Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - Ligga kraftstation. Sprängningsarbete och dammbyggnad, av Gunnar Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 oktober t95b
933
nåder, däremot maskinavskrivningar och övriga
med bergarbetet sammanhängande kostnader.
Avloppstunneln
Samtliga bergmassor i avloppstunneln, fig. 19,
har utlastats från nedströmssidan med undantag
av delen närmast sugrören, som uttransporterats
genom den tidigare omtalade transportorten ned
till maskinsalen.
Bergsprängningen i avloppstunneln har utförts
i tre etapper. Först utsprängdes en takort med
en area av 104 m2 och därefter två pallar med
vardera 78 m2 area. Vid utsprängning av
tak-orten användes borrställningar, som förflyttades
med för dem särskilt konstruerad truck. Dessa
borrställningar har tidigare använts i
Harsprånget och Kilforsen. Borrningen utfördes med
• Atlas Diesel bergborrmaskin RH 675 och
utlastningen med grävmaskin typ RB 38 och
transporten ur tunneln med egna Euclid-truckar.
Pal-larna borrades utan borrställningar med
horisontella hål, och utlastningen skedde med
grävmaskin typ RB 54 B och transporten med egna
Euclid-truckar.
Eftersom tunneln hade en mycket stor höjd
(20 m) och berget på vissa ställen var av ganska
dålig beskaffenhet, hade man stora svårigheter
med att skrota berg i taket. Man var därför
tvingad att utefter hela taket bygga en
skrotar-ställning som med linor hängde i inborrade
bergöglor. Denna ställning kommer sedan att få
tjänstgöra som inspektionsgång för flottningen,
då denna sätts i gång 1955.
Samtliga massor från såväl maskinstation som
avloppstunnel placerades som fyllning i
dammen. Detta medförde, att arbetsplanen måste
läggas så, att dessa massor kunde mottas på
dammen. Rytmen i tunnelarbetet påverkades
därför något, men trots detta erhölls ett enhetspris
av endast 15 kr/m3. Denna kostnad är beräknad
på samma sätt som enhetspriset för maskinsalen.
Avloppskanalen
Avloppskanalen går från tunneln genom en
naturlig dalgång, som har kunnat utnyttjas, fig. 19.
Den första delen har utsprängts på land, under
det att de 400 m längst nedströms har måst
utföras som rensning i älvfåran. Den övriga delen
på land har utsprängts i två pallar och
utlastningen har skett dels med höjdgrävmaskin RB
54 B, dels med släpskopa, varvid massorna
upplagts på ena sidan av kanalen.
För arbetena med kanalen i älven uppdelades
arbetsprogrammet på två vintrar. Därvid
byggdes traditionella träfångdammar runt kanalen,
som vattenlänsades, varefter sprängningen
utfördes i torrhet. Även här sprängdes två pallar,
och utlastning skedde såväl med höjdgrävmaskin
som med släpskopa. Arbetena med
fångdammarna drog ganska långt ut på tiden, då de
medförde betydande rensningar på bottnen.
Mellan den del av avloppskanalen som låg på
land och den del som låg i vatten, lämnades ca
10 m tjock propp. Denna sprängdes med ett
stor-skott strax före det första aggregatets
idrift-tagande. Sugrören var vid detta tillfälle
avstängda, det ena med sugrörsluckor och det
andra med horisontala sättär. Avloppskanalen
på land och tunneln fylldes däremot inte med
vatten före storskottets sprängning, utan vatten
fick tränga in i samband med storskottet. Man
antQg, att massorna i proppen skulle förflyttas
ganska långt in i kanalen. Det visade sig
emellertid, att samtliga massor låg på ett område av ca
80 m och att det ej var några svårigheter att ta
bort dem med grävmaskin försedd med
släpskopa. På samma sätt sprängdes storskottet på
ömse sidor om nedre delen av avloppskanalen.
Fig. 19. Avloppstunnel och avloppskanal. I tvärsektionerna motsvarar den övre vattenytan vattenmängden 432 m’/s, den
undre vattenytan 216 ms/s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
