Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Växelströmselektrifiering av hjälpkraften på tankfartyg, av Helge Arnemo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6.
Storleksjämförelse mellan,
-
växelströmsmotor
64 hk och,
-
likströmsmotor
50 hk.
elektrisk och magnetisk synpunkt
specialkonstruerade för att passa systemet.
Ett bestämt villkor för att man skall få en
oklanderligt arbetande växelströmsanläggning
ombord är, att anläggningen projekteras som en
enhet och att de som skall beräkna generatorn
och regleringssystemet får besked om vilka
startförhållanden som skall bemästras för de
kortslutna motorernas del och vilka övergående
spänningsfall på generatorn som måste tillåtas
vid start av de större motorerna. Med en rätt
dimensionerad generator och ett perfekt
snabbregleringssystem kan på tankfartyg tillåtas ett
övergående spänningsfall av ca 15 %. Med
detta spänningsfall och ett gott
snabbregleringssystem uppstår knappt märkbara
ljusblinkningar ens vid start av de större motorerna.
Lystrå-dens värmetröghet och ögats tröghet gör, att ögat
ej hinner reagera innan spänningen återställts.
Parallelldrift
Parallelldrift mellan kolvmotordrivna
växelströmsgeneratorer blir ej besvärligare än
parallelldrift mellan likströmsgeneratorer i
motsvarande fall. För att likströmsgeneratorer skall
kunna arbeta i parallell på tillfredsställande sätt
ombord på fartyg måste de förses med kraftiga
utjämningsledningar varjämte generatorernas
brytare måste förses med frånskiljare för dessa
extra strömkretsar. Dessa tillägg fördyrar
likströmsinstallationen.
För växelströmsgeneratorer av konventionellt
utförande behövs inga utjämningsförbindningar
med brytställen. Det enda som drar extra
kostnad är att i vissa fall svänghjulet för
dieselmotorn måste göras något större än för lik-
strömsgenerering. Denna förstoring är i
allmänhet utan större betydelse och kostnaden torde bli
lägre än för utjämningsledning och brytare för
likströmsfallet.
I fråga om parallelldrift föreligger emellertid en
väsentlig olikhet mellan likströms- och
växelströmssystemen. Lasten mellan två
parallellarbe-tande likströmsgeneratorer fördelas enklast med
magnetmotstånden på de elektriska
generatorerna. Vid ett växelströmssystem kan man däremot
föga påverka den inbördes fördelningen av den
aktiva effekten genom att ändra generatorernas
magnetisering. I stort sett påverkar här
magnetiseringen endast fördelningen emellan
generatorerna av deras avgivna reaktiva effekt.
Lastfördelningen påverkas vid
växelströmsanläggningar genom att ändra bränsletillförseln på
dieselmotorerna över varvtalsregulatorerna. Detta
kan ske elektriskt genom
tryckknappsmanövrering från instrumenttavlan.
Motorer. Startapparater
Motorfrågan har varit den mest vägande då
man velat övergå från likström till växelström.
Man har här ur pris-, drift- och
underhållningssynpunkt velat komma över från en maskin
med kommutator och borstar till att använda
den normala kortslutna asynkronmotorn, som
är enklare, billigare i anskaffning, lättare att
starta och som kräver mindre underhåll och
färre reservdelar, fig. 6.
Priset på växelströmsmotorn är väsentligt lägre
än vad som svarar mot den minskade vikten om
man jämför med motsvarande likströmsmotor,
fig. 7. Anledningen härtill är bl.a. dels den högre
grad av standardisering som tillämpas vid
fabrikationen av växelströmsmotorer, dels
avsaknaden av kommutator på dessa.
Även en jämförelse mellan startanordningarna
för de båda motortyperna dvs. pådraget för
likströmsmotorn och motorbrytaren för
växelströmsmotorn utfaller till den senares fördel,
fig. 8 och 9.
Startmetoder
Normalt bör man sträva efter att ha kortslutna
motorer samt att ha dem direktstartade på nätet.
Om man har en växelströmanläggning under
projektering och man finner att man inte kan
klara alla motorer kortslutna med direktstart på
nätet med hänsyn till spänningsfallet vid starten,
kan man kanske först gripa till släpringade
motorer med sekundärpådrag — även om man inte
gärna gör det. Avsikten med pådrag är att dels
nedbringa startströmmen, dels göra starten med
hög effektfaktor, vilka båda omständigheter
bidrar till att minska spänningsfallet.
Startmetoden blir dock något mer komplicerad än för en
kortsluten motor och man måste använda
borstar.
Fig. 7. Pris- och
vikt-jämförelse mellan
trefas växelströmsmotorer och
likströmsmotorer för fartygsdrift;
- pris växelström,
-pris likström,–-
vikt växelström,–-
vikt likström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
