Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 7 september 1954 - Andras erfarenheter - Solbatterier, av SHl - Instrumentell övervakning av processvariabler, av L H Larson - Vanadinkorrosion i gasturbiner, av SHl - Våglängdsproblem vid flygburen vädervarningsradar, av Sven Forsgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1954
735
avsevärt genom förbättring av metodiken vid elektrodernas
anslutning till kristallen. Kan elektroderna göras
genomskinliga, bör batteriet också ge större effekt (Mechanical
Engineering juni 1954 s. 516; Scientific American juni 1954
s. 44; Chemical & Engineering News 3 maj 1954 s. 1768,
21 juni 1954 s. 2484). SHl
Instrumenten övervakning av processvariabler.
Information är grundvalen för automatisk reglering (Tekn. T.
1953 s. 369). Den skall översättas till förnimbara signaler
eller mätvärden som skall jämföras med förutbestämda
sådana så att reglering till ett bestämt tillstånd kan
utföras. Om detta uppnås utan mänskligt ingrepp, sägs
processen arbeta med automatisk reglering. Det finns
emellertid en praktisk gräns för dennas tillämpning, främst
beroende på att en maskins förmåga att ackumulera
information är högst begränsad.
Den mänskliga hjärnan är i detta fall oöverträffad.
Emellertid kan även den bli överansträngd om den mottar för
stor mängd information så att den inte reagerar tillräckligt
snabbt vid omvandling av information till handling. I
reaktionssnabbhet överträffar maskinen människan.
Åtminstone under det närmaste decenniet kommer människans
betydelse vid drift av fabriker att ökas, varför problemet
att presentera informationen på ett klart och enkelt sätt är
av stor betydelse.
Den moderna automattekniken utgår från att en stor del
av informationen om processen ej är av något värde för
processövervakaren så länge processen är i jämvikt. Om
en störning inträffar i en del av anläggningen, skall han
kunna få tillräcklig information om just denna del för att
kunna vidta nödvändiga korrektionsåtgärder. Som
sekundära funktioner hos ett automatiskt regleringssystem kan
man önska registreringar som underlag för forskning,
kostnadsberäkningar etc. Man har valt tre metoder för att
nå dessa mål.
Grafiska kontrolltavlor har möjliggjorts genom
utvecklingen av miniatyrinstrument. Man tillämpar metoder
hämtade från undervisningstekniken och representerar
anläggningarna grafiskt i form av förenklade flödesdiagram
på kontrolltavlan. På så sätt har man kunnat uppnå att
övervakningen av ett raffinaderi med ett flertal
samarbetande processer kan utföras av en man.
Alarmsystem varnar i dag inte bara för förhållanden som
utgör en fara utan har fått även andra funktioner. Man
har sålunda installerat ett särskilt alarmsystem, som
varnar så snart en avvikelse från det normala inträffar. I ett
pneumatiskt regleringssystem har man i direkt anslutning
till varje regulator placerat en alarmanordning som styrs
av en tryckluftpåverkad brytare. När processen är i
jämvikt, står regleringsventilen i ett medelläge och
variationerna i lufttrycket är små. Om dessa variationer blir större
än normalt, ger alarmanordningen signal. Detta betyder
att något onormalt inträffat. På detta sätt kan t.ex.
instrumentfel upptäckas innan en störning i processen
hunnit uppstå.
Automatiska avsökarsystem måste användas när antalet
mätpunkter växer till hundra eller tusen. System med
avsökning ("scanning") innehåller som väsentligt element
två eller flera roterande, stegvis arbetande brytare. Den
ena kopplar in mätelementet, t.ex. ett termoelement,
medan den andra kopplar in en indikator angivande
termoelementets nummer. En pyrometer med ställbara
alarm-kontakter användes ursprungligen som signalmottagare.
överskrider ett värde det tillåtna, inkopplas en
varningslampa och en signal, samtidigt som instrumentet stoppas,
övervakaren kan då notera värdet och trycker sedan på
en återställningsanordning, som tillåter instrumentet att
fortsätta. Ett instrument enligt denna princip i form av
en skrivare, som trycker det avlästa värdet och dess
nummer samt tillåter registrering av upp till 160 punkter, finns
nu i marknaden.
När antalet punkter uppgår till större antal, har special-
byggda system utvecklats. De roterande brytarna
anordnas i dekadsystem. Man har konstruerat system vilkas
brytare ej behöver placeras på instrumenttavlan, utan kan
monteras nära mätpunkterna. Det är också möjligt att
från instrumenttavlan inställa önskad mätpunkt med den
från telefontekniken hämtade fingerskivan. Man kan
erhålla en hastighet av 20 mätpunkter per sekund. Vid dessa
höga hastigheter används en särskild mottagare, som kan
vara en elektronrörsförstärkare.
Endast vid onormala mätvärden inkopplas ett
indikeran-de eller skrivande instrument, samtidigt som
avsökarmeka-nismen stoppas eller arbetar långsammare. Det finns
speciella skrivare för 576 punkter som arbetar ined en
hastighet av två punkter per sekund.
Användningen av standardelement främst från
telefontekniken har öppnat nya områden inom automatisk
regleringsteknik. Man har anledning tro att instrument enligt
dessa principer kan konkurrera med nuvarande typer för
100 mätpunkter eller därunder (A F Sperry i Petroleum
Refiner mars 1953 s. 128). L H Larson
Vanadinkorrosion i gasturbiner. Gasturbiner kan
förstöras av flera typer av aska, men den vanadinhaltiga
torde vara farligast. Den korroderar starkt gasturbindelar
vilkas temperatur överstiger askans smältpunkt. Allvarlig
korrosion uppstår knappast under 650°C. Inget av de
kommersiellt tillgängliga konstruktionsmaterialen är fullt
resistent mot vanadin, men genom lämpligt val av material
kan man uppnå en i praktiken tillfredsställande hållbarhet.
Nickel-kromlegeringar av Nimonic-typ är mer resistenta
än austenitiska stål; av dessa är de som innehåller
molybden minst hållbara. Materialets resistens kan ökas genom
beläggning med ett skyddsskikt med hög kromhalt.
Kopparlegeringar lämpliga för värmeväxlare angrips av
vanadin-haltig aska redan vid en temperatur avsevärt under askans
smältpunkt.
Utspädning av askan genom tillsats av magnesiumoxid,
zinkoxid, aluminiumoxid eller kiselgur minskar dess
aggre-sivitet avsevärt. Under laboratoriebetingelser ökar dock
dessa tillsatser utom magnesiumoxid korrosionen när de
är närvarande i vissa kritiska proportioner. Närvaro av
svaveltrioxid minskar magnesiumoxidens effektivitet.
Denna verkan är dock sannolikt utan betydelse vid
temperaturer över 700°C. Finfördelade fasta ämnen, som
undertrycker bildning av svaveltrioxid, kan kanske användas
för att bibehålla magnesiumoxidens effektivitet såväl i
turbiner som värmeväxlare (S H Frederick & T F Edén
i Iron & Steel febr. 1954 s. 67). SHl
Våglängdsproblem vid flygburen vädervarningsradar.
Intresset i USA för användning av vädervarningsradar i
trafikflygplan har starkt ökat. Därvid har emellertid olika
åsikter yppats om vilken våglängd man bör arbeta på.
Signalernas genomträngningsförmåga i kraftigt regn och
möjligheten att med radarns hjälp finna turbulensfria
vägar genom ett oväder är därvid de avgörande
faktorerna.
Signaler med längre våglängd dämpas mindre, men ger
också svagare reflexioner från regnmoln. För att man skall
kunna se turbulensfria vägar bör våglängden väljas liten,
vilket ger högre upplösningsförmåga vid oförändrad
antennstorlek. Den lämpligaste våglängden är en
kompromiss mellan önskemålen om stor räckvidd och starka
inolnekon.
Valet står mellan våglängderna 3 och 6 cm (Är- och
C-bandet). Den mindre våglängden anses allmänt vara för
liten för en väderspanande radar. Utrustningen för 3 cm
våglängd har dock lägre vikt och ger bättre
upplösningsförmåga. Rör och kopplingdetaljer för detta system är
kommersiellt tillgängliga och prövade sedan många år.
Om man väljer våglängden 6 cm, som är optimal för
väderspaning, kräver detta en dyrbar utveckling av
framför allt magnetroner. Detta anses emellertid i viss mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
