- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
751

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Regenerering av oljor, av F Sager

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 september 1954

751

processen. En förutsättning är dock i så fall att
analytisk kontroll av till omraffinering
inkommande oljor utförs för att överraskningar skall
undvikas.

Ett visst sammanhang finns mellan oljetyp och
regenereringsprocess. Det är dock mycket löst.
Som tidigare sagts, bestämmer arten av
föroreningarna den lämpligaste regenereringsmetoden.
Även om vissa oljetyper har sina karakteristiska
föroreningar, kan de dock från fall till fall
variera så mycket, att helt olika metoder måste
användas.

För industrioljor utförs första reningen ofta i
direkt samband med maskinen, delvis till och
med genom inbyggda filter. Grova
metallpartiklar kan avlägsnas med magnet eller genom enkla
silar, fasta eller roterande. En ytterligare rening
åstadkommes genom cirkulation genom ett
reningsaggregat. Transformatorolja renas enligt
en vakuummetod6. För begagnad motor smör
j-olja kommer främst omraffinering ifråga.

Filtrering

En industriolja av typen skärolja kan renas
genom enkel filtrering. Vid en metod1, som bäst
lämpar sig för mindre kvantiteter, använder man
en genom en mellanvägg tudelad vertikal
behållare. Den begagnade oljan rinner ständigt in
i den ena hälften, där avsättningen av grövre
partiklar äger rum. Här finns en värmeslinga,
genom vilken sådan temperatur upprätthålles,
att bakterieförorening förhindras. Genom en
öppning i undre delen av skiljeväggen strömmar
oljan till andra hälften och flyter där uppåt
genom en kapillärfilterbädd, bestående av tagel,
trassel eller liknande. Den på detta sätt
filtrerade oljan är klar att åter användas. Genom
nivåskillnaden mellan de två avdelningarna
övervinner man tryckskillnaden i kapillärfiltret.

Vid bearbetning av större satser får oljan först
vila i en större avsättningsbehållare för
avskiljning av de grövsta partiklarna. Härifrån pumpas
den genom en steriliseringsapparat till ett
tryckfilter och är sedan färdig att på nytt användas.
Eventuellt tillsätts före filtreringen kiselgur som
filtrerhjälp.

Under vissa omständigheter kan en skärolja
innehålla flyktiga föroreningar. Den renas då
genom dekantering i en avsättningstank,
avdrivning med direktånga i vakuum och
filtrering genom tryckfilter.

Blek jordsraffinering

Vid Stockholms Spårvägar omraffinerar man
använda HD dieselsmörjoljor genom att först
minska deras slamhalt genom centrifugering.
Sedan avdrivs i oljan ingående motorbränsle
med ånga i vakuum. Blekjordsbehandling och
filtrering avslutar processen.

Den del av tillsatserna, som är kvar i den be-

gagnade oljan, avlägsnas fullständigt under
behandlingen med blekjord. Enligt uppgift
blandas en tredjedel regenererad olja med två
tredjedelar ny olja med något högre halt av
tillsatsmedel, så att blandningen får önskade
egenskaper.

Vid ett järnvägsbolag2 i USA avlägsnar man
först slammet genom avsättning under värme,
därefter följer blekjordsbehandling,
ångavdriv-ning i vakuum och filtrering genom tryckfilter.
Till filtratet sätts vid ca 70°C en bestämd mängd
tillsatsmedelskoncentrat. Samma metod används
av ett amerikanskt flygtrafikbolag3.

Gemensamt för de nämnda
omraffineringspro-cesserna med blekj ord är, att avdrivningen
utförs vid ca 270° C och 20—40 torr. Blekj
ordsbehandlingen sker vid 80—150°C. Blandningstiden
för blekjord varierar mellan 15 min och 1 h.

För att omraffinering med blekj ord skall ge
goda resultat, måste alltid en effektiv minskning
av i bensin olösliga föroreningar föregå
blek-j ordsbehandlingen. Vidare får inga föroreningar
ha tillkommit efter användningen, t.ex.
hydrauliska vätskor o.d. Slutligen skall inte oljor av
annat ursprung ha inblandats före
»mraffine-ringen. Blekj ordsmetoden används bara när
förbrukaren omraffinerar i egen regi.

När man använder två typer av maskiner,
varav endast den ena fordrar "heavy duty"-oljor, är
det rekommendabelt att använda ny "heavy
duty" dieselsmörj olja under de svåraste
betingelserna, och omraffinerad olja utan tillsatsmedel
till de maskiner, som icke ställer så höga krav
på smörjmedlet4.

Det händer, att begagnade oljor bildar stabila
emulsioner. Det kontinuerliga mediet är oljan.
Det diskontinuerliga är små, av en asfalthinna
omgivna vattendroppar. Om emulsionen inte kan
brytas genom användning av någon av de
nämnda metoderna, försöker man med uppvärmning
under tryck. Detta kan ske utan eller med tillsats
av emulsionsbrytande kemikalier. Elektrofores
har också gett goda resultat.

Omraffinering med svavelsyra och blek jord

Är inte de angivna förutsättningarna uppfyllda,
måste blekj ordsprocessen utvidgas med
svavelsyraraffinering och neutralisering. Fullständig
omraffinering med svavelsyra sker genom
dekantering, avdrivning av vatten och lättbensin,
raffinering med koncentrerad svavelsyra,
neutralisering samt första blekjordsbehandling och
filtrering, ångavdrivning i vakuum, andra
blekjordsbehandling och slutfiltrering.

Det är värt att påpeka, att det icke heller vid
denna långtgående raffineringsmetod är möjligt
att för varje olja, soin kommer till
omraffinering, hålla fast vid den angivna följden. Innan
en använd olja bearbetas, måste man ha exakt
kännedom om föroreningarnas art. Därför måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free