Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Trafikprognosen — ett av den ökade billtrafikens krav, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793 september 1954
111
Trafikprognosen —
ett av den ökade biltrafikens krav
Professor Torsten R Åström, Stockholm
En trafikled med sina konstbyggnader
utformas och byggs, liksom den bebyggelse leden skall
betjäna, som regel för att fungera decennier
framåt. De markdispositioner som vidtas bör i
allmänhet syfta därtill. När det gäller att
dimensionera och utforma trafikleden och dess
utrymmen, är det sålunda icke dagens eller
morgondagens trafikförhållanden som får bli
utslagsgivande utan framtidens. Det är därför
nödvändigt för väg- och gatuplaneraren att skaffa sig
en uppfattning om den sannolika
trafikutvecklingen och söka fixera en rimlig trafikbelastning
som utgångspunkt för den trafikala
dimensioneringen. Intuition i planläggningsarbetet är
härvid värdefull men icke tillräcklig och i vart fall
icke tillfredsställande som arbetsmetodik. Den
trafikala dimensioneringen har behov av samma
vetenskapliga metodik som t.ex.
byggnadstekniken, och som utgångspunkt för planeringen
måste en på vetenskapliga grunder upprättad
trafikprognos eftersträvas.
En prognos är alltid vanskMg att uppställa, då
den ju innebär ett försök till förutsägelse av en
oviss framtid. Särskilt gäller detta, om prognosen
skall avse en mycket lång tidsrymd. Människor är
därför också — och då så många prognoser slagit
fel — ofta benägna att rycka på axlarna åt
prognosarbete. Risken för fel utslag försvarar
emellertid inte underlåtenhet att försöka uppställa en
prognos. Hellre ett ärligt försök till prognos,
även om den faktiska utvecklingen senare visar
sig ta en annan väg, än ingen prognos alls.
Den snabba tekniska och trafikala utvecklingen
gör dock trafikprognoser redan för en
20—25-årsperiod mycket osäkra. Detta talar helt
allmänt för en begränsning av den tidsrymd
prognosen avses omspänna. I den dynamiska
karaktär, som kännetecknar varje verklig region- eller
generalplan, ligger också kravet på att en gång
uppgjorda prognoser fortlöpande jämförs med
den faktiska utvecklingen och vid behov
justeras — dock icke alltför dagspåverkat.
Uppgörandet av en trafikprognos kräver
studium av den hittillsvarande utvecklingen samt
Bearbetning av föredrag vid fortbildningskurs i stadsbyggnad vid
KTH i februari 1954.
656.021(485)
kännedom om trafikens natur och de
fundamentala lagarna för dess yttringar.
Trafiken och dess utveckling måste härvid
alltid ses i sitt samband med befolknings-,
produktions- och bebyggelseutvecklingen.
Trafikprognosen grundas på vissa primära antaganden om
dessa basförhållanden. Självfallet influerar även
andra förhållanden, inte minst den allmänt
kulturella utvecklingen. I det följande berörs
närmast persontrafiken. Studium och
prognosverksamhet avseende godstrafiken, dvs.
distributionen av varor och olika slags gods, är emellertid
även nödvändiga. I stor omfattning följer denna
trafik liknande lagar.
Trafiken ökar genom ökad folkmängd,
differentierad bebyggelse, höjda realinkomster,
längre fritid samt bättre och billigare
kommunikationer m.m.
Befolkningsutveckling, produktionsökning
och trafikökning
Befolkningsutvecklingen i Sverige de senaste
hundra åren framgår närmare av fig. 1, som
även visar den fortgående förskjutningen mellan
städer och landsbygd. Diagrammet pekar på en
årlig genomsnittlig folkökning under senare år
av 0,7 %. Den fortgående urbaniseringen har nu
lett till att drygt två tredjedelar av landets be-
Fig. 1. Befolkningsutvecklingen i Sverige 1800—1953.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
