- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
831

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Växelströmselektrifiering av hjälpkraften på tankfartyg, av Helge Arnemo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 oktober 1954

831

sa producerar ständigt kolstoft med därav
följande risk för försämrat isolationsmotstånd på
anläggningen. Totala antalet borstar på
motorerna som matas av en sådan generator är ännu
mycket större och torde uppgå till 250—300.
Häremot har man att ställa fyra borstar på en
10 kW matare. Även om således den angivna
likströmsgeneratorn på 650 kW är formellt sett
enklare därför att den ej har behov av några
yttre hjälpmedel för spänningsreglering, kan
man dock med skäl hävda att den i verkligheten
är besvärligare att handha och sköta.

Numer finns också flera typer av
självreglera-de växelströmsgeneratorer där man kan avvara
en yttre spänningsregulator. Ännu har man dock
ej för fartyg funnit anledning frångå det
normala utförandet av växelströmsgeneratorer med
vanlig matare och spänningsregulator.

Storlek, pris och vikt på växelströms-

och likströmsgeneratorer

Växelströmsgeneratorer blir något, men ej
mycket, större än likströmsgeneratorer, fig. 4.
Skillnaden i storlek rör sig om något hundratal
millimeter med undantag för generatorerna i fig. 4 d
där växelströmsgeneratorn är avsevärt mycket
mindre än likströmsgeneratorn. Denna skillnad
kan knappast spela någon roll med de mått som
i allmänhet förekommer i ett maskinrum.

I en pris- och viktjämförelse mellan
diesel-motordrivna växelströms- och
likströmsgeneratorer (fig. 5) måste man för de förra göra
till-lägg för matare och snabbregulator. Dessa föga
varierande tillägg gör sig procentuellt sett
starkare gällande för små generatorer än för stora,
med det resultatet att för små effekter
likströmsgeneratorerna blir billigare. För större effekter
framträder emellertid växelströmsgeneratorernas
lägre vikt och pris mycket markant. Speciellt för
turbindrivna fartygsinstallationer, där
generatoreffekterna är förhållandevis stora, blir alltid
växelströmsgeneratorerna avsevärt billigare än
likströmsgeneratorerna.

Jämförelsen är emellertid ej fullt rättvis då man
egentligen även borde öka
växelströmsgeneratorns vikt och pris med hänsyn till den större
instrumentering som ingår i en
växelströmsutrustning. Detta åstadkommer emellertid för normalt
förekommande generatorstorlekar ingen ändring
i de principiella förhållandena. Skillnaden blir
att skärningspunkten mellan kurvorna förskjuts
mot högre generatoreffekt.

Start av kortslutna motorer på generatorerna

Snabbregulatorn på växelströmsgeneratorn och
mataren är motiverad av att man önskar
uppehålla praktiskt taget konstant spänning i
fördelningsnätet oberoende av
belastningsförhållandena. Detta är påkallat på ett fartyg där
belastningsförhållandena på ett växelströmsnät är be-

Fig. 4. Jämförelse av storleken hos -
växelströmsgenerator med matare och - motsvarande
likströmsgenerator; a specialbyggd växelströmsgenerator med påbyggd
matare och likströmsgenerator, 220 kW, 375 rim, b
växelströmsgenerator med påbyggd matare och
likströmsgenerator, 175 kW, 375 rim, c växelströmsgenerator med
direktkopplad matare och likströmsgenerator, 760 resp. 650 kW,
1 200 rim, d växelströmsgenerator med påbyggd matare och
likströmsgenerator, 760 resp. 650 kW, 1 200 rim.

tydligt mer fluktuerande än på ett likströmsnät,
på grund av de förhållanden varunder motorn
startas. På ett likströmsnät startas motorerna
med pådrag, varigenom startströmmen
begränsas till måttliga värden. På växelströmsnätet åter
strävar man efter att kunna använda kortslutna
motorer varvid man vill kunna slå in motorerna
direkt utan pådrag e.d. Detta för med sig, att
nätet och därmed generatorerna under motorernas
start belastas med strömstötar av
storleksordningen 4—8 gånger motorernas normalström.

Det inses lätt att det ställs speciella krav på
nätets matande växelströmsgenerator, som kanske
är på 220 kW, om man på denna skall kunna
starta en kortsluten motor på 50—60 hk.
Startförhållandena kommer då att svara^ mot dem
soin skulle uppstå om man tilläts starta
kortslutna motorer på 50 000—60 000 hk på våra landnät.

På grund av dessa startströmmar bör
växelströmsgeneratorer och matare på fartyg vara ur

Fig. 5. Pris- och
vikt-jämförelse mellan
trefas
växelströms-generatorer och
likströmsgeneratorer;

- pris växelström,

- pris likström,

–-vikt växelström,

–-vikt likström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0849.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free