Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 12 oktober 1954 - TNC: 17. Vanliga fel vid definitionsskrivning, av JW - Nya produkter - Gelatineringsmaskin för polyvinylklorid - Apparat för fyllning av pipetter - Automatiskt acetylengasverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882
TEKNISK TIDSKRIFT
TNC
17. Vanliga fel vid definitionsskrivning
I samband med de regler som i årets TNC-spalter 12—16
uppställts för skrivning av definitioner och andra
ordförklaringar har ibland också förekommit exempel på
felaktiga formuleringar. Här nedan följer en uppräkning av
ofta förekommande fel vid definitionsskrivning, och
därvid kommer att inom parentes anges numret på den
TNC-spalt som innehåller själva regeln och eventuellt även
exempel på fel.
Det är mycket vanligt i de ordlistor som TNC får till
granskning att alla uppslagstermerna står med stor
bokstav (sp. 14), varigenom ordlistan onödigtvis blir mindre
upplysande. Likaså ser man ofta att det står punkt efter
uppslagstermen, t.ex. "Emk.", av vilket skrivsätt man ej får
veta att initialbenämningen emk (för elektromotorisk kraft)
i löpande text skall skrivas belt och hållet med
småbok-stäver och utan slutpunkt.
Vanligt är också att uppslagstermen inte står i sin
grundform (sp. 14), utan att t.ex. substantiv onödigtvis står i
plural och likaså att adjektiv och verb ersättes med
substantiv.
övertermen täcker ibland inte d^finitionsbegreppet (sp.
13). Olämpligt är att skriva t.ex. "hastighet, per tidenhet
tillryggalagd väglängd", eftersom begreppet väglängd inte
alls innefattar begreppet hastighet. Samma slags fel har
definitionen "dieselolja, råolja som raffinerats för
användning som drivmedel i långsamgående dieselmotorer";
dieselolja är ingen råolja. Definitionerna bör i stället lyda
t.ex.: hastighet, storhet utgörande kvoten av tillryggalagd
väglängd och motsvarande tid, och: dieselolja, brännolja
framställd genom raffinering av råolja och avsedd som
drivmedel...
Fel mot insättningsregeln (sp. 15) hör till de vanligaste,
särskilt — förklarligt nog — när uppslagstermen är ett
adjektiv eller ett verb, och i all synnerhet om den är ett
transitivt verb.
Att definitionen göres för vid eller för trång (sp. 13) är
ett särskilt allvarligt fel, eftersom man då direkt missledes
i fråga om uppslagstermens innebörd. Om en definition
skrivits för trång i en specialordlista, därför att man
inskränkt sig till termens betydelse i detta trängre
sammanhang, kan visserligen risken vara mindre, men skulle
definitionen råka bli avskriven i ett allmännare
sammanhang blir den missvisande. Bäst är därför att undvika
sådana felaktigheter.
För den som söker upplysning i en ordlista är det
särskilt förargligt om en ordförklaring innehåller något ord
som i sin tur behöver förklaras men som inte finns
medtaget bland uppslagstermerna. Motsatsen, att en ordlista
definierar ord som inte behöver förklaring, är visserligen
ett mindre fel men ett onödigt slöseri med ord och
utrymme, t.ex. "framhjulstapp i motorfordon, tapp för främre
väghjul"; att uppslagstermens "framhjul" i förklaringen
ersatts med "främre väghjul" ger en ganska onödig
upplysning. Det är inte nödvändigt att definiera varje
uppslagsterm i en ordlista. Man kan ta med en term blott för
att visa att den är godkänd med just den ordform, stavning
osv. som anges. Ofta kan en enklare ordförklaring (sp. 12)
vara en lämplig medelväg.
Strävan att ge en definition åt varje ord leder lätt till
att definitionerna kommer att gå i cirkel, t.ex. "höjd,
utsträckning i höjdled"; vet man inte vad höjd är så vet man
inte heller vad höjdled iir. Två eller flera definitioner kan
tillsammans bilda cirkel, t.ex. "sötma — söt smak,
egenskapen att smaka likt socker", och "socker, kolhydrat med
söt smak". All sådan cirkelgång måste undvikas.
En definition bör naturligtvis inte vara så fåordig att
den därigenom blir svårfattlig för den publik den är
avsedd för (sp. 12), men bör inte heller — vilket är vida
vanligare — innehålla onödiga eller ovidkommande upp-
gifter (sp. 16). Sådana uppgifter kommer lätt att
innebära en onödig begränsning, så att definitionen blir för
trång. När man definierar fysikaliska storheter bör man
sålunda ej låsa fast dem vid bestämda måttenheter, och
inte skriva t.ex. "strömtäthet, kvoten av en ledares ström
i ampere och dess i mm2 uttryckta tväryta", utan:
ström-täthet, kvoten av en ledares ström och tväryta; efter
semikolon kan vid behov tilläggas: uttryckes oftast i A/mm2.
Slutligen skall också erinras om det ganska vanliga felet
att man inte klart skiljer mellan ord och begrepp (sp. 13,
16). I de flesta fall blir väl meningen det oaktat riktigt
tolkad av läsaren, men det kan vara skäl att minnas
visdomsordet: Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Logisk formulering inger förtroende. JW
Nya produkter
Gelatineringsmaskin för polyvinylklorid. I ett
koniskt, fast hus roterar en kon (se figuren t.v.; skruven
verkar som tätning); båda värms till plastens
bearbetningstemperatur. Mellanrummet mellan de båda maskindelarna
är en tunn, konformad skiva medan motsvarande rum i
ett valsverk är en tunn linjär stav. När plasten passerar
maskinen värms den upp genom inre friktion och
gelatineras i närheten av könens bas. Materialet tillförs från sidan
med skruvtransportör (se figuren t.h.).
Gelatineringen sker alltså vid en passage genom maskinen
under oavbruten uppvärmning och bearbetning av plasten.
I ett valsverk måste denna föras flera gånger mellan
valsarna varvid den svalnar mellan passagerna.
Tillverkare är Werner & Pfleiderer, Stuttgart, som i
Sverige representeras av Werner & Pfleiderer AB, Stockholm.
Apparat för fyllning av pipetter. Skall man pipettera
giftiga eller aggressiva vätskor, vill man inte gärna suga
upp dem med munnen, i synnerhet om de är lättflyktiga.
Man kan då använda en apparat, Pumpett, som visades på
S:t Eriksmässan 1954. Den består av ett hus av plast på
vars övre del en gummiboll sitter. Pipettens övre ände
stickes in i huset där den tätar mot en konisk
gummipackning. Den hålls kvar av en klämma.
När gummibollen tryckts in kan man fylla pipetten
genom att släppa den. Injustering av nivån sker sedan med
en skruv på husets ena sida. Man tömmer pipetten genom
tryck på en knapp som öppnar en ventil. Tömningen kan
ske genom självrinning, droppvis eller med tryck.
Apparaten kan manövreras med en hand. Den kan lätt tas isär
för rengöring.
Tillverkare är ingenjörsfirma Pumpett, Solna.
Automatiskt acetylengasverk. I ett acetylengasverk för
0,3—1 at ö (se figuren) släpps karbid från tratten 2 ned i
vatten 4. Tillförseln regleras automatiskt av trycket i
gasverket genom en membranventil 7 som sätter i gång en
vattenmotor 8 när det sjunker. Samtidigt med karbiden införs
härvid 6 1 vatten per kg karbid och vätskenivån stiger till
höger i underdelen varvid flottören 11 öppnar
utloppsventilen 12 för slamsuspensionen så att nivån återförs till
normalläge. Den av vattenmotorn drivna omröraren 13 hind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
