och tätorter. Det är vad vi kallar
urbaniseringen.
Miljonstäder är inget nytt i världshistorien —
de fanns redan under antiken. Vad som är
nytt, är att så stor del av befolkningen bor i
städer och tätorter. Köpenhamn rymmer nästan
en fjärdedel av Danmarks befolkning. Uruguays
huvudstad Montevideo har samlat en tredjedel
av folket, och utanför Edisons laboratorium på
andra sidan Hudsonfloden mitt emot New York
kan blicken svepa ut över ett område, där mer än
15 milj. människor bor — dubbelt så många som
i hela Sverige.
Strömmen från landsbygden
Med människorna följer livsmedel med alla
deras mineralämnen och andra beståndsdelar.
Avfallet går ut genom avloppen — och gödslar
vattendragen. Det är en ofantlig åderlåtning av
landsbygdens jord på mineralnäring. Denna
genomgripande omvälvning — på ett sätt den mest
revolutionerande i västerländsk
samhällsorganisation — har i stort sett ägt rum sedan
sekelskiftet.
Sedda i historiskt perspektiv förstås de stora
förändringarna som inträtt bättre. Den svenska
landsbygden har i dag 1 milj. färre människor
än 1880. I städerna och tätorterna finns i dag
närmare 5 milj. mot litet mer än 1 milj. för 70 år
sedan. Det betyder kort sagt, att ca 4 gånger
mer livsmedel numera går till städer och tätorter
för att mätta deras befolkning och en tredjedel
mindre stannar kvar på landsbygden.
Enbart de senaste 30 åren har befolkningen i
Sveriges städer och tätorter ökat med 1,5 milj.
människor. Den stegrade takten i denna
utveckling framgår av att enbart sedan 1938
inflyttningen uppgår till 0,75 milj. USA har alltjämt
ca 20 milj. människor på landsbygden men an-
Omarbetning av uppsats i Kommunalteknisk Tidskrift 1954 h. 2.
628.1/.3
talet i städer och tätorter har ökat från 50 milj.
1880 till 140 milj. 1953.
Den tämligen enkla leveransen av livsmedel
från 80-talets landsbygd har i våra dagar svällt
ut till en mäktig distributionsapparat förknippad
med allehandla lagrings-, konserverings- och
förpackningsproblem.
Jordarnas mineralämnesförsörjning
Allt detta har ävenledes en genomgripande
inverkan på mineralämnesförsörjningen.
Åderlåtningen av landsbygdens jord — starkt ökad
genom vår tids ymniga flod av mineralrik mjölk
till tätorterna -— ger en av förklaringarna till de
brant stigande kurvorna för
konstgödselförbrukningen. Det är icke blott gångna tiders
försummelser som skall kompenseras, utan därtill den
allt större tribut som de högre nutidsskördarna
fråntar matjorden. Mekaniseringen av
jordbruket ökar också jordarnas behov av
näringstillskott för att kompensera förlusten av
naturgödsel.
Det har uppstått en strid, dubbelriktad ström
mellan stad och landsbygd. Tillbaka till jorden
måste hos oss årligen transporteras inemot
100 000 godsvagnar med handelsgödsel. Detta
kan ej längre organiseras under vår- och
höstsäsong utan förutsätter numera kontinuerlig
leverans året runt med kostbar lagerhållning.
För USA:s vidkommande är det redan fråga om
närmare 50 Mt/år — fyra jättegodståg med
40-tonsvagnar, spännande tvärs över hela
kontinenten från New York till San Francisco. Det är
ett mäktigt transportproblem att vartenda år
organisera leveransen av alla dessa vagnar fyllda
med konstgödsel och kalk. Ändå återger man där
jorden långt mindre än den förlorar.
Nedsmutsningen av naturen
Dilemmat består också däri att reningsverk i
stigande grad slukar stora kapital — i USA har
för detta ändamål investerats mer än 10 000 M$
och ändå tillvaratas bara avfallet från halva
befolkningen. Resten rinner ut genom floder och
vattendrag. Mindre än en fjärdedel går i retur
till jorden. Det är mer än 10 Mt mineralnäring,
som årligen går förlorade. Enligt en nyligen
framlagd inventering måste USA under den när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
