Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 12 oktober 1954 - Böcker - IEC-publikation om normallampor - Lindståhls Bokhandel - Hänt inom tekniken - Högre kurs i vägbeläggningsteknik - Kurs för industriarkivarier - Stipendier för studier i Tyskland - Gummikurser - Internationell förbränningsmotorkongress - Korrosionstagung 1954 - Norrköpings Polytekniska Förening - Föreningen för Svenska Tillverkare av Förbränningsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1954
881
värden för ljusflöde. Dessutom finns måttsatta ritningar
för hållare för vridprov på socklarna B22, E27 och E40.
Publikationen kan rekvireras från Sveriges
Standardiseringskommission, Box 3 295, Stockholm 3.
Lindståhls Bokhandel, Stockholm, "Ordböcker och
uppslagsverk" är en 12-sidig katalog över tillgängliga
ordböcker och uppslagsverk, vari svenska språket ingår.
Såväl allmänna lexika som specialordböcker har tagits med.
Även en förteckning över TNC:s publikationer ingår i den
nyttiga katalogen.
Hänt inom tekniken
Högre kurs i vägbeläggningsteknik, som senast hölls
för sexton år sedan, anordnas den 22—27 november 1954
och den 17—22 januari 1955 i Stockholm av Svenska
Teknologföreningens avdelning för Väg- och
Vattenbyggnadskonst. Kursen riktar sig liksom de föregående
kurserna till ingenjörer i ledande ställning inom vägväsendet.
Föreläsningarna skall ge en översikt över de senaste
årens utveckling och forskning på det beläggningstekniska
området. I de anslutande diskussionerna tas dagens
aktuella problem upp till saklig och konstruktiv debatt.
Sedan den senaste kursen hölls har det svenska
vägväsendet utbyggts kraftigt för att kunna följa med bilismens allt
snabbare expansion. Transportapparaten i landet har allt
mer överflyttat sin tyngdpunkt till landsvägstransport och
dagens problem rör i stor utsträckning hur man på längre
sikt skall utforma vägnätet för att effektivt kunna tjäna
samfärdseln. Detta fordrar en central översiktlig
planläggning av vägnätet för framtidens behov (Tekn. T. 1954
s. 145, 259). Som bekant har statsmakterna även tillsatt
ett särskilt utredningsorgan för detta ändamål.
Trafikökningen på våra landsvägar gör det angeläget att
vi finner tekniskt och ekonomiskt riktiga lösningar på hur
nydaningen på vägbyggnadsområdet skall gestaltas i
praktiken. Trots utbyggnaden av vägnätet är stora delar ej
lämpade att utan avsevärda förstärkningsåtgärder ta emot
trafik av dagens intensitet och fordonsvikter.
Beläggningsfrågorna kommer där helt naturligt ofta att dominera de
överväganden man har att göra för att åstadkomma en
ekonomisk väghållning. Det torde även vara så, att
beläggningstekniken — och resurserna att här omsätta teori
i praktik — i hög grad bestämmer takten i vägnätets
upprustning.
Långtidsplaneringens utbyggnadsprogram kommer att
kräva stora investeringar och man har då rätt att ställa
stora fordringar på de vägar som skall tjäna bilismen,
kanske för en tidsperiod av femtio år framåt. Vägarnas
kapacitet och beläggningar måste utföras så, att
ombyggnads- och underhållskostnader blir de minsta möjliga med
hänsyn tagen till prognoser för trafik- och
fordonsutvecklingen.
Flera problem av teknisk och ekonomisk natur uppställer
sig i detta sammanhang. Vilka krav ställer bilismen på
våra beläggningar? Hur skall en beläggning konstrueras
för att den skall bli hållbar, slirfri, ljus och icke
speglande? När är olika beläggningstyper ekonomiskt
berättigade. Under kursens gång kommer dessa och andra
frågor att tas upp till studium och diskussion.
Kurs för industriarkivarier och andra som har att
brottas med företagens alltmer brännande arkivproblem
anordnas den 8—17 november 1954 i Saltsjöbaden av Sveriges
Industriförbund i samverkan med Svenska Arkivsamfundet
och Tekniska Litteratursällskapets arkivnämnd.
Kursen omfattar dels föredrag om arkivens ordnande,
gallring och förvaring, filmning och andra praktiska
arkivfrågor, dels studiebesök och demonstration av
utställningar över arkivlitteratur och tekniska hjälpmedel.
Bland föredragshållarna kan nämnas intendent Torsten
Althin, riksarkivarie Ingvar Andersson, kanslirådet Äke
Kromnow, stadsarkivarie Nils Staf och riksbibliotekarie
Uno Willers. Kursledare är fil. lic. Jan Magnus Fahlström.
Stipendier för studier i Tyskland. Stipendier ur
Senator Emil Possehls Stipendiefond kan sökas hos K.
Kommerskollegium senast den 1 november 1954. Stipendierna
är avsedda för kommersiella eller tekniska studier i
Tyskland. Upplysningar erhålles genom Kommerskollegium,
Industribyrån, Stockholm.
Gummikurser. Rubber Stichting i Holland anordnar den
22—25 november 1954 i Delft en kurs i bearbetning av
gummi. Ämnet kommer att behandlas ur såväl teknisk och
ekonomisk som kemisk och fysikalisk synpunkt. Kursen,
som hålles på tyska, är avsedd för gummitekniker, vilka
önskar en inblick även i andra av gummits
användningsområden än det egna, samt vidare för icke-gummitekniker,
vilka önskar göra sig bekanta med gummit som tekniskt
material.
Den 26 november—3 december och 3—23 december 1954
anordnas i Delft praktiska laboratoriekurser, av vilka den
förstnämnda avser att ge en introduktion i
gummibearbetningens metodik, medan den senare omfattar metoder för
provning av gummi.
Upplysningar erhålles genom Skandinaviska Sektionen av
International Rubber Office, Riddargatan 23 B, Stockholm,
tel. 60 50 23.
Internationell förbränningsmotorkongress hålles i
Haag den 23—28 maj 1955. Kongressen skall behandla
dieselmotorer för järnvägsdrift samt marina och stationära
dieselmotorer med högre effekt än 10 000 hk. Studiebesök
görs till bl.a. varv och verkstäder samt de holländska
statsbanorna.
Upplysningar erhålles genom Föreningen för Svenska
Tillverkare av Förbränningsmotorer, Sveriges
Mekanförbund, Malmtorgsgatan 10, Stockholm.
Korrosionstagung 1954 anordnas den 11—13 november
1954 i Frankfurt am Main av Arbeitsgemeinschaft
Korrosion, som är en av åtta teknisk-vetenskapliga föreningar
bildad organisation. Med denna kongress återupptas den
tyska traditionen, från tiden före sammanbrottet, med
årliga korrosionskongresser, av vilka den senaste hölls 1943
i Frankfurt. Med kongressen är Dechemas årsmöte
kombinerat. Den europeiska kemitekniska federationen deltar i
kongressen.
Kongressen har två huvudteman: "korrosionsarter och
korrosionsorsaker" (10 föredrag) samt "sätt att motverka
korrosion" (10 föredrag). Föredragshållarna, av vilka
många är icke-tyskar, behandlar bl.a. de vetenskapliga
grunderna för korrosion och inhibition, sammanhangen
mellan elektrokemi och korrosion, olika materials
korrosionsegenskaper samt betydelsen av olika korrosionsskydd
såsom målning, fosfatering, katodiskt skydd och
användning av plaster.
Upplysningar erhålles genom Dechema, Frankfurt am
Main W13, Postfach, som även mottar anmälningar.
Norrköpings Polytekniska Förening hade 510
medlemmar i början av 1954. För året är Thore Frisk ordförande
och Ingvar Rustner sekreterare.
Föreningen för Svenska Tillverkare av
Förbränningsmotorer är ett nybildat svenskt kontaktorgan för den för
några år sedan tillkomna internationella organisationen
för motortillverkare, Congrès International des Moteurs à
Combustion Interne. Föreningen avser att föra svenska
tillverkare av förbränningsmotorer samman för att utbyta
erfarenheter och dryfta frågor av gemensamt intresse.
Föreningens ombudsman är civilingenjör Uno Gawell,
Sveriges Mekanförbund, Malmtorgsgatan 10, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
