Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Andras erfarenheter - Rostskyddsfärg innehållande zinkstoft, av SHl - Termoelement för mätning av reaktortemperatur, av SHl - Böcker - Fastighetsnomenklatur och begreppsbestämningar för fastigheter i städer och stadsliknande samhällen, av Herbert Pontin - Röntgen på bilproblemet, av Sigvard Tomner - Skärande bearbetning, av O A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820
TEKNISK TIDSKRIFT
att stålytor, som ursprungligen är bara, täcks av det förut
omnämnda syrehaltiga skiktet. Liknande resultat erhölls
med rostigt stål, även sådant med löst sittande rost.
Härav framgår att zinkstoftet kan uppnå kontakt med
grundmetallen genom ett rostskikt.
Den bästa förklaringen på potentialens långsamma
stegring, sedan minimum passerats, är att zinkstoftet angrips
varvid kontakten mellan det och grundmetallen förstörs.
Trots detta korroderas stålytan emellertid inte därför att
den nu skyddas av ett skikt av hydroxid eller karbonat.
Denna förklaring stöds av iakttagelsen att ett betat och
målat stålprov inte angrips av havsvatten vid en genast
gjord repa i färgfilmen, men väl om repan görs sedan
provet varit nedsänkt i vattnet en månad.
Målade prov som utsatts för atmosfären visade god
kontakt mellan stål och zink, om stålet före målningen var
betat eller täckt med glödskal. Rostigt stål gav däremot
starkt varierande resultat, men betat stål, som utsatts för
atmosfären i upp till sex månader före målningen visade
god kontakt mellan zinkstoft och grundmetall (J E O
Mayne i Journal of the Iron & Steel Institute febr. 1954
s. 140; Engineers’ Digest maj 1954 s. 180). SHl
Teriiioelenient för mätning av reaktortemperatur.
För mätning av temperaturen i en reaktors uranstavar har
man konstruerat ett mycket klent och böjligt
termoelement som kan träs in genom trånga och krokiga
öppningar. En fin isolerad konstantantråd sticks in i ett klent
Inconel-rör. Därefter dras röret genom en dragskiva
varvid tråden kläms fast i det; slutligen smälts tråd och rör
samman i ena ändan. Då de är av olika material bildar de
ett termoelement.
Detta är 1 mm i diameter och har tillverkats i längder
upp till 6 m. Det kan användas för mätning av
temperaturer under 680°C. Det ger dubbelt så stor
elektromotorisk kraft som konventionella industriella termoelement
(Chemical & Engineering News 19 apr. 1954 s. 1568). SHl
Böcker
Fastighetsnonienklatiir och begreppsbestämningar för
fastigheter i städer och stadsliknande samhällen. I
distribution Tidskriften Byggmästaren, Stockholm 1954. 85 s.,
15 fig. 12 kr.
Ar 1944 utkom en förteckning över nomenklatur vid
fastighetsvärdering och fastighetsstatistik upptagande
definition av ca 80 begrepp. Förteckningen hade uppgjorts och
definitionerna utarbetats av en nomenklaturkommitté, vari
ingick representanter för olika statliga och kommunala
myndigheter samt för en del berörda
facksammanslut-ningar. Genom ändrad lagstiftning på området, främst
tillkomsten av 1947 års byggnadslag och byggnadsstadga samt
1949 års expropriationslag, uppkom behov av revidering
av förteckningen, önskemål hade även uttalats om en
utökning av förteckningen med nytillkomna begrepp. Med
anledning härav tillsattes en ny kommitté med likartad
men något utökad representation.
Resultatet av denna kommittés verksamhet föreligger nu
i form av ny förteckning över fastighetsnomenklatur med
antalet uppslagsord ökat till 237. Förteckningen har
emellertid icke endast utökats utan även givits en något ändrad
uppställning, i det den alfabetiska ordförteckningen med
definitioner försetts med hänvisningar till efterföljande
kapitel, vari sammanhörande begrepp samlats och exempel
lämnats. Verket har härigenom vunnit i överskådlighet.
Under dessa kapitel behandlas närmare bl.a.
måttbestämningar för husbyggnader, försäkring av fastigheter och
värdebegrepp i samband med fastighetsvärdering. Även ett
så aktuellt ämne som de nya, från den 1 januari 1955
gällande reglerna för fastighetsbeskattningen har behandlats.
Utvidgningen över större områden av ämnet med de
skiftande specialfrågor som därtill hör har självfallet ställt
stora krav på kommitténs mångsidighet. I en del fall har
också resultatet blivit att fel och oklarhet i definitionerna
insmugit sig. Exempelvis säges på s. 21 under
gatubygg-nadskostnad att bestämmelser om skyldighet för ägare av
tomt att bidra till kostnad för iordningställande av gata
finns intagna i byggnadslagen och byggnadsstadgan. I
stället är det ju så att bestämmelser i ämnet skall
upprättas lokalt och fastställas av Konungen. I samhälle där
sådana bestämmelser icke finns fastställda kan icke enbart
med stöd av lagens anvisningar sådan skyldighet åläggas
tomtägare, vilket man kan förledas tro av definitionen.
Vidare hade begreppet gatukostnad som gemensam
beteckning för gatuinarksersättning och gatubyggnadskostnad
lämpligen bort tas med. Begreppet finner stöd i
byggnadslagen. Ordet gatukostnad med denna vidsträckta betydelse
hade för övrigt varit det rätta i stället för
gatubyggnadskostnad mitt på s. 49, vilket senare ord innebär en
begränsning som ej torde varit avsedd i lagen.
Två kapitel behandlar i korthet dels bildandet av tomt
och stadsäga, dels formaliteter vid bebyggandet av dessa
fastigheter. Verket har genom medtagande av dessa kapitel
i högre grad än tidigare fått pretention på att betraktas
som en handledning för icke fackmän. Det kan
ifrågasättas om kommitténs uppgift icke bort begränsas till att
åstadkomma en ren begreppsförteckning. Anses dock
behovet av en vägvisare i paragrafdjungeln motivera, att
verket utbygges därutöver, hade man kunnat önska att det
gjorts mera fullständigt än som här skett. En för den
enkle villabyggaren mindre avskräckande och mera
upplysande titel hade i så fall varit önskvärd.
Herbert Pontin
Röntgen på bilproblemet, av Einar Bohr & Harald
Nielsen. Strömbergs, Stockholm 1954. 184 s., 159 fig.
13,35 kr.
Nielsen ger inledningsvis några kalkyler över vad det
kostar att ha bil. Resten av innehållet står Bohr för.
Kapitlet 0111 bilarnas utvecklingsproblem är mycket
upplysande. Här diskuteras bl.a. bilmotorns elasticitet,
kompressionsförhållande och bränsleekonomi. Vidare
behandlas betydelsen av högoktaniga bränslen, utvecklingen av
bilmotorer i USA och Europa, nya oljor och smörjningens
betydelse samt elsystemet. I kapitlet om nva
chassikonstruktioner behandlas motorns förläggning — fram eller
hak.
Då det gäller kraftöverföringen har förf. inte lyckats så
väl med att klargöra funktionerna. Detta är förståeligt
med tanke på hydrauliska kopplingars och automatiska
växellådors komplicerade konstruktion. Utrymmet inom
en bok av detta slag räcker inte till.
Den återstående delen av innehållet, gummiringar,
bromsar, styrning, fjädring, nya karosserier ocli trafiksäkerhet,
är bra och ger läsaren många objektiva synpunkter. Ett
utförligt sakregister avslutar boken.
Boken riktar sig till den tekniskt intresserade bilägaren.
Speciellt de som tänker skaffa sig en ny bil
rekommenderas att ägna boken ett noggrant studium. Den innehåller
förvånande mycket för sitt lilla format. Bildmaterialet är
rikligt. Sigvard Tomner
Skärande bearbetning, av Lars-Herman Larsson.
Sveriges Mekanförbund, Stockholm 1954. 61 s., 32 fig., 9 tal).
6 kr.
Denna handbok har tillkommit på initiativ av den inom
Sveriges Mekanförbund verksamma skärstålskommittén.
Stora summor omsätts årligen i skärande verktyg. Det är
därför angeläget att förutsättningar skapas för ett
rationellt utnyttjande av dessa, vilket kräver såväl praktiska
som teoretiska kunskaper.
Förf. börjar med en redogörelse för de teoretiska
förutsättningarna för de olika spåntypernas bildning,
tempera-turförhållanden, skärkrafter, skärvätskors betydelse samt
spånekvivalenten. Skärutformningen och förslitningstyper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
