- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
922

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - Staden Stockholm och flyget, av Torsten Ljungberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

922

lingen, måste anses ur planeringssynpunkt
mindre lyckat. Man torde också kunna dra den
allmänna slutsatsen, att så krävande
anläggningar som landflygplatser för det civila flyget måste
flyttas helt utanför de områden, som kan
väntas behöva tas i anspråk för i varje fall mera
intensiv stadsbebyggelse, en utveckling som det
finns många exempel på.

Hur det skall förfaras med den mycket
påkostade Bromma-anläggningen måste bli
föremål för förhandlingar mellan kronan och
staden. En avveckling av denna anläggning är ur
planeringssynpunkt invecklad också därigenom
att inte bara själva flygfältsområdet utan också
dispositionerna av de omgivande områdena måste
tas under omprövning. Detta låter sig måhända
icke genomföra förrän i samband med att dessa
områden frigörs från nu gällande
upplåtelseavtal. Fältet disponeras av kronan enligt avtal
som ännu löper ett fyrtiotal år framåt.

Alternativet till Bromma är Halmsjön som är
under utbyggnad. Här kan man helt frigöra sig
från Stor-Stockholms bebyggelse, och avståndet
till stadscentrum, 35 km, torde inte bli allt för
besvärande om rationella trafikmedel skapas.
För den som har extra bråttom, blir det kanske
möjligt att med helikopter komma till
Centralstationens tak på några få minuter.

Barkarby flygfält

Ett annat typexempel, där samhällsplaneringen
och flyget kommit i motsatsställning, är den
militära flygplatsen Barkarby. När den anlades
på 1930-talet bedömdes väl knappast
anläggningens placering ur stadsplaneringssynpunkt. Den
ligger på dubbla avståndet från Stockholms
centrum jämfört med Bromma. Det fanns relativt
litet bebyggelse runt omkring och Järvafältet
med sina 5 500 ha bedömdes väl räcka till för
övriga militära ändamål.

I dag är situationen en annan. Till Barkarby
har förlagts reaktionsdrivna jaktplan, vilket
hindrar bebyggelse på långt avstånd från
flygplatsen. Även frånsett själva Järvafältet, där de
militära övningarna har blivit lidande på grund
av flyget, har stora områden inom både
Stockholm och förortskommunerna blivit
obebygg-bara. Detta är en allvarlig situation, när
utvecklingen i första hand kräver ett ianspråktagande
av den tillgängliga marken inom 15 kin radie
från centrum för bebyggelse. Om södra delen av
Järvafältet kunde disponeras för
stadsbyggnadsändamål skulle här finnas en utomordentlig
utvecklingsmöjlighet, då man kan beräkna att
ytterligare minst 70 000 människor här skulle
kunna få bostäder. Detta förutsätter emellertid
att flygplatsen nedlägges eller i varje fall icke
utnyttjas under fredstid. Det är därför
betänkligt att man för att tillfredsställa de flygmilitära
kraven här planerar att anlägga ytterligare en

TEKNISK TIDSKRIFT

2 000 m lång startbana att byggas ut i sådan
riktning att den hämmar en nybebyggelse.

Som ersättning för Barkarby har föreslagits
Skå-Edeby på Svartsjölandet. Skillnaden i
avstånd från Stockholms centrum, 18 km mot
15 km för Barkarby, kan inte vara någon mera
allvarlig nackdel. Man kan här vidga det
befintliga sportflygfältet genom att lägga ut banor i
olika riktningar och i erforderlig längd på
stadens och statens mark, den senare belägen inoin
den angränsande kronoegendomen Svartsjö.
Viktigast är emellertid, att man ej behöver
räkna med någon risk att verksamheten på
flygplatsen skulle verka störande på någon mer
omfattande bostadsbebyggelse.

Ur stadsbyggnadssynpunkt måste man hävda,
att militära flygfält än mindre än civila flygfält
kan göra anspråk på mark, som ligger väl till för
intensiv bostadsbebyggelse. Det är därför
lyckligt när man i Stockholm kan placera sådana
fält så nära det militära flygets skyddsobjekt
som i Skå-Edeby-alternativet utan att behöva
riskera konflikt ined stadsbyggnadsintresset.
Vad Barkarbyanläggningen beträffar anser man
sig väl bunden av de betydande kostnader, som
där är nedlagda, men det kan väl ifrågasättas
om icke fältet och byggnadsbeståndet på
lämpligt sätt kan bevaras så att det kan användas vid
krigstillfälle.

Skarpnäcks flygfält

Skarpnäcks flygfält, som under andra
världskriget kom till stånd som ett relativt blygsamt
militärt reservflygfält och som nu disponeras för
segelflyget, utgör inget allvarligt men för
kringliggande, nu i det närmaste fullbordad
bebyggelse. Man har tidigare icke allvarligt ifrågasatt
att utnyttja fältet för bebyggelse. Det skulle
bevaras som ett fältreservat för sport och
friluftsverksamhet.

På grund av den allt mer framträdande
knappheten på bostadsmark har på sistone även detta
fältreservat liksom andra friområden inom
stadens jurisdiktion blivit föremål för
uppmärksamhet, däribland det större och mera
närbelägna Årstafältet. Dessa två fält är nu, sedan
Ladugårdsgärde blivit till stora delar bebyggt, de två
enda för stadsbefolkningen disponibla
fältområdena av någon betydelse som återstår inom
stadsgränsen. Deras användning för annat än
frilufts-ändamål torde komma att noga övervägas.

De synpunkter som här framförts avser
närmast att fästa uppmärksamheten på svårigheten,
speciellt för Stockholms del, att förena den starkt
växande storstadens utvecklingsintressen med
flygets behov av flygplatser. Att bibehålla
anläggningar, som kommit till stånd under helt
andra betingelser än som nu gäller, torde i
längden vara ohållbart. Det är hög tid att
konsekvenserna härav beaktas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0940.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free