- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
950

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Gemensam elkraftförsörjning i Danmark, Norge och Sverige? av Åke Rusck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

950

TEKNISK TIDSKRIFT

Huruvida det ur svensk synpunkt skulle vara
förmånligare ined en norsk import än en
utbyggnad av svenska kraftresurser blir beroende av om
kostnaderna för utbyggnader i Norge är lägre än
utbyggnadskostnaderna för svenska fall. Vi har
icke några siffror tillgängliga ifråga om de
norska utbyggnadskostnaderna och det är icke
möjligt att utan en noggrann utredning säga, om det
verkligen lönar sig. Man bör väl nämligen utgå
ifrån, att för att en större kraftimport från Norge
skall ges företräde framför svensk utbyggnad bör
de resulterande kostnaderna för kraften
levererad vid förbrukningsorten icke vara högre utan
lägre än kostnaderna för ny svensk kraft.
Utvecklingen av det svenska 380 kV systemet och
införandet av exempelvis duplexlinor och
seriekon-densatorer har medfört en avsevärd sänkning av
överföringskostnaderna och har reducerat
avstånden mellan de svenska kraftresurserna i norr
och det stora konsumtionsområdet i södra och
mellersta Sverige.

Det har i en del sammanhang sagts, att det
kanske vore önskvärt att få till stånd
kraftleveranser från Norge till Sverige i god tid innan all
den svenska vattenkraften utbyggts, för att vi
därigenom skulle komma i ett gynnsammare
förhandlingsläge. Jag tror för min del att man från
norsk sida vid varje tillfälle kommer att söka ta
ut det högsta möjliga pris för en norsk export
av kraft och jag tror att det därvid har relativt
liten betydelse, om exporten varit ordnad på ena
eller andra sättet dessförinnan. Lika väl som
jämförelsepunkten för priset på norsk
kraftexport i dag måste bli kostnaderna för utbyggnad
av ny svensk vattenkraft, lika väl torde priset,
sedan all svensk vattenkraft utbyggts, bli bestämt
av de kostnader, till vilka vi på annat sätt kan
skaffa oss kraft dvs. kostnaderna för ångkraft,
antingen baserad på importerade kol- och
oljebränslen eller på atombränsle. Detta har för
övrigt framskymtat i uttalanden från norsk sida.
Dessutom gäller som här tidigare visats att en
kraftimport från Norge icke i det långa loppet
kan lösa vår kraftförsörjningsfråga, sedan all
vår vattenkraft har byggts ut.

Jag hoppas att ingen av detta får intrycket att
jag skulle vara negativt inställd till en
kraftimport från Norge. Tvärtom är jag mycket
intresserad av ett kraftsamarbete med Norge. Jag har
endast velat framhålla, att detta är en fråga, som
icke kan baseras på känslomässiga skäl utan
endast kan komma till stånd, om det är ekonomiskt
lönande för båda parter.

Indirekt kraftexport

I det föregående har jag huvudsakligen sett på
frågan ur svensk synpunkt, men jag kanske även
borde beröra hur frågan kan ses från norsk
synpunkt. Ett villkor för norsk kraftexport till
Sverige är givetvis att man får en sådan inkomst av

exporten, att den väl täcker kostnaderna för den
nya kraft, som utbyggs. En utbyggnad av norsk
kraft för export torde kräva import till Norge av
både kapital och viss utrustning. Härigenom
begränsas de norska fördelarna av en kraftexport.
Det har även sagts att det ur norsk synpunkt
borde vara bättre att använda den norska kraften
för tillverkning av produkter, för vilka mycket
kraft åtgår, och att man sålunda borde exportera
kraft bunden i varor t.ex. aluminium,
kvävegödning och ferrolegeringar. Härtill kan kanske
emellertid sägas, att de norska kraftresurserna
är så stora, att det borde vara möjligt att
exportera kraft både direkt och bunden i produkter.
Utbyggnaden av t.ex. svensk industri, som
tillverkar motsvarande produkter torde knappast
influeras av en kraftimport från Norge med den
prissättning på norsk kraft, som förefaller
sannolik.

En utbyggnad av norsk kraft för export kommer
att ställa stora anspråk på landets resurser. I
Sverige svarar investeringsverksamheten inom
kraftindustrin mot ett värde av
storleksordningen 800 Mkr/år och motsvarar i runt tal 25 % av
den totala industriinvesteringen i landet. I Norge
är investeringarna inom kraftverksindustrin av
storleksordningen 400 milj. skr/år, vilket
ävenledes svarar mot ungefär 25 % av hela den
norska industriinvesteringen. Vi vet att det här i
Sverige är svårt att ytterligare öka vår investering
inom kraftindustrin och jag förmodar att våra
norska vänner möter samma svårigheter. Man
har flaskhalsar både då det gäller personal,
kapital, industrikapacitet och annat. Det är ju dock
möjligt att om den på regeringsplanet
diskuterade planen skulle komma att förverkligas, vi från
svensk sida i vissa avseenden skulle kunna hjälpa
till med och underlätta de norska utbyggnaderna,
eftersom i så fall en viss reduktion av det svenska
utbyggnadsprogrammet borde bli följden.

Danmark—Norge

I hittillsvarande resonemang har man utgått
ifrån, att en eventuell norsk kraftexport skulle
överföras genom Sverige. Det gäller då speciellt
leveransen till den del av Danmark, som ligger
öster om Stora Bält. De stora norska
krafttillgångarna i Vestlandet ligger emellertid rent
geografiskt sett närmare Danmark än Sverige. Där
krävs dock en överföring i kabel under
Skagerack. överföringsavståndet är ca 115 km, vilket
är så pass långt att endast högspänd likström
kan komma ifråga. Det är för övrigt ungefär
samma avstånd som överföringen från Västervik till
Visby.

Gotlandsöverföringen med högspänd likström
har nu varit i drift ungefär ett halvår och har
hittills givit mycket positiva erfarenheter. Jag
tror att man därmed kan säga, att
likströmsöverföring kan betraktas som i praktiken löst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0968.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free