Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 12 oktober 1954 - Syntetfibrers textila egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1954
861
skilt stor spänst men dock större än Orion. Detta
bekräftas av en annan undersökning (fig. 3).
Tygers skrynkelfrihet beror — i den mån den
bestäms av fiberns egenskaper — framför allt
på dennas spänst. Därför bör tyger av nylon, ull
och Terylene ha bättre skrynkelfrihet än tyger
av andra fibrer. Av betydelse är emellertid också
hur stor del av den reversibelt absorberade
energin som beror på momentan elastisk töjning. Ju
större denna är, desto större del av potentiella
veck uppstår aldrig därför att tyget genast blir
slätt när trycket på det upphör. Beror den
reversibelt absorberade energin till stor del på
fördröjd elastisk töjning, blir tyget ganska lätt
skrynkligt, men vecken försvinner så
småningom; tyget "hänger ut sig".
Då Terylene har stor spänst vid liten töjning,
stor styvhet (varför fibern töjs relativt litet vid
en given påkänning) och relativt stor momentan
elastisk töjning, bör det kunna ge tyger med
utmärkt skrynkelfrihet. Ylletyger bör ha god
skrynkelfrihet men inte lika god som
Terylene-tyger. Nylontyger skrynklas troligen något mer
än ylletyger men en stor del av vecken bör
försvinna så småningom. Tyger av Orion och
särskilt rayon skrynklas lätt och måste därför
spe-cialbehandlas för att få god skrynkelfrihet.
Alla konstfibrer kan framställas med olika
töj-ningsegenskaper, genom att man sträcker dem
olika mycket i samband med spinningen. För
Terylene tycks denna variation kunna göras
särskilt stor. Man kan nämligen erhålla
Terylene-fiber med 30—180 p/den styvhet, 2,0—8,0 p/den
brottgräns och 80—8 % brottöjning (fig. 4).
Fiber med mindre brottgräns och styvhet fås vid
mindre sträckning. Man kan därför i stor
utsträckning anpassa Terylene för olika ändamål
vid tillverkningen. Fiber i ullform görs t.ex. med
minsta sträckning varigenom den får ulliknande
egenskaper.
Slitstyrkan hos tyger bestäms av flera
fiberegenskaper bland vilka spänsten är en av de
viktigaste. En författare4 uppger att bestämmande
för stor nötningshållfasthet är liten styvhet, stor
elastisk töjning, stor fördröjd elastisk töjning i
förhållande till den permanenta samt stor och
snabb fördröjd elastisk töjning. En annan
författare16 har försökt sammanställa relativa, icke
avvägda talvärden för de olika faktorer, som
bestämmer fibrernas nötningshållfasthet, men han
har inte nått fram till något definitivt resultat.
Garnets och tygets konstruktion spelar säkert
också en viktig roll.
Det synes alltså åtminstone för närvarande
omöjligt att på grund av fiberns egenskaper dra
säkra slutsatser om tygets slitstyrka. Av
praktisk erfarenhet vet man att nylon är mer
slitstarkt än någon annan hittills känd fiber. Detta
kan antas sammanhänga med att fibern har stor
spänst, relativt låg styvhet och ovanligt stor
fördröjd elastisk töjning. Man har ännu ganska
liten erfarenhet om Terylenes slitstyrka. Några
författare sätter denna tätt efter nylons, andra
betydligt efter men före ulls. I alla händelser kan
man vänta att Terylene skall ha mindre
slitstyrka än nylon därför att den har relativt stor
styvhet och liten fördröjd elastisk töjning. Orion
anses ha ungefär samma slitstyrka som ull.
Grepp och fall hos tyger beror till största delen
på dessas och garnets konstruktion, men fiberns
töjningsegenskaper har naturligtvis också en
viss betydelse, särskilt dess styvhet och det sätt
varpå dess elasticitetsmodul ändras med
påkänningen. För t.ex. svagt sträckt Terylene-fiber
faller elasticitetsmodulen med stigande spänning
på ungefär samma sätt som för ullfiber och detta
anses vara orsak till att Terylene är mer likt ull
än andra syntetfibrer.
Fiberns styvhet vid böjning bör ha en viss
betydelse, men dess verkan kan i viss mån
upphävas genom ändring av garnets snodd. En
nästan unik företeelse är t.ex. att nylons
elasticitetsmodul växer med stigande spänning, och detta
bör ha betydelse för nylontygers grepp. Likaså
måste fiberns stora fördröjda elastiska töjning,
och dess därav följande stora återhämtning, dvs.
långsamma återgång till ursprunglig längd,
inverka på tygets fjädring och livlighet.
Fysikaliska egenskaper
Fibrers vattenabsorption och dennas inverkan
på deras mekaniska egenskaper är av stor
betydelse därför att tyger vid begagnandet alltid
utsätts för avsevärda variationer i omgivningens
fuktighet. För fibrernas vattenupptagning i luft
vid 20°C har man funnit följande värden3:
65 relativ 95% relativ Tvärsnittsareans
fuktighet fuktighet ökning i vatten
% °/o %
Bomull ..............7—8,5 — 20—26
Ull ....................16 21,9 22—26
Rayon ..............11—13 27 —
Nylon ..............3,8—4,2 6,1 3,2
Orion ...............0,9 2 5,1
Saran ................0 — —
Terylene ..........0,4 0,5 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
