- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
932

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - Ligga kraftstation. Sprängningsarbete och dammbyggnad, av Gunnar Magnusson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

932

TEKNISK TIDSKRIFT

Sprängningsarbete
och dammbyggnad

Arbetschef Gunnar Magnusson, Bergeforsen

Då arbetena med kraftstationen sattes i gång
hade man varit tvungen att med hänsyn till den
allmänna kraftbalansen avkorta den först
planerade utbyggnadstiden med ett år, emedan
utbyggandet av*Bergeforsen på grund av
handläggningen vid Vattendomstolen blivit fördröjt. Det
var därför nödvändigt att omedelbart komma i
gång med de arbetsuppgifter som krävde den
längsta arbetstiden, såsom dammbyggnad samt
utsprängning av maskinstation och tillhörande
avloppssystem. Man hade därvid den fördelen,
att man kunde utnyttja de hjälpanordningar
som fanns tillgängliga i Harsprånget, 10 km från
Ligga. Från Harsprånget hade man också byggt
en ny väg till Ligga under vintern 1950/51.

Under första hälften av 1951 igångsattes
arbetena med sprängning av tillfartsort till
maskinsalen samt omloppstunnel för förbisläppning av
vattnet under dammarbetena.

Maskinstationen

För att angripa utsprängningen av
maskinsalen, fig. 18, påbörjades två transportorter, dels
den permanenta transportorten 1 till
maskinsalens övre bjälklagsnivå på 44 m2, dels den
provisoriska transportorten 2 från nedströmssidan

Fig. 18. Bergmassorna har utsprängts i på figuren angiven
nummerordning.

till maskinsalens taknivå. Från den senare orten
utsprängdes sedan ett utrymme 3 för
maskin-salstaket. Den senare transportorten har en area
av 19 m2. Utlastningen av den skedde med
gummihjulstransporterat skrapbord på hyrda
lastbilar.

Maskinsaistaket formsattes och göts sedan
omedelbart sedan bergsprängningen avslutats. För
denna gjutning användes formelement, som
transporterades i maskinsalens längdriktning på
decauville-spår.

Under tiden fortsatte utsprängningen av den
permanenta transportorten ned i
maskinstations-utrymmet och från den gick man upp med en
stigort till det utsprängda utrymmet vid taket.
Då taket hade gjutits utstrossades partiet 4 b
mellan taknivån och permanenta transportortens
nivå med början mot den förut upptagna
stig-orten. Vid borrningen användes här Sandvikens
skarvborr med gott resultat. Medan denna
ut-strossning pågick, utsprängdes ytterligare en
44 m2 transportort A a mellan den permanenta
transportorten och maskinsalens botten. Denna
transportort fortsatte även ned till sugrörsnivån
5. Bergmassorna från den permanenta
transportorten och denna senare ort utlastades med
grävmaskin av typ RB 19 och transporterades i
huvudsak med hyrda entreprenörbilar.

Då transportorten nått maskinsalens
bottennivå, fortsatte man med en horisontalort, från
vilken sidoorter 5 påbörjades mot tubernas
bottennivå. Från dessa orter sprängdes med
traditionell stigortsdrivning stigorter 6 a i tubernas
centrum upp till markytan.

Från tuberna strossades sedermera massorna
mot dessa stigorter och utlastades nedtill med
grävmaskin. Från den nämnda strossningen av
maskinsalen utfördes lastningen med
grävmaskin typ RB 38 och uttransporten med egna
Euclid-truckar. Sedan den övre pallen i
maskinstationen blivit utlastad, påbörjades omedelbart
den undre pallen 7 ned till maskinsalens
bottennivå. Utlastningen skedde genom den förut
omtalade transportorten ned till bottennivån.

Samtidigt med denna senare sprängning uttogs
berget nedströms sugrören och i omedelbar
anslutning till detta utsprängdes sugrören 6 b.

Från den permanenta transportorten hade man
även gjort en förlängning in till sugrörens
luck-schakt. Sedan sugrören utsprängts, drevs en
stigort i vartdera luckschaktet upp till denna
ort, och den övriga delen av luckschaktet
uppborrades med skarvstål och utstrossades i ett
sammanhang först då hela borrningen avslutats.
På detta vis kom man ifrån pallrensningar, vilka
hade varit oundgängligen nödvändiga, om
kortare borr använts.

Enhetspriset för samtliga bergarbeten i
maskinstationen inklusive orter ligger på 22 kr/m3. I
detta pris är inte inräknade administrationskost-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0950.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free