Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 7 september 1954 - Ferromagnetisk keramik, av Elmar Umblia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1954
727
Fig. 6.
Magnetiseringskur-vot för en MnZn-ferrit
O b = 1 200) och en
NiZn-f er rit ([ib~ 100) vid olika
frekvenser.
Fig. 8. Induktionens och
begynnelseper
meabilite-tens temperaturberoende
hos två MnZn-ferriter
(1 Bs = 4 000 Gs, fib =
1 000; 2 Bs = 3 000 Gs,
/Hb = 2 000).
värdet, som emellertid uppnås vid en påtagligt
högre fältstyrka än hos ferromagnetiska
metalllegeringar. Magnetiseringsförloppet i denna del
av kurvan består i en reversibel invridning av
magnetiska moment i fältriktningen.
En ferrits magnetiseringsförlopp i ett
magnetiskt växelfält beror inom
resonansfrekvensområdet på det pålagda magnetfältets frekvens
(fig. 6). Materialets polarisation minskas då med
ökad frekvens tills magnetiseringskurvan
slutligen övergår i en rät linje. Detta tyder på att
elementarområdenas gräns icke skulle
förskjutas ovanför resonansfrekvensen. Dessutom beror
magnetiseringsförloppet på temperaturen (fig. 7).
Permeabilitet
Hos mjukmagnetiska ferritmaterial önskas i
regel en möjligast hög begynnelsepermeabilitet.
För att detta skall uppnås måste materialet ha
ett högt mättningsvärde och dessutom måste det
vara rent och homogent samt förete låg
magnetisk anisotropi. Permeabiliteten beror på den
magnetiska fältstyrkan, på magnetfältets
frekvens och på temperaturen. Permeabilitetens
beroende av fältstyrkan (fig. 5) bestäms av att
magnetiseringsförloppet sker enligt olika
mekanism vid olika fältstyrkor.
Vid lägre frekvenser (hos MnZn-ferriter under
105—106 p/s, hos NiZn-ferriter under 106—107
p/s) är begynnelsepermeabiliteten praktiskt taget
oberoende av frekvensen, men ovanför en kritisk
frekvens, resonansfrekvensen, börjar den sjunka.
Som ett ungefärligt mått på dess minskning
brukar man ibland ånge den frekvens f0,spb> vid
vilken begynnelsepermeabiliteten har sjunkit till
hälften. Frekvensen i fråga kan approximativt
beräknas med följande formel:
f 0,5/ib —
2 Bs
Pb
106 p/s
Fig. 7. Magnetiseringskurvor för ett ferritmaterial vid
temperaturen 7\ och T3 > TV*.
Ovanför f0,$nb sjunker pb ungefär omvänt
proportionellt mot frekvensen. På grund av de
magnetiska förlusternas stora ökning med frekvensen
inom resonansfrekvensområdet (fig. 9) är
gränsfrekvensen för användning hos ferritmaterial
faktiskt lägre än f0j5 hb.
Om de magnetiska momenten i ett keramiskt
magnetma-terial utsätts för en kraft, som söker vrida dem in till ett
visst jämviktsläge, kommer de att oscillera kring detta läge
med en frekvens, vars storlek är proportionell mot den
invridande kraftens storlek. Om alltså magnetmaterialet
utsätts för ett yttre magnetiskt växelfält, vars frekvens är
lika stor som de magnetiska momentens
svängningsfrekvens, uppkommer ferromagnetisk resonans i materialet.
Då de oscillerande magnetiska momenten måste övervinna
vissa hinder, som orsakas främst av deras inbördes
växelverkan, materialets magnetiska anisotropi osv., sjunker
permeabiliteten och uppstår resonansförluster. Resonans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
