- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
891

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19 oktober 1954-

891

Forsmo med 35 m. Utomlands utfördes enstaka
anläggningar med ännu högre fallhöjd upp till
55 m. Sughöjden i dessa anläggningar är negativ,
dvs. löphjulet ligger under nedre vattenytan, i
Forsmo exempelvis 4—9 m. Under 1954 har
Ligga kraftverk, fig. 9, nedströms Harsprånget,
tagits i bruk ined två kaplanturbiner för 40,5 m
fallhöjd och 78 MW vardera och två
kaplanturbiner är beställda för Lasele (Ångermanälven),
fig. 10, som skall utveckla 64 MW vid 52 m
fallhöjd. Lasele blir därmed Sveriges högsta med
kaplanturbin utbyggda fall.

Pumpkraf tverk

Intressant är att Sverige inom de närmaste åren
kommer att få sitt andra ackumuleringsverk
eller pumpkraftverk. Med ackumuleringsverk
förstås en vattenkraftanläggning vid vilken
vatten växelvis pumpas upp i eller tappas av från
en högt belägen sjö eller ett konstgjort bäcken,
vari vattennivån kan varieras avsevärt. Vid
av-tappningen utnyttjas vattenkraften i turbiner
och anordningen är vanligen sådan, att turbin
och pump är kopplade till varandra och till en
generator på samma axel samt har gemensam
tryckledning. Vid pumpning, då sekundakraft
användes, arbetar generatorn som motor, varvid
turbinen löper med i luftat turbinskåp. Vid
tur-bindrift, för generering av primakraft, kopplas
pumpen ifrån.

År 1933 togs Sillre ackumuleringsverk i drift.
Det har vertikal uppställning med två aggregat,
som pumpar vattnet från Indalsälven upp i
Ox-sjön. Turbinerna är konstruerade för 160—200
m fallhöjd och 7—9,5 MW, pumparna för 200 m
uppfordringshöjd och 2,5 m3/s vardera, och
totalverkningsgraden, förhållandet mellan uttagen
generatoreffekt och tillförd motoreffekt, uppgår
till ca 65 %.

Nu är under utbyggnad en anläggning av
samma art men betydligt större vid Klarälvens övre
lopp, nämligen Lettälvens pumpkraftverk (Tekn.
T. 1952 s. 585). Även här blir det två aggregat,
som vid en uppfordringshöjd av 176—192,5 m
pumpar 9,65—7,8 m3/s och vid turbindrift
lämnar 19,5—22,5 MW vid 173—190 m fallhöjd.
Uppställningen blir emellertid här horisontell och
stationen är förlagd i bergrum med sprängda
till-och avloppstunnlar, medan Sillre har friliggande
kraftstation. Turbinerna är beställda i Tyskland
hos Maschinenfabrik B Maier, och pumparna i
Italien hos Costruzioni Meccaniche Riva.

Konstruktiv utformning

Till synes har utformningen av turbinerna för
våra kraftverk ej förändrats mycket sedan
kap-lanpatenten gick ut för ca 20 år sedan. Vid
närmare granskning finner man dock en hel del
anmärkningsvärda utvecklingslinjer både vad
konstruktion och tillverkning beträffar.

Inbyggnad i betongspiral har vid vertikal
uppställning kommit till användning för allt högre
fallhöjder. Stålplåten har sålunda fått vika för
betongen i Forsmo med 35 m fallhöjd. För
plåtspiralernas framställning har man allmänt
övergått från nitning till svetsning. Helt ingjuten
plåtspiral förekommer omväxlande med till
hälften ingjuten eller fritt på plintar upplagd spiral.
För- och nackdelar med de olika
uppläggningssätten synes väga ganska jämnt. Bästa
utformning och placering av stagpelarna, som överför
krafterna mellan övre och undre fundament, har
utprovats genom modellförsök.

Ledkrans

Ledskovelprofilen utföres nära symmetrisk och för att
minska den störning av strömningen, som den nedtill
utöver ledskovelringens rundning utskjutande delen av
skoveln förorsakar, avfasar man denna i allmänhet. Det kan
nämligen konstateras, att ledskovlarna har ett avgörande
inflytande på kavitationsangreppen i det att då angreppen
uppträder exempelvis på sugrörsväggen efter löphjulet,
de koncentreras till lika många områden som antalet
led-skovlar, fig. 8. Nämnda rundning av ledskovelringen har
även betydelse i detta hänseende och bör utföras med
stor radie. Vid jämförelse mellan tidigare och senare
tillverkade snabblöpande francisturbiner finner man, att
detta förhållande beaktats.

Konisk ledkrans med ledskovlarna lutande in mot axel-

Fig. 10. Lasele, preliminär ritning (Nohab); 8
löphjuls-skovlar; H = 52 m, P = 64 MW, n = 150 rim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1954/0909.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free