- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
749

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Regenerering av oljor, av F Sager

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 september 1954

749

Regenerering av oljor

Dr techn. F Säger, Dortmund

665.54

Mängden föroreningar i en olja växer i
allmänhet med användningstiden, varvid ökningen med
stigande tid blir större per tidsenhet, därför att
vissa, nybildade föroreningar katalyserar oljans
åldringsprocess. En begagnad olja kan antingen
vara lätt förorenad eller så starkt förorenad, att
den icke längre lämpar sig för fortsatt bruk. I
första fallet tillämpas en reningsmetod, vid
vilken kontinuerligt en del av oljan dras ur smörj
-systemet, renas och sedan återförs till maskinen.
I andra fallet tappas oljan av periodiskt från
smörj systemet, samlas upp och regenereras
satsvis.

Nomenklatur

Termen "regenerering" motsvarar "reclaiming"
och "re-refining" i brittisk och amerikansk
facklitteratur. Med "reclaiming", som bäst kan
översättas med "rening", menas avlägsnande av fasta
partiklar och vatten. Vid "reclaiming"
kvarlämnas emellertid oljelösliga
sönderdelningsprodukter, som härstammar från oljan själv eller från
bränslet, samt olika andra föroreningar.

Med "re-refining", eller "omraffinering", menas
en process, vid vilken, utöver nyss nämnd rening,
fysikaliska, fysikalisk-kemiska och eventuellt
rent kemiska metoder används. Man kan inte
skarpt skilja mellan dessa metoder, eftersom de
flesta vid omraffinering använda kemikalierna
har komplicerad verkan.

Olika från oljeindustrin bekanta
extraktions-medel har föreslagits för användning vid
omraffinering. Det verkar dock, som om
kostnaderna härvid blivit prohibitiva till följd av den
med extraktionsprocessen förbundna
återvinningen av extraktionsmedel. Blekjord används
i största utsträckning, och i de fall där en mera
djupgående raffinering är nödvändig, kommer
koncentrerad svavelsyra, kombinerad med
blekjord, i fråga. Värmebehandling under vakuum,
med eller utan användande av direktånga, ingår
också i de flesta omraffineringsprocesser.

Vad menas nu med begreppen "begagnad olja"
och "regenererad olja"? Begagnad olja är lika
med ursprunglig olja pius föroreningar, eller
begagnad olja minus föroreningar är lika med
ursprunglig olja. Man kan sätta likhetstecken mel-

Bearbetning av föredrag i Stockholms Hantverksinstitut den 22 maj
1954.

lan ijy olja och regenererad olja, om alla
föroreningar har tagits bort och oljan inte har
förändrats under omraffineringen genom t.ex.
överraffinering med svavelsyra eller krackning
under värmebehandlingen.

Föroreningar

Fasta ämnen, som har kommit utifrån, såsom
metallpartiklar och damm, förekommer i såväl
använda motor smörj oljor som industrioljor.

Metallsalter av flera slag uppstår genom att
fettsyror bildade genom oxidation angriper
metallytor. Dessa föroreningar förekommer i begagnad
motor smörj olja och transformatorolja, men i
allmänhet inte i industriolja.

Vatten finns nästan alltid i begagnad
motorsmörjolja, industriolja och ibland i liten mängd
i transformatorolja.

Motorbränsle, vilket kan vara bensin eller
dieselolja, förekommer i begagnad motor smörj olja.
Industriolja kan under vissa omständigheter
också vara utspädd med lösningsmedel.

Oljelösliga oxidationsprodukter är bl.a. syror,
som har bildats av lätt oxiderbara
paraffinkol-väten vid ca 120°C och orsakar korrosion i
motorn, och petroleumhartser, bildade genom
föroreningar finns i begagnad motorsmörjolja och
transformatorolja. Industriolja blir ibland något
sur under användningen.

Oljeolösliga oxidations produkter, t.ex.
asfalte-ner och läcker, bildas genom ytterligare
oxidation och polymerisation av de oljelösliga
oxidationsprodukterna. De förekommer antingen i
kolloidal lösning eller som asfaltartiga
avsättningar. Hit hör också kolloidala kolpartiklar som
huvudsakligen förekommer i begagnad
motorsmörjolja.

Sönderdelningsprodukter av
kvalitetsförbättrande tillsatsmedel i oljan eller bränslet, kan
också finnas.

Det är klart, att inte alla oljor förhåller sig
likadant under åldringsprocessen. Oljans
ursprung, dvs. om den härstammar från en
bergolja av naftenisk, paraffinisk eller blandad
karaktär, kan spela en viss roll. Likaså de
raffina-tionsmetoder, genom vilka oljan framställts,
ävensom typen av de kvalitetsförbättrande
tillsatsmedlen. Vidare har motortypen stort
inflytande, liksom de atmosfäriska förhållandena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free