Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 12 oktober 1954 - Syntetfibrers textila egenskaper - Säkrare London-trafik utan spårvagnar, av E Br - Lantanoider som namn på element 57—71 - Storbritanniens första D2O-reaktor - Nära 14 000 t epoxiplast - En germaniumlikriktare för 300 kW, 110 A - Mot frost - Kolvringar av pulverjärn - Kött, behandlat med radioaktiv strålning - Nylon, som tål ultraviolett ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
Kemikaliers verkan på textilfibrer är av
intresse främst i den mån den har betydelse för
tygers beredning, färgning och tvätt. Av vikt är
därför fibrernas resistens mot syror, alkalier och
organiska lösningsmedel.
Mest känsligt för syror är bomull och rayon,
därnäst kommer nylon som förstörs av kokande
5 % saltsyra och löses under åtminstone partiell
sönderdelning i kalla koncentrerade lösningar av
saltsyra, svavelsyra och salpetersyra. Bomull och
rayon sönderdelas av heta utspädda syror eller
kalla koncentrerade. Ull och Terylene förstörs
bara av het svavelsyra medan Orion och saran
har god eller utmärkt resistens mot alla syror.
Ull torde vara minst hållbar mot alkalier, den
förstörs av starka och angrips redan av svaga;
bomull och rayon sväller; Terylene har god
resistens mot svaga alkalier och mot starka vid
rumstemperatur men förstörs av heta, starka
alkalier. Nylon är praktiskt taget okänsligt,
Orion liar god resistens mot svaga alkalier och
saran påverkas bara av ammoniak.
Bomull och ull är fullständigt resistenta mot
organiska lösningsmedel medan de övriga
fibrerna i allmänhet inte är det. Nylon och Terylene
är lösliga i några fenoler, det förra dessutom i
myrsyra. Saran sväller och mjuknar i
syrehaltiga lösningsmedel, såsom cyklohexanon och
dioxan, vid förhöjd temperatur.
Färgningsförmågan är mycket mindre hos de
hydrofoba syntetfibrerna än hos de hydrofila
naturliga och regenererade. Av de förra tycks
nylon vara lättast att färga, mest tack vare de
fria aminogrupperna i molekylernas ändar. Både
acetatfärgämnen och sura färgämnen kan
användas. Orion har mycket liten affinitet till
färgämnen vid vanligen använd
färgningstempera-tur, men absorberar små mängder dispergerade
acetatfärgämnen och färgas på ytan av vissa
kypfärgäinnen nära koktemperatur. Det färgas
också ofta med sura färgämnen i närvaro av
kopparsalter (Tekn.T. 1953 s. 102).
Högtempera-turfärgning (vid mer än 100°G) är en annan
färgningsmetod för syntetfibrer (jfr Tekn. T.
1952 s. 960). Terylene kan färgas bara med
dispergerade acetatfärgämnen, och det är svårt
att ge fibern mörka nyanser. SHl
Litteratur
1. Collins, G E: Fundamental principles that govern the
shrink-age of cotton goods by washing. J. Textile Inst. 30 (1939) s. P46.
2. Bolton, E K: The development of nylon. Chem. & Ind. 61
(1942) s. 31.
3. Carlene, P W: Moisture relations of textiles — A survey of
the literature. J. Soc. Dyers & Colourists 60 (1944) s. 232.
4. Hamburger, W J: Mechanics of abrasion of textile materials.
Textile Res. J. 15 (1945) s. 169.
5. Holm, G: Nylon — fysikaliska och kemiska egenskaper. Textil
& Konfektion 5 (1948) s. 232.
G. French synthetic fiber features durability. Textile World 100
(1950) apr. s. 120.
7. Koch, P-A: Synthetische Faserstoffe (Faserstoff-Tabelle).
Tex-til-Rundschau 6 (1951) s. 403.
8. Identification of textile materials. J. Textile Inst. 42 (1951) s. S25.
9. Susich, G & Backer, S: Tensile recovery behavior of textile
fibers. Textile Res. J. 21 (1951) s. 482.
10. Beste, L F & Hoffman, R M: A quantitative study of resilience.
Textile Res. J. 20 (1951) s. 441.
11. Traill, D: Clothing an expanding population. J. Textile Inst.
12 (1951) s. P221.
12. Newell, \V A: Synthetic fiber table. Textile World 101 (1951)
sept. s. 105.
13. Märket forecast held as imporlant as technology of newer
fibers. Chem. Engng News 30 (1952) s. 1381.
14. Ray Jr, L G: The role of synthetic fibers in the textile
indu-slry of the future. Textile Res. J. 22 (1952) s. 144.
15. ILill, R: Fibres from synthetic polymers. Amsterdam 1953.
16. Kaswell, E R: Textile fibers and fabrics. New York 1953.
17. Fakta om Terylen. Textil & Konfektion 10 (1953) okt. s. 32,
nov. s. 26, 11 (1954) mars s. 50.
18. Bernskiöld, A: Fixering av nylon och terylen. Textil &
Konfektion 11 (1954) apr. 1954 s. 32.
Säkrare London-trafik utan spårvagnar. Man har i
London undersökt följderna ur trafiksäkerhetssynpunkt av
att spårvägarna 1950—1952 ersattes med bil- och
busstrafik. Det konstaterades en minskning av ca 30 °/o i
antalet trafikolyckor, där kommunala fordon ("public
service vehicles") var inblandade, men ingen märkbar
minskning i övriga olyckor. Något tecken på att
olyckornas svårighetsgrad ändrats har ej iakttagits. Förändringen
synes ha reducerat antalet personskador med 300 per år.
Om spårvägarna även i övriga städer i Storbritannien
skulle ersättas av bussar och effekten på trafikolyckorna
därvid bleve densamma som för London, skulle totala
antalet personskador i dessa städer minskas med ca 1 100 per
år (Road Research 1953, London 1954). E Br
Lantanoider som namn på element 57—71
rekommenderas av Commission ön the Nomenclature of Inorganic
Chemistry, International Union, därför att "lantanider",
som hittills använts mest, bör reserveras för tvåvärda
föreningar av lantan. Av motsvarande skäl bör element 89—
100 kallas aktinoider.
Storbritanniens första D20-reaktor sattes i gång 1954.
Den kallas Dimple ("Deuterium-moderated pile, löw
energy") och skall uteslutande användas för forskning, i
första hand experiment för en större D20-reaktor (E.443)
som byggs i Harwell.
Nära 14 OOO t epoxiplast beräknas gå åt i USA under
1954. Den används bl.a. till läcker och färger för metall,
vilka ger så böjliga och sega skikt att de kan anbringas
före stansning av föremålen.
En germaniumlikriktare för 300 kW, 110 A har 1954
satts i drift i Storbritannien. Dess verkningsgrad är 98,5 %>.
Mot frost använder citrusodlarna i USA en apparat,
bestående av en hög aluminiumpelare på vars topp sitter en
elmotor som driver en stor propeller med vertikal axel.
När frost hotar sätts apparaten i gång och blåser då varm
luft mot marken. En stor kon under propellern fördelar
luften i horisontell led. •
Kolvringar av pulverjärn kommer kanske att
användas i amerikanska bilmotorer. Det uppges nämligen att
man nu kan tillverka sådana med 50 °/o större hållfasthet
än gjutgods.
Kött, behandlat med radioaktiv strålning, skall
serveras ett dussin man i amerikanska armén då man vill
fastställa huruvida livsmedelskonservering med radioisotoper
kan användas utan hälsorisk.
Nylon, som tål ultraviolett ljus, är en svart produkt,
kallad Zytel 105 BK-10. Den kan lätt formsprutas och är
antagligen användbar utomhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
