- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
763

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Andras erfarenheter - Tre typer av kokning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 september 1954

763

Fig. 2. De tre typerna av
kokning av metanol med ett
äng-värmt kopparrör; upptill
punktkokning, i mitten sprängkokning,
nedtill skiktkokning.

de tre formerna vid temperaturer hos den heta tråden på
100—150, 150—300 och över 300°C.

Nukiyama kunde visserligen inte experimentellt realisera
mellanformen, men detta har lyckats vid den senare
amerikanska undersökningen. Man kokade härvid metanol
med ett ångvärmt 9 mm kopparrör varvid alla tre
kokningsformerna kunde realiseras med ångtemperaturer på
100—170°C. Mellanformen är nämligen fullt stabil vid
värmning med ånga men instabil vid elupphettning.

De tre formerna av kokning har helt olika utseende
(fig. 2), om man tar en ultrarapidfilm av dem (4 000
bilder per sekund). Vid liten temperaturdifferens mellan
metallytan och vätskan bildas ångblåsor i långa serier från
vissa aktiva punkter på den förra; vid en differens på
39°C (fig. 3 B) bildas i genomsnitt 17 bubblor per sekund
från varje punkt. Denna typ av kokning är den vanligaste
och kan kallas punktkokning ("nuclear boding"). Vid
ökning av temperaturdifferensen upp till ca 52°C växer
antalet aktiva punkter tills de täcker praktiskt taget hela
den heta ytan.

När den kritiska temperaturdifferensen (fig. 3 C)
överskrids avtar värmeöverföringen snabbt, och ljudet av
kokningen blir påtagligt starkare (ljudstyrkan växer från ca
2 till 18 dB). Ångbildningen sker explosionsartat i stora
bubblor från oregelbundet belägna delar av värmeytan,
och denna täcks fullständigt av ånga därför att vätskan
trängs undan av de tätt upprepade små explosionerna.
Vid 74°C (fig. 3 D) sker sådana ca 34 gånger per sekund

och centimeter rörlängd. Varje ångblåsa växer till full
storlek på ca 3 ms varvid vätskan avlägsnas ca 4 mm från
värmeytan. Denna typ av kokning kan kallas
sprängkokning ("transition boding").

ökar man temperaturdifferensen värmeyta—vätska
ytterligare, täcks röret av ett sammanhängande ångskikt från
vilket ångblåsor avskiljs. Vid denna kokningsform, som
kan kallas skiktkokning ("film boding"), når
värmeöverföringen ett minimum. För metanol är detta bara 3 "/o
Varmeeffekt

Fig. 3. Värmeöverföringen vid kokning av metanol med
ångvärmt kopparrör; A—C punktkokning, C—E
sprängkokning; E—F skiktkokning; fotografierna i fig. 2 har
tagits vid B, D och E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free