Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Atomenergin i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
TEKNISK TIDSKRIFT
bränslekostnaden inköpspriset för naturligt uran
eller sådant delvis anrikat på 235U och
lagringskostnaden för från reaktorn kommande
radioaktivt material. Metoden kan enligt
uppfattningen vid Agronne National Laboratory vara bra för
att få i gång en atomenergiindustri, men då bara
ca 1 % av uranet används, är det inte säkert att
den i längden är den bästa. Det kan inte vara en
god affär att lagra 99 % av bränslet. Det bör
vara bättre att arbeta upp det än att utvinna nytt
ur fattiga malmer.
De homogena reaktorerna möjliggör billigare
behandling av utnyttjat bränsle än de
heterogena. I dem kan inan använda olika
lösningsmedel för bränslet, t.ex. vanligt vatten, tungt
vatten eller en smält metall. Tungt vatten har
fördelar ur kärnfysikalisk synpunkt (liten
neu-tronabsorption), inen det kokar redan vid
100°C och dess kritiska temperatur är 375°C.
Det finns en stark tendens till användning av
hög temperatur för uppnående av hög
verkningsgrad vid ångkraftanläggningar varigenom
den effektiva bränslekostnaden sänks.
Den termiska verkningsgraden bestämmer dock
inte ensam priset på den erhållna energin. Man
måste också ta hänsyn till sådana faktorer som
bränslets utnyttjningsgrad, kostnaden för
kemiska processer och anläggningens livslängd.
Blir utnyttjandet av bränslet i en reaktor mycket
gott vid låg termisk verkningsgrad, kan den ge
billig energi. På grund härav är homogena
reaktorer av intresse.
Breeder-reaktorer, i vilka naturligt uran eller
torium kan utnyttjas långt bättre än i andra, är
givetvis av största intresse, men de blir mycket
komplicerade anläggningar och torde ännu
fordra mycket utvecklingsarbete innan de kan ge
elenergi till konkurrensdugligt pris. Detsamma
gäller i kanske högre grad reaktorer med
bränslet löst i metallsmälta. Detta projekt befinner sig
ännu på utrednings- och planeringsstadiet.
Ingen av reaktorerna i AEC:s utbyggnadsplan
blir emellertid billig och de kommer därför inte
att ge svar på frågan om atomenergin kan
konkurrera med andra energikällor. Man anser
visserligen nu säkert att atomkraftverk kan byggas,
men den enda hittills utförda reaktorn för
enbart energialstring, ubåtsreaktorn i Idaho, har
kostat 2 000 $/kW i anläggning mot ca 180
$/kW för ett modernt ångkraftverk, och den
levererar energi till ett tio gånger högre pris.
Det saknas dock inte optimism. Vid General
Electric Co. tror man att elektricitetsverk
kommer att äga och driva atomkraftverk inom tio
år, att några av dessa blir i full skala och ger
elenergi till konkurrenskraftigt pris, kanske inom
fem, säkert inom tio år, och att detta kommer att
uppnås utan statsunderstöd och med från staten
inköpt bränsle till produktionspris. Denna
uppfattning grundar man på följande kalkyl för de
två reaktortyper (BER och PWR) som för
närvarande anses lämpligast:
Reaktor med kokande vatten Koleldat
ångkraftverk Vattenkyld grafit-reaktor
Eleffekt ........... MW 300 300 700
Utnvttjningsgrad.....%> 80 80 85
Ångtemperatur ...... °G 230 540 190
Ångtryck .......... at a 29 102 13
Termisk verkningsgrad °/o 24 35 23
Utvecklat värme . .. MW 1 250 857 3 000
Investering i $/ü:W:
Anläggning ............ 195 140 214
Mark .................. 2 2 1
Konstruktion ........... 15 11 17
Igångsättning .......... 14 / 7 17
Bränsle ................ 17 0 28
Energipris i et/kWh:
Fasta kostnader ........ 0,465 0,30 0,52
Driftkostnader ......... 0,070 0,05 0,06
0,135 0,34 0,10
Totalt 0,67 0,69 0,68
Man anser reaktorer med kokande vanligt
vatten som moderator och kylmedel särskilt
lovande på grund av deras enkelhet, stora stabilitet
och likhet med konventionella
ångkraftanläggningar. Kemisk behandling av förbrukat bränsle
är inte nödvändig, men uran anrikat på 235U
fordras; kostnaden härför har medtagits i kalkylen.
Vid AEC räknar man med att kunna framställa
elenergi i atomkraftverk till ett pris av 0,4—0,7
et/kWh. För att bedöma om de då kan bli
konkurrenskraftiga har man undersökt vad elenergi
från ångkraftverk kostar. Enligt en uppgift från
Federal Power Coinmission var
genomsnittspriset för sådan energi 0,74 et/kWh 1952. Det
varierar emellertid mycket för olika moderna
kraftverk, men 70 % av produktionen kostar
0.4.-0,7 et/kWh, dvs. lika mycket som
atomenergi om AEC:s förhoppningar kan uppfyllas.
Betänker man att behovet av elenergi beräknats
bli 1,4 • 10i2 kWh 1975 mot 0,39 • 101* kWh 1950,
inses att atomenergin har en potentiell marknad
och kanske är nödvändig för fyllande av
energibehovet i en inte alltför avlägsen framtid. SHl
Litteratur
1. AEC reveals neiu reactor program. Chem. & Engng News 32
(1954) s. 1022.
2. Boiling reactor tests brighten safety picture. Nucleonics 12 (1954)
apr. s. 78.
3. Four neiv reactors proposed by AEC. Nucleonics 12 (1954) apr.
s. 78.
4. $ 2i-2-million lo be spent ön AEC’s 5-year power-reactor program;
first step towards an e.rpanding nuclear power industry. Nucleonics
12 (1954) maj s. 72.
5. Untermyer, S: Direct steam generation for power. Nucleonics
12 (1954) juli s. 43.
6. U.S. power reactor program. Goal: economic power in 10 j/ears.
Nucleonics 12 (1954) juli s. 48.
7. Route to economic nuclear power. Chem. & Engng News 32
(1954) s. 2966.
8. Power costs: nuclear i>s coal. Nucleonics 12 (1954) aug. s. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
