- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
937

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - Nybyggen - Nybygge för SAL i Italien, av N Lll - Andras erfarenheter - Ytporer i mässing och kanonbrons, av SHl - Jätteinstrument, av F Ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 oktober 195U

937

Fig. 1. Jämförande
över-vattensprofiler av nya
"Gripsholm" (upptill) och
"Kungsholm".

trafik blir också något högre än "Kungsholm"s 800 med
passagerarna fördelade på första klass och turistklass.

Jämfört med "Kungsholm" får nybygget (fig. 1) en
mera fallande förstäv, något större avstånd mellan
skorstenarna, varjämte övre däcket förlängts akteröver.
Skeppet får bl.a. följande huvuddimensioner ("Kungsholm"s
inom parentes):

längd överallt .................................. ca G17’ (600’—0")

mallad bredd ................................... ca 80’—8" ( 77’—0")

djupgående på sommarfribord .................. ca 27’ ( 26’—4")

Man kommer möjligen att ändra huvuddimensionerna
något med ledning av modellförsök. Sällskapsrummen ges
en annan planlösning och en annan arkitektonisk
utformning än på "Kungsholm".

Propellermaskineriet skall bestå av två enkeltverkande
tvåtakt Götaverkens tvärstycksdieselmotorer, utvecklande
sammanlagt normalt ca 17 600 ihk vid 112 r/m, vid
forcering ca 20 000 ihk. Farten blir 19— 19V2 knop.

Det nya fartyget får namnet "Gripsholm" och skall
levereras i slutet av 1956.

Ansaldo-varvet är ett av Italiens största och sysselsätter
för närvarande omkring 20 000 arbetare. Tidigare byggdes
på detta varv t.ex. turbinångaren "Rex", som en kortare
lid (1933) var innehavare av atlantens "blå band". Efter
andra världskriget har.varvet bl.a. byggt de båda 30 000
tonnarna "Andrea Doria" och "Cristoforo Colombo" (enl.
Nytt från Broströmskoncernen 53/54). N Lll

Andras erfarenheter

Ytporer i mässing och kanonbrons. Gjutstycken av
mässing för rörarmatur och liknande delar måste ha god
yt-finhet då de ofta poleras och sedan förnicklas och
för-kromas. Används härvid mattförnickling och
blankpole-ring, sluts eventuella fel i mässingsytan och vållar ingen
olägenhet. Polering är emellertid en dyrbar process, och
man använder därför numera blankförnickling i stor
utsträckning, varvid fel i grundmetallens yta svns på den
färdiga produkten.

Ett av de vanligaste ytfelen hos gjutstycken av mässing
är porer som oftast är blåsor under ythuden och kommer
till synes vid polering. De blir i allmänhet tydligare efter
blankförnickling och förkromning. Om hög gjuttemperatur
används, kan ytporer uppstå i gjutstycken av de typer av
blyhaltig mässing, som används till rörarmatur, och i
blyhaltig kanonbrons; blyfri sådan tycks däremot bli porfri.
Då gjutstycken av dessa legeringar oftast har liten
godstjocklek, måste gjuttemperaturen i de flesta fall hållas hög.

Vid en brittisk undersökning av orsaken till ytporers
uppkomst har man funnit att den är en reaktion mellan
metall och form när denna bestryks med vetemjöl. Denna

reaktion ökas om legeringen innehåller fosfor. Vid under
1 160°C gjuttemperatur blir porbildningen liten. Den kan
undvikas, om man i stället för vetemjöl använder en
aluminium-magnesiumfärg som sprutas på formen.
Gjutstyckena får emellertid då sämre ytfinhet än vid användning
av vetemjöl.

Enligt en amerikansk uppgift kan porbildning i
kanonbrons undvikas genom inblandning av beck antingen i
formsanden eller i bestrykningsmedlet. Denna metod har
i Storbritannien provats även på mässing och resultatet
har blivit gott. Gjutstyckena får lika god ytfinhet som vid
användning av vetemjöl, och de släpper formen lättare.
Porbildning tycks också kunna undvikas genom
användning av vissa i handeln förekommande
formbestryknings-medel (N B Rutherford i Metal Industry 2 juli 1954 s. 5).

SHl

Jätteinstrument. Då man skall avläsa instrument på
långt håll fordras stora instrumentskalor. Det är möjligt
att utföra vridspoleinstrument med 1 m diameter, men
mätsystemet blir stort och tungt och noggrannheten där-

Fig. 1.
Jätteinstrument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0955.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free