Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - Hänt inom tekniken - Professurerna i kemisk apparatteknik - Tekniska Samfundets hus, av GEM - Tekniska Föreningen i Eskilstuna - Utställning av utrustning för kemisk industri och petroleumindustri - TNC: 18. Varumärken, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 oktober 1954-
943
Fig. 1. Tekniska Samfundets hus, Viktor Rydbergsgatan 14,
Göteborg.
nisk kemi, hela kursen i fysikalisk kemi och ett nytt ämne,
tillämpad kemi. Kursen i fysikalisk kemi skall dessutom
kompletteras med grundläggande kemisk apparatteknik,
ett ämne i vilket meddelas kunskaper, nödvändiga för
avancerade beräkningar av kemiska apparater.
Tekniska Samfundets hus. Under 1953 lyckades
Tekniska Samfundet i Göteborg genom sin fastighetsförening
att förverkliga sitt önskemål om egna lokaler. Lokalfrågan
hade ventilerats i femtio år och många kommittéer och
utredningar har avverkats under tiden. Den 27 augusti 1954
invigdes de nya lokalerna, ett större, välbyggt
enfamiljshus (fig. 1), med adress Viktor Rydbergsgatan 14, vilket
genom måttliga ändringar kunnat göras lämpligt för sitt
ändamål.
I bottenvåningen finner man förutom hall, garderober,
värmerum etc. även en luftkonditionerad samlingssal med
plats för 118 personer. Salens sakliga utformning
kompletteras av en smakfull ordförandestol och en talarstol;
längs väggarna löper en svit av litografier över gamla
välkända industrier, allt skänkt i samband med
invigningen. En trappa upp ligger sällskapsvåningen med
tillhörande hypermodernt restaurangkök.
Sällskapsrummen består av ett stort klubbrum, ett större
rum — tidigare salong — lämpligt för styrelse- och
kommittésammanträden, en matsal och ett galleri, tänkt som
bibliotek och skrivrum. Vid sittande bord i tre rum kan
ett åttiotal gäster serveras.
Två trappor upp finns tre rum, som är uthyrda, vidare
expeditionsrum och föreståndarinnans dubblett. Tre
trappor upp ligger vindsutrymmen och hembiträdesrum.
För kommunikationen mellan de olika lokalerna
inbördes och med yttervärlden har installerats en automatisk
telefonväxel av senaste konstruktion, även den en högt
värderad gåva.
Genom sällskapsrummens fönster blickar man ut över
vackert planerade terrasser med gräsmattor och
rosenrabatter.
Möteslokalerna är tillräckliga för de flesta sammanträden
inom Tekniska Samfundet. Med tanke på framtiden och
önskvärdheten av att kunna betjäna andra föreningar, har
fastighetsföreningen låtit utarbeta planer för en
tillbyggnad inåt gården, som skulle ge en samlingssal rymmande
220 personer. Fastighetens kök har också motsvarande
kapacitet. Denna tillbyggnad är den viktigaste punkten på
fastighetsföreningens arbetsprogram för framtiden.
Under tiden har verksamheten börjat i Tekniska
Samfundets försiktiga regi, som söker finna den lämpligaste
organisationsformen för fastighetens effektiva förvaltning.
Någon egen restaurangrörelse bedrivs ej, utan serveringen
sköts av utomstående traktörer. Så småningom, sedan
organisationen blivit färdig, är det meningen att man med
egen personal skall kunna servera en enkel måltid i
samband med sammanträdena. För större tillställningar får
utomståendes hjälp anlitas.
Lokalernas inredning och utsmyckning är ingalunda
avslutad. Endast det nödvändigaste är gjort och mycket
återstår att göra.
Det välbelägna, vackra och praktiska hem, som Tekniska
Samfundets medlemmar nu blivit delaktiga av, har krävt
mycket arbete av många, men den drivande kraften har
varit och är Hilding Törnebohm. Utan hans helhjärtade
insats är det osäkert om lokalfrågan kunnat lösas vid
denna tidpunkt. GEM
Tekniska Föreningen i Eskilstuna hade 366
medlemmar den 31 maj 1954. För året är Gunnar Wannberger
ordförande och Åke Karlström sekreterare.
Utställning av utrustning för kemisk industri och
petroleumindustri (Chemical and Petroleum Engineering
Exhibition) kommer att anordnas i juni 1955 i London av
F W Bridges & Sons, Ltd., i samarbete med British
Chemical Plant Manufacturers’ Association och Council of
British Manufacturers of Petroleum.
Upplysningar erhålles genom F W Bridges & Sons, Ltd.,
Grand Buildings, Trafalgar Square, London W.C.2.
TNC
18. Varumärken
En benämning eller en bild som en tillverkare använder
för att skilja sina varor från andras, och som han ev.
har fått inregistrerad, kallas ett varumärke. Är
varumärket en benämning kallas det ordmärke, och om det är en
bild figurmärke. Här nedan är det endast fråga om
ordmärken.
Det råder viss osäkerhet huruvida varumärken, särskilt
de inregistrerade, skall stavas med stor eller liten bokstav.
I TNC 7 s. 20 indelas varorna i tre huvudklasser:
mängd-varor sådana som guld, trä, bomull, pasta, tvättmedel,
formvaror sådana som tyg, bräder, mursten, och sakvaror
sådana som skruv, maskiner, möbler; se även årets
TNC-spalt nr 8. Dessa benämningar är antingen egentliga
appel-lativ (artnamn), som kan böjas i plural, t.ex. en maskin, två
maskiner, eller varuental, en term som förklarades i TNC 7
s. 14 och som i sig sammanfattar s.k. ämnesnamn och
egentliga kollektiv, t.ex. trä, bomull, tvättmedel, tyg,
mursten (koll.), skruv (koll.). Varuentalen kännetecknas av att
de normalt endast kan stå i singular och därvid uttrycker
en vara i obestämd myckenhet. (Plural kan förekomma
för att uttrycka flera slag av varan t.ex. flera pastor,
tvättmedel, tyger; för samma ändamål kan man i andra fall
använda sådana pluraler som träslag, bomullssorter,
skruv-typer.)
Namn på personer, djurindivider, firmor, orter o.d.,
sådana som Fredrik, Karo, Asea, Stockholm, är egennamn
och skrives därför med stor bokstav. Egennamn kan också
avse enskilda tekniska föremål, t.ex. fartyget Fram,
ballongen örnen. Egennamn kan normalt icke ha obestämd
eller bestämd artikel eller böjas i plural — frånsett sådana
fall där namnet i sig självt har bestämd form eller
pluralform, såsom örnen, Nederländerna. Därav följer att
varuental icke kan vara egennamn, eftersom man kan säga
t.ex. en pasta, pastan, (pastor); bomullen, (bomullssorter).
Inregistrerade varumärken kan avse mängd-, form- eller
sakvaror. Ofta är de varuental, t.ex. textiltermerna orion,
dacron, perlon, terylen, och namnen bentyl och motyl
för vissa motorbränslen. De skrives av märkesinnehavarna
själva med stor bokstav och även i övrigt under
iakttagande av alla den inregistrerade formens detaljer, t.ex.
Terylene, liksom bl.a. varumärkena (för sakvaror)
Balop-ticon, Dictaphone, Photostat, numera ofta med tillägg av
märket (r) i övre högra hörnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
