Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 21 september 1954 - Silkscreen — stenciltryck i stark utveckling, av Thorbjörn Vikander - Renium, av SHl - Plasttillverkningen i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Silkscreenpress för cylindriska föremål för 1000
tryck i timmen. Buteljen roterar så att dess yta rör sig
med samma hastighet som duken.
na torkning. För något år sedan uppfanns
emellertid i USA en ugn, där torktiden nedbringats
till ca 20 s, mot timmar eller dygn i vanliga fall
genom att det nytryckta arket leds in i en ugn
med svaveldikloridånga, som snabboxiderar
färgen.
Tryckpressar
Pressarna bygger på i huvudsak fyra olika
principer. Fast räkel på fram- och återgående
duk (fig. 3), stillastående ram och rörlig räkel
(fig. 4), rotationsprincipen med på en cylinder
uppspänd duk och fast räkel samt fast räkel och
rörlig duk för tryck på cylindriska föremål, fig.
5. Av dessa synes den andra,
"flatbäddsprinci-pen", vara den för framtiden mest lovande.
En konstruktion soin ännu befinner sig på
experimentstadiet är den rakellösa tryckpressen.
Den bygger på en kombination av tryckluft och
vakuum, applicerad på en lufttät dukram.
Resultatet är beroende på noggrann luft- och
sug-kontroll, färgernas viskositet och ytan, som skall
tryckas. Den första provtryckningen har gett
bra resultat på både glas, kartong, tyg och plast,
men textiltryckaren torde vara den, som har mest
att hoppas av uppfinningen.
Slutord
Silkscreenmetoden kommer säkerligen att få
allt större industriell tillämpning och alltmer
specialiseras för olika uppgifter. Som följd härav
krävs ökad mekanisering och rationellare
hjälpmedel. Helt mekaniserad kan inte silkscreen bli.
Metoden skulle då förlora sin plats som ersättare,
då andra tryckmetoder misslyckas. Silkscreen
borde få kvar sin prägel av unik och exklusiv
metod vid sidan av sin tillkämpade plats som
ekonomisk, industriell specialmetod.
Den moderna screentryckaren kommer nog att
i framtiden använda sig av fotosättmaskiner för
textpositiv eller andra fotomekaniska apparater
för mångfaldigande av positiv för fotostenciler.
Renium. Trots att renium har åtskilliga intressanta
egenskaper har det ägnats ganska liten uppmärksamhet.
Elementet är sällsynt och upptäcktes först för ca 30 år
sedan. Det förekommer i liten mängd i många mineral
runt om i världen. Fram till andra världskriget erhölls
renium till största delen ur kopparmalm från Mansfield
i Tyskland, men numera har molybdenkoncentrat visat
sig värdefullast som råvara för metallen.
Vid dennas framställning skiljs den först från molybden
i form av kaliumperrenat som renas och reduceras med
vätgas till metallpulver. Detta tvättas tills det är fritt från
kaliumhydroxid och har då 99,5 °/o renhet. Återstående
föroreningar består huvudsakligen av kaliumsalter. Det
är inte svårt att genom lämplig behandling avlägsna dessa
och erhålla en produkt med 99,9 °/o renhet.
Reniumpulvret kan bearbetas enligt pulvermetallurgiska
metoder till presskroppar som sintras i vätgas vid hög
temperatur. Det är inte tillrådligt att varmbearbeta
metallen då den lätt oxideras i luft vid förhöjd temperatur.
Oxiderna är flyktiga och bildar inget som helst skydd för
metallen. När en reniumstav upphettas till 400°C i luft
utvecklar den sålunda rikligt med vit rök som troligen
består av oxiden Re207. Vid atmosfärstryck smälter denna
vid 298°C och sublimerar vid 363°C.
Man bearbetar därför i allmänhet renium vid
rumstemperatur. Härvid hårdnar det emellertid utomordentligt
snabbt. I fullständigt utglödgat tillstånd är dess hårdhet
150—200 Vickers, men efter bara 10—15 % reduktion
genom kallbearbetning är den ca 550 Vickers. Mjukglödning
efter kallbearbetning måste ske vid mycket hög
temperatur, givetvis i inert atmosfär. Vid ca 1 300°C mjuknar
metallen obetydligt, och man måste gå upp till 1500—
1 700°C för att den skall bli nämnvärt mjukare. Troligen
fordras ännu högre temperatur för fullständig
omkristal-lisation.
Tråd och plåt av renium har framställts i
experimentkvantiteter men endast med betydande svårighet. Renium
kan liksom palladium fällas ut elektrolytiskt ur
vattenlösning vid användning av en olöslig anod. Den erhållna
beläggningen blir blank och förändras inte i luft under
100°C. Renium angrips inte av klorvätesyra och mycket
litet av svavelsyra. Man kan vänta att det skall vara
resistent mot saltvatten, svavelföreningar och industriatmosfär.
Metallen angrips emellertid lätt av oxidationsmedel.
Renium och dess legeringar har flera intressanta,
potentiella användningsområden (Tekn. T. 1952 s. 336).
Märkligast bland dessa synes vara utnyttjande av reniumrika
legeringar som material i elkontakter. De har nämligen
bl.a. visat sig vara högst resistenta mot materieöverföring
och ge mycket små ljusbågar vid brytning av likström
även med stor strömstyrka.
Orsaken till dessa oväntade egenskaper tros vara att en
i brytningsögonblicket bildad tunn oxidhinna hindrar
hopsvetsning och klibbning av kontakterna och därmed
materieöverföring. Oxidhinnan växer emellertid inte i
tjocklek som på andra metaller emedan reniumoxiden är
flyktig, och den ökar därför inte kontaktens resistans
nämnvärt (Metal Industry 5 mars 1954 s. 190). SHl
Plasttillverkningen i USA uppgick 1953 till 1,3 Mt vilket
innebär att den vuxit med 30 °/o sedan 1952. På senare tid
har plastindustrin fördubblat sin produktion på fem år,
och man beräknar att 1975 nästan en tredjedel av den
amerikanska kemiska industrin skall framställa plaster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
