Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Elektrokinetiska förfaranden, av Einar Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844
TEKNISK TIDSKRIFT
görs till katod och strömbelastas, försvinner
lerans benägenhet att häfta vid metallen. Genom
elektroosmos transporteras nämligen vatten till
kontaktytan och tjänstgör där som smörjmedel.
Elektroosmotisk smörjning sägs minska
kraftbehovet med 25—30 %23;
impregnering av tyg, varvid aluminium joner
genom elektrofores förs in i tyget, som tidigare
mättats med en lösning av natriumoleat. Därvid
bildas ett aluminiumoleat, som gör tyget
vattentätt och okänsligt för fukt. Metoden har funnit
teknisk tillämpning35;
elektrokinetisk utfällning av plast eller andra
täckskikt på metaller, t.ex. för erhållande av
elektrisk isolering eller korrosionsskydd23- 36> 37>45;
elektrodialytisk framställning av kiselsyrasol ur
vattenglas12;
elektrokinetisk rening av sera etc.12;
påskyndande av garvämnets inträngande i
huden genom elektrofores. Garvningstiden kan då
nedbringas väsentligt. En nackdel är emellertid,
att garvämnet delvis förstörs genom anodisk
oxidation. Metoden har ej använts tekniskt23.
En elektrokinetisk metod för artificiell
könsreglering hos däggdjur har även varit föremål för
undersökningar. Avkommans kön bestäms av
huruvida den medverkande spermatozoen innehåller
Y-kromosom. Metoden grundar sig på att
sper-matozoer med och utan Y-kromosom har olika
isoelektrisk punkt. Vid lämpligt val av
betingelserna har de båda sperinatozotyperna därför
olika elektrisk laddning och kan separeras
genom elektrofores. I en experimentserie
omfattande 2 600 försök med kaniner var avkommans
kön i 78 % av fallen i överensstämmelse med
intentionerna39.
Slutligen skall som kuriosum nämnas en
hypotes, vilken söker förklara slagrutefenomenet som
elektrokinetiskt. I marken strömmande vatten
ger upphov till en strömningspotential. Med
andra ord existerar över varje vattenåder ett
elektriskt fält. Enligt hypotesen skulle detta fält
kunna förnimmas av slagrutemannen.
Litteratur
1. Causse, J-P: Les phénomènes clectrocinétiques. Rev. sci. 87
(1949) s. 162—169.
2. Stern, O: Zur Theorie der Elektrolytischen Doppelschicht. Z.
Elektrochem. 30 (1924) s. 508—516.
3. Kortüm, G & Bockris, J 0’M: Textbook of electrochemistry.
Amsterdam 1951 s. 381—393.
4. Overbeek, J Th G: Theorie der Elektrophorese. Kolloidchem.
Beih. 54 (1943) s. 287—364.
5. Casagrande, L: The application of electro-osmosis to practical
problems in foundations and earth works. Dep. Sci. Ind. Res., Build.
Res., Techn. Pap. No. 30 (1947) s 1—16
6. Endell, K: Beitrag zur chemischen Erforschung und
Behand-lung von Tonböden. Bautechnik 13 (1935) s. 226—229.
7. Casagrande, L: Die elektrochemische Bodenverfcstigung.
Bautechnik 17 (1939) s. 228—230.
8. Barber, E S: Electrical stabilization of soil. Roads & Streets 91
(1948) juni s. 64—65.
9. Electrical stabilization of soil. Engng News-Record 138 (1947)
s. 822—823.
10. Erlenbach, L: Anwendung der elektrochemischen
Verfesti-gung auf schtvimmende Pfahlgründen. Bautechnik 14 (1936) s. 257—
259.
11. Rosén, N: Elektroosmos i byggnadstekniken. Byggmästaren 1950
h. 21 s. 90.
12. Schönfeldt, N: Theorie und Amvendungen der Elektroosmose
und Elektrophorese. Föreläsning vid KTH, Stockholm (1944).
13. Wiechers, S G & van Hoek, C: Water desalting by means of
electrodialysis. Research 6 (1953) s. 192—194.
14. Permionic membrane—cheap fresh water from oceans.
Low-cost mineral recovery. Engng & Min. J. 153 (1953) s. 123—124.
15. Avsättning av havsvatten. Tekn. T. 83 (1953) s. 818.
16. Prausnitz, P H & Reitstötter, J: Elektrophorese,
Elektroosmose, Elektrodialyse in Ftüssigkeiten. Dresden 1931 s. 168—176.
17. Bleininger, A V: Use of sodium salts in the purification of
clays and in the casting process. Natl. Bur. Stånd. Technol. Paper
No. 51 (1915).
18. Verfahren zur elektroosmotischen Entwässerung pflanzlicher;
tierischer oder mineralischer Stoffe unter Druck. Z. angew. Chem.
26 (1913) s. 739.
19. Prausnitz, P H & Reitstötter, J: Elektrophorese,
Elektroosmose, Elektrodialyse in Flüssigkeiten. Dresden 1931 s. 157—168.
20. Speil, S & Thompson, M R: Electrophoretic dewatering of clay.
Träns, electrochem. Soc. 81 (1942) s. 119—145.
21. Westlin, A & Theander, O: Die Elektroosmose von Torf.
Kol-loid-Z. 122 (1951) s. 153—163.
22. Houston, E C, Jones, V J & Powell, R L: Electrical dewatering
of phosphate tailing. Min. Engng 1 (1949) s. 365—370.
23. Mantell, C L: Industrial electrochemistry. New York 1950
s. 150—159.
24. Stevens, H P & W H: Rubber latex. The British Rubber
De-velopment Board. London 1948.
25. Wästvind, A: Elektrisk gasrening inom kemisk och metallurgisk
industri: Fläkten 1944 h. 2.
26. Tiselius, A: A new apparatus for electrophoretic analysis of
colloidal mixtures. Träns. Far. Soc. 33: 1 (1937) s. 524—531.
27. Wied em ann, E: Methods and applications of electrophoresis.
Chimia (Schweiz) 2 (1948) s. 25—35.
28. Alberty, R A: An introduction to electrophoresis. J. chem.
Education 25 (1948) s. 426—433, 619—625.
29. Tiselius, A: Recent developments in electrophoresis. XI
Internat. Congr. London 1947 s. 9.
30. Consden, R, Gordon, A H & Martin, A J P: Ionophoresis in
silica jelly. Biochem. J. 40 (1946) s. 33—41.
31. Cremer, H-D & Tiselius, A: Elektrophorese von Eiweiss in
Filtrierpapier. Biochem. Z. 320 (1950) s. 273—283.
32. Svensson, H & Brattsten, I: An apparatus for continuous
electrophoretic separation in flowing liquids. Arkiv för kemi 1 (1950)
s. 401—411.
33. Haglund, H & Tiselius, A: Zone electrophoresis in a glass
pow-der column. Acta Chem. Scand. 4 (1950) s. 957—%2.
34. Biserte, G: Device for paper electrophoresis. Biochem. &
Bio-phys. Acta 4 (1950) s. 416-^21.
35. Creighton, H J J: Electrolytic water-proofing of textile fabrics:
the Tate process. J. Franklin Inst. 192 (1921) s. 497—510.
36. Benjamin, M & Osborn, A B: The deposition of oxide coatings
by cataphoresis Träns. Far. Soc. 36 (1940) s. 287—295.
37. IIamaker, H C: Formation of a deposit by electrophoresis.
Träns. Far. Soc. 36 (1940) s. 279—287.
38. Ellis, R: Die Eigenschaften der ölemulsionen. Z. phys. Chem.
78 (1912) s. 321.
39. Shreder, V N: Artificial regulation of the sex of the progeny
of mammals by cataphoresis and its biologic control. Bull. acad.
sci. U.R.S.S., Sér. biol. (1940) s. 426—447. (Ref. Chem. Abstr. 35
(1941) s. 3661.)
40. Helmholtz, H: Studien über elektrische Grenzschichten. Ann.
Phys. & Chem. 7 (1879) s. 337—382.
41. Debye, P & Hückel, E: Bemerkungen zu einem Satze über die
kataphoretische MVanderungsgeschwindigkeit suspendierter Teilchen.
Phys. Z. 25 (1924) s. 49—52.
42. Smoluchowski, M v.: Elektrische Endosmose und
Strömungs-ströme. Graetz’ Handbuch der Elektrizität und des Magnetismus
bd 2. Leipzig 1921 s. 366.
43. Booth, F: Theory of electrokinetic effects. Nature 161 (1948)
s. 83—86.
44. Overbeek, J T G: Ön Smoluchowski’s equation for the
electrophoresis of colloidal particles. Philips Res. Rep. 1 (1946) s. 315—319.
45. Gement, A: Electrodeposition of synthetic resins. Ind. & Engng
Chem. 31 (1939) s. 1233—1236.
46. Henry, D C: The cataphoresis of suspended particles. Proc. roy.
Soc. Lond. 133 (1931) s. 106—140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
