Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 7 september 1954 - Den första kraftkabeln till Gotland, av Bengt Bjurström och Rolf Johansson - Yngve Holm †, av Erik Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1954
721
oroliga under utläggningen. Vi är vana att
behandla våra högspänningskablar med den största
försiktighet samt att böja dem sakta och
undvika att vrida dem. I detta fall lades kabeln ut
med en fart av 6 knop, dvs. 3 m/s. Den drogs ut
från kabeltanken vid denna höga fart. När
skarvarna, som endast var obetydligt grövre än
kabeln, passerade draghjulet och flera andra hjul,
hördes ett dunkande ljud. Under utläggningen
av kabeln från fartyget visade dynamometern
maximalt 3 Mp. Den verkliga kraften i kabeln var
emellertid summan av den uppmätta kraften och
den soin förorsakades av ryckningar och
slitningar när kabeln passerade över hjulen.
Storleken av denna kraft är svår att uppskatta. Efter
utläggningen har emellertid kabeln provats
upprepade gånger med en spänning av 225 kV utan
anmärkning.
Sjökabeln lades ut på sommaren 1953 och
arbetena med ändmuffar och kabeln fram till
stationerna var avslutade på eftersommaren.
Anläggningen togs i drift i februari 1954 och körs
första tiden med halva spänningen, 50 kV.
Under senare hälften av mars inträffade ett
genomslag i kabeln. Felstället lokaliserades med
kabelradar och 25 p/s impulser, som sändes från
båda ändarna in i kabeln. På detta sätt
bestämdes felstället till ca 32 km från fastlandet.
Det danska kabelfartyget "G E Krarup" utförde
reparationsarbetet. På grund av det mycket
dåliga vädret och av att kabeln vid felstället ligger
på ett djup av mer än 100 m, tog detta arbete
längre tid än beräknat.
Vid undersökning av den utbytta längden
befanns det att genomslaget orsakats av yttre
mekanisk åverkan. Det konstaterades emellertid
även att tack vare kabelns kompakta
konstruktion, hade vatten endast inträngt ca 0,5 m från
hålet vid felstället.
Litteratur
1. Hansson, B: The dielectric strength of impregnated paper in
oil under high pressure, Asea J. 1939 h. 9.
2. Ehrensberger, Ch.: Comparative study of some problems of
a.c. and d.c. power transmission, Brown Boveri Rev. 1945 h. 9.
3. Muller, P & Bernard, R: High voltage d.c. cable, Brown
Boveri Rev. 1945 h. 9.
4. Domenach, L: Cables a très haute tension continue, Cigré-rapp.
1946 No. 111.
5. Hansson, B & Bjurström, B: Cables for high tension d.c. power
transmission, Cigré-rapp. 1946 No. 131.
6. Hansson, B: The dielectric strength of oil impregnated paper,
Asea Research 1946.
7. Rusck, å, Rathsman, B & Glimstedt, U: The high voltage
d.c. power transmission from the Swedish mainland to the Swedish
island of Gotland, Cigré-rapp. 1950 No. 406.
8. Lamm, U: Progress in the development of power transmission
with high voltage d.c. in Sweden, Cigré-rapp. 1950 No. 408.
9. Hansson, B: The design of capacitor units for series
connec-tions, AIEE Technical Paper 51-332, aug. 1951.
10. Hansson, B, Axelsson, G, Bjurström, B & Johansson, R:
A Swedish 380 kV cable, Cigré-rapp. 1952 No. 205.
11. Sutton, C T W: Cables for hight voltage d.c., Direct Current
september 1952.
12. Rathsman, B: Utläggningen av Gotlandskabeln, ERA 1953 h. 6—7.
13. Rathsman, B: Likströmsöverföringen till Gotland, Tekn. T. 84
(1954) h. 1 s. 1—8.
Yngve Holm †
Den 14 juli avled verkställande direktören i Krångede AB,
civilingenjören Yngve Holm.
Yngve Holm var född i Karlskrona den 27 oktober 1889
och utexaminerades 1911 från KTH:s avdelning för
elektroteknik. Året därpå tillträdde han en ingenjörsbefattning
vid Hemsjö Kraftaktiebolag, där han under Sten Velanders
ledning deltog i pionjärarbetet för elektrifiering av de
sydöstra landskapen; vänskapen med Velander grundades där
och varade livet ut. Efter en studieresa, till USA blev Holm
1917 överingenjör vid Finsjö Kraftverk, vilken befattning
han förenade med chefskapet för Oskarshamns Elverk.
Ären 1921—1931 arbetade han som chef för Halmstads
Elverk. Sedan dåvarande överingenjören vid Stockholms
Elverk blivit chef för Krångedebolaget, som då fick sin
egen organisation i samband med förverkligandet av
planerna på utbyggnad av Krångedefallen, delades
överingenjörsbefattningen vid elverket på två poster, och Yngve
Holm utsågs att bekläda den ena och att därvid ta hand
om energiförsäljning och propaganda. Erfarenheterna från
nämnda befattningar gjorde honom väl skickad att efter
förutnämndes bortgång 1937 i sin tur överta ledningen
för Krångedebolaget, vilket han gjorde den 1 april 1938.
Genom Krångede kraftverks tillkomst och uppgift som
kraftproducent åt mellansvenska järnverk (verket
invigdes 1936) förverkligades en av Sven Lübecks stora tankar,
och Krångedebolaget såsom sådant hade redan från
början av sin mera påtagliga verksamhetstid ett gott före på
grund av flera framstående mäns aktiva intresse. Under
Yngve Holms skickliga och framsynta ledning har bolaget
vidare utvecklats så att det numera är landets största
kraft-producerande företag näst Statens Vattenfallsverk. Förutom
utvidgning av Krångedeverket har bolaget under Holms
tid utbyggt Gammelänge kraftverk och Mörsils kraftverk
i Indalsälven samt Storfinnforsens i Faxälven; vid detta
stora kraftverks invigning, som äger rum i dagarna, fick
Holm tyvärr själv ej vara med. Utbyggnad av fallen
nedanför Storfinnforsen har påbörjats och skall resultera i
Ramseleverket. Sammanlagt disponerar Krångedebolaget nu
över 420 000 kW utbyggd effekt, och energiproduktionen
uppgår till 2 700 MkWh/år, eller 12 °/o av landets totala
produktion.
Som chef för landets största privata vattenkraftföretag
har Yngve Holm intagit en central ställning på
kraftförsörjningens område, och hans insatser under en för denna
försörjning betydelsefull utvecklingsperiod har varit av
utomordentligt stort värde. Inom Svenska
Vattenkraftföreningen och Elektriska Arbetsgivareföreningen nedlade han
ett intresserat och uppoffrande arbete; han sparade icke
sina krafter i det gemensamma arbetet för att trygga
försörjningen med elektricitet. Sina vidsynta tankar och
framsynta idéer i detta sammanhang har han givit uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
