- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
765

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Nyare metoder - Framställning av koldioxid med metalloxider, av SHl - Värmehärdigt mjukningsmedel för plast, av SHl - Kallformning av metall, av SHl - Böcker - Högre teknisk utbildning och teknisk-vetenskaplig forskning i Storbritannien och Nederländerna, av GAH

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 september 1954

765

dioxid. För att uppnå stor reaktionshastighet och
fullständig oxidation av kolet använder man stort överskott på
järnoxid. Denna flyter över fyra bottnar i generatorn, tas
ut vid dess botten och förs av en luftström till ett
oxidationskärl där den regenereras. Reaktionen i generatorn är
exoterm, och pulverblandningen kan därför hållas vid
förhöjd temperatur utan värmetillförsel utifrån. Från
generatorns topp tas praktiskt taget ren koldioxid ut över
en cyklon.

Denna process saknar några av de nackdelar som
vidlåder de två vanligaste kommersiella sätten att utvinna
koldioxid, nämligen vid alkoholjäsning och ur rökgaser.
Vid den förra kan bara begränsad mängd koldioxid
erhållas, och ur den senare kan den utvinnas endast genom
en ganska invecklad process vid vilken mycket värme
åtgår. Enligt den nya metoden kan man till ringa kostnad
framställa obegränsad mängd ren koldioxid (Chemical
Engineering maj 1954 s. 254). SHl

Värmehärdigt mjukningsmedel för plast. Ett sätt att
öka plasters stabilitet vid förhöjd temperatur är
användning av ett mjukningsmedel med hög smältpunkt. Hittills
har t.ex. polymetylstyrens användbarhet begränsats av
dess relativt låga mjukningstemperatur (100°C). Denna
egenskap har tillskrivits närvaro av dehydrerade
o-etyl-xylener i mjukningsmedlet som vanligen är en blandning
av o- och m-etylxylener. Ren /,3,5-etylxylen har
emellertid hög smältpunkt och bör därför använd som
mjukningsmedel ge en dimetylstyrenplast med högre
mjukningstemperatur.

Man kan framställa 7,3,5-etvlxylen med hög renhetsgrad
enligt en ny modifikation av Friedel—Crafts-syntesen
varvid man utgår från en blandning av o-xylenfri m- och
p-xylen och etylbensen i förhållandet 61:24:15. Som
katalysator vid reaktionen används flytande fluorvätesyra och
borfluorid. Man använder t.ex. 150 vol-°/o HF och 0,75
mol-°/o BF3 räknat på xylenerna. Fluoriden tillsätts för att
kolvätena skall lösa sig fullständigt i fluorvätesyran.

Xylenernas reaktion med fluorvätesyran och
borfluori-den är exoterm, och blandningskärlet skall därför vara
försett med omrörare och kylanordning för att
temperaturen inte skall bli så hög att xylenen sönderdelas. Efter
kylning tas blandningen i en autoklav för 60°C.
Isomeri-seringen av etylxylenerna till den önskade 7,3,5-strukturen
fullbordas där på 1 h. Därefter går reaktionsblandningen
till en vakuumavdrivare i vilken fluorvätesyra och
borfluorid återvinns för att användas på nytt.

Kolvätena fraktioneras slutligen varvid icke reagerad
xvlen och etylbensen skiljs från som destillat, medan
praktiskt taget ren /,3,5-etylxylen erhålls som återstod
(Chemical Engineering mars 1954 s. 268). SHl

Kallformning av metall. Enligt en process, kallad
"Floturn", kan man tillverka ihåliga koner och cylindrar
av rondeller och dragpressade eller svarvade ämnen. De
färdiga arbetsstyckena kan ges regelbundet eller
oregelbundet varierande tvärsektion, korrugerade ytor och
änd-flänsar. Den nya metoden är en typ av tryckning vid
vilken en extrem utvalsning av ämnet sker. Dettas
godstjocklek minskas sålunda med 75 °/o eller mer när metallen med
en eller flera trissor pressas mot en härdad dorn (fig. 1).
Ingen metall avlägsnas vid formningen.

Produktens dimensioner bestäms helt och hållet av
dor-nens form och av hur noggrant trissan följer denna vid
tryckningen. Materialets godstjocklek varierar inte mer än
med ± 0,05 mm. Då metallen framför trissan inte
påverkas kan man avsluta arbetsstycket med en fläns genom
att avbryta tryckningen i ett lämpligt skede.

Genom kallbearbetningen av metallen ökas dennas
hållfasthet och hårdhet. Denna tryckningsmetod kan användas
för stål, titan, Monel, K-Monel, Inconel, Inconel X, flera
andra liknande legeringar, aluminium, koppar och
mässing. Ämnena kan vara rondeller, plana kvadratiska, hexa-

Fig. 1. Tryckning enligt
Floturn-metoden.

gonala eller oktagonala plåtar beroende på vilken form man
vill ge den kvarlämnade flänsen. Vidare kan man använda
dragpressade skålformiga ämnen eller sådana som
erhållits genom svarvning av smidda eller gjutna
arbetsstycken.

Formningen sker i en ström av kylvätska som sprutas
på omedelbart framför trissan. Som kylmedel kan man
använda smörjolja med liten eller medelstor viskositet
eller skäroljor. Tryckningen sker i en för ändamålet
konstruerad specialsvarv. Den använda rotationshastigheten
och trissans matningshastighet rättas efter det bearbetade
materialets egenskaper, arbetsstyckets diameter och
tjocklek. Stor rotationshastighet, liten matningshastighet och
stor radie hos trissan ger i allmänhet den bästa ytfinheten
(C L Sporck i American Machinist 29 mars 1954 s. 104,
150). SHl

Böcker

Högre teknisk utbildning och teknisk-vetenskaplig
forskning i Storbritannien och Nederländerna, av
Ragnar Woxén. K. Tekn. Högsk. Handl. nr 81, Stockholm
1954. 72 s., 2 diagr., 8 tab. 7 kr.

Förf. har under april 1953 på reseanslag från KTH
studerat högre teknisk undervisning i Storbritannien och
Nederländerna. Detta studium har också fört honom in på
frågor som rör den lägre tekniska undervisningen,
universitetsutbildningen och den teknisk-vetenskapliga
forskningen.

I den med fakta välmatade reseberättelsen lyckas förf.
ge en klar och inträngande bild av den ingalunda
lättillgängliga strukturen i engelsk högre undervisning. Så är
t.ex. hans översikter över engelska universitetsexamina,
över universitetens och högskolornas inre organisation och
över rekryterings- och löneförhållanden för lärare
föredömliga. Den högre tekniska undervisningen i
Nederländerna liksom den teknisk-vetenskapliga forskningen i de
två länderna är däremot mera ytligt behandlade och ger
föga utöver vad man kan inhämta i de utmärkta
broschyrer som resp. organisationer har gett ut. Något
överraskande är att förf., när han behandlar forskningen i England,
icke nämner Department of Scientific and Industrial
Research (DSIR) som, ehuru ej längre det högsta
dirigerande organet för fördelning av statsmedel till forskning, dock
alltjämt fungerar som det stora sammanhållande
sekretariatet för det statliga teknisk-vetenskapliga
forskningsarbetet.

Reseberättelsen har sitt huvudsakliga värde som en
introduktion till engelskt universitetsväsende för den som
planerar att studera i Storbritannien eller som eljest har
anledning att sätta sig in i dessa frågor. Förf. är sparsam
med omdömen, vilket är naturligt i en beskrivande
reseberättelse. Man saknar emellertid jämförelser med svenska
förhållanden och en diskussion om i vad mån vi i Sverige
har något att lära av förhållandena i de länder förf.
besökt. Möjligen har förf. icke ansett den tryckta
reseberättelsen vara platsen för dessa reflexioner.

KTH:s Handlingar har tydligen med denna och en tidi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free