- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
944

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 26 oktober 1954 - TNC: 18. Varumärken, av JW - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

944

TEKNISK TIDSKRIFT

Institutet för Svensk Språkvård, som på TNC:s begäran
uttalat sig i frågan, skriver: "Av den stora allmänheten
kan man icke vänta samma stränga observans. Man kan
knappast begära att denna, pressen inbegripen, skall vara
medveten om det aktuella läget i fråga om varumärkenas
inregistrering."

En viktig omständighet är att enligt Lag om skydd för
varumärken, 1884, registrering förutsätter att varumärket
— frånsett figurmärken — "består av ord, som kunna
anses såsom en för vissa–-uppgivna varuslag
särskilt uppfunnen benämning, vilken ej avser att angiva
varans ursprung, beskaffenhet, bestämmelse, myckenhet
eller pris". Lagens mening är med andra ord, enligt
Institutets uttryckssätt, att varumärkena skall ha
individual-prägel.

"Tyvärr", skriver Institutet, "får man nog konstatera att
de här ifrågavarande textilnamnen icke motsvarar detta
anspråk. De slutar på ändelserna -ön och -en som är
typiska avledningsändelser för kemiska och kemisk-tekniska
artnamn. Samma invändning kan göras mot namn på -yl
och -in. Sådana namn förlorar lätt sin individualprägel.
Så har det gått med vaselin som i USA är ett inregistrerat
varumärke (Vaseline) och med många andra."

Om vissa varumärken även av den stora allmänheten och
av pressen skrives med stor bokstav, beror detta alltså icke
på att de i sin egenskap av varumärken skulle vara att
anse som egennamn, utan på att de lyckats bevara
ovannämnda individualprägel. Men — och det är betecknande
—• denna bevaras bäst "om varumärket utgöres av ett
ostridigt egennamn (person- eller ortnamn), t.ex.
cigarrettnamnen Bill och Chesterfield, chokladsorteringen Fortuna
och kaffesorten Gevalia (stadsnamnet Gävle i latiniserad
form). I varumärkena Pepsodent, Palmolive och Lux har
man överfört firmans egennamn på varan. Stavning med
stor bokstav blir i alla dessa fall naturlig." Detta är citerat
efter Institutet, som också ger exemplen "en /l<7a(spis), en
Ford (bil), en A’o(/aÄ"(film), 10 liter Esso (bensin)".

TNC har i denna fråga också vänt sig till Kungl.
Patent-och Registreringsverket. Där är man angelägen att framhålla
att skrivning med stor bokstav är ett viktigt medel för
bevarande av ett varumärkes individualprägel. Skrives orion,
dacron osv. med liten bokstav i tekniska ordlistor eller i
andra lika viktiga sammanhang, bör på annat sätt
framhållas att det är fråga om inregistrerade varumärken. Denna
utväg kommer att följas av TNC; dock knappast i fråga
om sådana termer som balloptikon, diktafon, fotostat, där
individualprägeln redan måste sägas ha gått förlorad.

JW

Problemhörnan

Problem 5/54 var följande: "Mot en plankonvex lins med
öppningsradien r infaller på den plana sidan och
vinkelrätt mot denna ett strålknippe, som härvid sammanbrytes
till en punkt på avståndet f från samma linsyta. Bestäm
formen hos linsens buktiga yta om brytningsindex mellan
glas och luft är n — 3/2. Genomför beräkningen för r — 5
cm och / = 12,5 cm."

Direkt av fig. 1 erhålles

d R

~r77

dx

d R __ sinu
~dx sinu
och genom integration

R = nx + C

med gränsvillkoret

R — d för x = f

dvs.

R = nx + d — nf

(1)

Fig. 1

Om man här inför x — R eos *p
erhålles

nf - d

R = -

n eos (p

(2)

Ekv. (2) betyder en hyperbel med bortre fokus i F, med
halva parametern nf — d och med excentriciteten n. I
ekv. (2) måste eos <p vara > 1 In, ett villkor som kan
skrivas n/> d. Hyperbelns halvaxlar beräknas enkelt till

nf-d

b = a \ n2 — 1

och linsens tjocklek

t =

d-f

n - 1

För n = 3/2, r = 5 cm och / = 12,5 cm erhålles
d = 13,46 cm; a = 4,23 cm; b = 4,73 cm; 1,92 cm

Kontroll: Krökningsradien i vertex är som bekant Q = b2/a,
dvs. i detta fall Q — nf—d. Är nu linsens öppningsradie
liten, kan d ersättas med f, så att

Q = (n-l).f (3)

Enligt Molls fysik gäller för en tunn, plankonvex lins

/ Q

vilket är samma uttryck som (3).

Denna lösning är insänd av sign. üg. Uppgiften har på
snarlikt sätt lösts av T Ygge, W Maltoy (Tyskland), L E
Lindfors (Finland), Uno Olsson, N F Enninger, sign. Sbck
och Th.

Problemförf., sign. N E, har behandlat problemet enligt
antagandet att en ljusstråle skall behöva lika lång tid för
att från den plana linsytan nå in till fokus, oavsett var den
träffar linsen. Brytningsindex n uttrycker, som man vet,
kvoten mellan ljushastigheten i de båda medierna. För
strålarna / och 11 enligt figuren gäller enligt den gjorda
förutsättningen, att tiden för passage av sträckan dR i
luft skall vara lika med tiden för passagen av sträckan
dx i glas, vilket ger

d R — n dx

alltså

dvs. ekv. (1).

R = nx + C

Problem 7/54. En tunnväggig, ihålig metallkula, som
befinner sig på stort avstånd från andra föremål,
uppladdas till så hög spänning, att den elektriska
spänningsgra-dienten (ifältstyrkan) vid dess yta överallt blir E.
Kraftverkan vid ytan kommer härvid att bli ekvivalent med ett
visst inre övertryck. Hur stort blir detta skenbara
övertryck om fältstyrkan invid kulan antas kunna hållas vid
30 kV/cm? A Lg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0962.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free