Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 19 oktober 1954 - Aerodynamisk uppvärmning av flygplan vid höga hastigheter, av Hans Olof Palme - Nybyggen - Malm- och kolfartyg från Öresundsvarvet, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 oktober 1954-
907
sfär samt ekvationerna (4) och (18) entydigt
beräknas som funktion av flyghöjd och machtal.
För turbulent gränsskikt erhålls härvid i ett
höjd-machtal-diagram isotermer, fig. 3. Över 11
km höjd är temperaturen konstant. Höga
flygfarter är mest aktuella på höjder av denna
storleksordning.
En liknande beräkning av värmeövergångstalet
oc kan ske enligt ekv (23). Inflytandet av höjden
inkommer här dels via funktionen F(H) och dels
via Reynolds’ tal för friktionskoefficienten Cf.
Likaså inkommer machtalet dels direkt och dels
via cf. För konstanten i ekvationen gäller
Qt-al’Cp = 420 kW/m2 °C
Antas gränsskiktet vara turbulent och vid
flygfallet (H = 0, M = 1) Rex = 108 erhålles
ct-vär-den enligt fig. 4. För laminärt gränsskikt
erhålles ct-värden som är 1/5—-1/8 av dem som
ges i fig. 4.
Reynolds’ tal skall räknas på anloppssträckans
längd från vingens framkant.
Värmeövergångstalet kommer härigenom att variera i kordied på
vingen, fig. 5, där gränsskiktet till en början
antagits vara laminärt för att sedan slå om till
turbulent. Egentligen skall för det turbulenta
gränsskiktet anloppssträckan icke räknas helt
från vingframkanten, men skillnaden är
försumbar i detta sammanhang. Det är av stor praktisk
betydelse att noga känna omslagspunktens läge.
Som angivits är dock detta beräknings- såväl
som provmässigt en mycket svår uppgift.
Man kan även fråga sig hur stor del av den
levererade motoreffekten som genom
värmeflödet återföres till flygplanet. Motoreffekten åtgår
till att övervinna flygplanets motstånd. Antas
detta bestå endast av friktion med koefficienten
Cf kan man visa att hela effekten skulle matas
in som värme i flygplanet om temperatursprånget
vid ytan vore
v2
A T=— (24)
cp
dvs. dubbla den adiabatiska temperaturökningen
enligt ekv. (1). Så stora temperatursprång
erhålls dock aldrig. Största tänkbara värde är av
storleken en tredjedel därav, vilket skulle betyda
att momentant en tredjedel av motoreffekten
skulle kunna återgå till flygplanet. Tas hänsyn
till att flygplanet även har ett tryckmotstånd
minskas siffran till 1/6—1/10. Någon praktisk
betydelse har icke dessa siffror, då ju det
alstrade värmet övergår till omgivande luften istället
för flygplanet, när temperatursprånget minskar.
Genom att ytskiktet uppvärms sker dessutom
denna minskning mycket snabbt.
Nybyggen
Fig. 5. Variation i strömningsriktningen av
värmeövergångstalet oc för tre typiska flygfall; godtyckligt valt läge
för gränsskiktets omslagspunkt, representerad av dis
kontinuitet i oc-värdena.
Malin- och kolfartyg från öresundsvarvet. AB Arafart
i Stockholm, som sedan länge bedriver fraktfart för
kol-och malmtransporter, har tidigare vid öresundsvarvet låtit
bygga fem ångare för dylika laster. Den 15 juni 1954
levererade nämnda Landskrona-varv rederiets första
motorfartyg, M/S "Arabert" (fig. 1) om 4 000 tdw och med en
lastrumsvolym av ca 200 000 eng. kbf "grain". Det är av
en helt ny typ för malm- och kolfart och uppfyller de
engelska koltrimningsbestämmelserna som "easy-trimmer".
"Arabert" är byggd till högsta klass i Lloyd’s Register som
halvdäckare, isförstärkt och med maskineri,
kommandobrygga och all inredning akterut, varigenom bästa delen av
skrovet utnyttjas för lastrummen. Fartyget har följande
huvuddimensioner:
längd överallt ................................. 324’—3/s" = 98,77 m
längd mellan perpendiklar .................... 300’—0" = 91,44 m
mallad bredd .................................. 47’—0" = 14,33 m
mallat djup till huvuddäck .................... 21’—3" = 6,48 m
mallat djup till halvdäck ...................... 26’—6" = 8,08 m
djupgående på sommarfribord ................ 19’—63/ie" = 5,95 m
Skrovet är svetsat med undantag för huvudspanten som
nitats.
"Arabert" har två stora lastrum med två luckor i
huvuddäck till rum 1 och tre luckor i halvdäck till rum 2,
samtliga lastluckor försedda med von Tells täckluckor av stål.
Fig. 1. "Arabert", ett 4 000 tdw motorfartyg av ny typ för
malm- och koltransporter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
