Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Syntetiska detergenter i USA, av SHl - Fettsyratillverkningen i USA, av SHl - Stortillverkning av syntetiskt glimmer - En tvåhjulig, sexväxlad 225 hk traktor - Polystyrenkvastar för gatsopning - Glödspån på titanplåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
952
TEKNISK TIDSKRIFT
Syntetiska detergenter i USA. Marknaden för
syntetiska detergenter har utvecklats snabbare än för någon
annan syntetisk produkt. Dess stora expansion under de
senaste åren började med utvecklingen av högaktiva
preparat innehållande trinatriumpolyfosfat. I USA har nu
tvål och såpa förlorat mer än halva sin marknad till
syntetiska detergenter. Tillverkningen av dessa
rengöringsmedel är sålunda i dag över 0,9 Mt/år medan
tvåltillverkningen, som 1932 var 1,27 Mt, 1953 var bara 0,88 Mt.
Förbrukningen av fett för tvåltillverkning har givetvis
också minskat (med ca 90 000 t/år under de senaste 20
åren), men tvåltillverkningen är troligen nu vid sitt
minimum och bör växa i framtiden.
Detergenter kan användas för ett stort antal industriella
processer vid vilka vattenolösliga ämnen behandlas med
vattenlösningar. Man kan utnyttja dem för att påskynda
reaktioner eller göra dessa mer fullständiga eller t.o.m.
för att över huvud taget kunna genomföra en önskad
process. Omkring 136 000 t förbrukades 1953 för sådana
ändamål, och den industriella användningen av detergenter som
så sent som 1944 ännu dominerande, har alltså alltjämt
betydelse fastän den nu är avsevärt mindre än hushållens
förbrukning.
Alkylbensener har spelat en dominerande roll vid
deter-gentindustrins utveckling. Av dessa tycks
polypropylenben-sen bli praktiskt taget allenarådande. Den ger
rengöringsmedel med hög kvalitet, är billig, har stabilt pris och är
tillgänglig i obegränsade kvantiteter. Troligen är i dag
mer än 90 % av alkylbensenproduktionen
polypropylen-bensen, och denna ersätter i allt större utsträckning den
enda andra alkylbensen (kerylbensen) som är av
kommersiell betydelse. Dess stora framgång torde bero på att
den bäst motsvarar fordringen på molekylstorlek och att
den kan sulfoneras utan nämnvärd sönderdelning.
I USA tycks nu ökningen av alkylbensentillverkningen
avstanna vilket kan bero på tendensen att minska
mängden ytaktiva ämnen i detergenter för hushållsändamål, på
ökad användning av fettalkoholdetergenter eller på
växande konkurrens från icke-ellytiska material. Stora
potentiella marknader för alkylbensener finns emellertid ännu.
En av dessa är användning av alkylarylsulfonat i
tvättmedel i stycken; en annan kan öppnas genom deras
utnyttjande i tvättinrättningar om man finner lämpliga
anti-skumningsmedel.
De ovanliga ytaktiva egenskaperna hos högmolekylära
fettalkoholer med raka kolkedjor har givit dessa växande
kommersiell betydelse. De används som svavelsyraestrar i
detergenter för hushållsändamål och kan erhållas genom
reduktion av hydrerad talg med natrium eller genom
katalytisk hydrering och hydrolys ("hydrogenolys") av
talg (Tekn. T. 1952 s. 1047, 1953 s. 603). Omkring 80 °/o
av fettalkoholtillverkningen lär i USA ske enligt den förra
metoden som enligt uppgift har vissa fördelar framför
hydrogenolys.
Reduktion med natrium ger nämligen både mättade och
omättade alkoholer; processen är enklare i drift och ger
en produkt med högre kvalitet. Vidare fordrar den i
allmänhet lägre anläggningskostnad. Denna uppskattas till
2,5 M$ för en tillverkning på ca 14 000 t/år.
Råvarukostnaderna (hydrerad talg och natrium) blir emellertid högre
vid reduktion med natrium, och hydrogenolys har vidare
fördelen att man kan välja mellan ett stort antal olika
fett-råvaror och inte är beroende av tillförsel av natrium.
Användningen av fettalkoholsulfat har begränsats av den
höga kostnaden för alkoholerna, men läget har ändrats
något genom att priset på talg fallit på grund av
överproduktion (Tekn. T. 1953 s. 302). Det är emellertid inte
lätt att framställa tillfredsställande detergenter med
fettalkoholsulfat på grund av dessas ogynnsamma
lågtem-peraturegenskaper.
Användning av omättade alkoholer förefaller lovande,
men man har ännu inte erhållit en ekonomiskt
tillfredsställande metod för deras förestring. De enda förestrings-
medel som är billiga nog, nämligen svavelsyra, oleum och
klorsulfonsyra, reagerar nämligen också ined
dubbelbindningar och ger därför inte den önskade blandningen av
fettalkoholsulfat.
Tillverkning av icke-ellytiska, ytaktiva ämnen i stor skala
började inte förrän 1946 i USA. Trots detta har den nu
nått upp till ca 40 000 t/år. Största delen av dessa
produkter används i detergenter. Då icke-ellytiska, ytaktiva
ämnen till skillnad från de anjon- och katjonaktiva (Tekn. T.
1951 b. 193) kan avpassas för speciella ändamål, framställs
de förra i flera varianter än de senare.
Anjonaktiva vätmedel används mest i hushållstvättmedel,
åtminstone delvis på grund av deras förmåga att ge lödder,
men icke-ellytiska har visat sig särskilt lämpliga för vissa
automatiska tvättmaskiner genom att de ger liten
skumbildning. Hittills har man inte lyckats framställa
löddran-de icke-ellytiska vätmedel, men om sådana kommer, bör
de öka användningen av tvättmedel av denna typ
(Chemical & Engineering News 5 apr. 1954 s. 1319). SHI
Fettsyratillverkningen i USA. Ar 1954 beräknas den
amerikanska produktionen av fettsyror bli 170 000—■
177 000 t mot 180 000 t 1953. Man väntar dock att
årstill-verkningen snart skall bli över 200 000 t. Producenter av
slaktfett försöker nämligen finna lönande avsättning för
sitt överskott och ca 45 °/o av fettsyrorna kommer 1954
från animaliskt fett.
Tvåltillverkarna har normalt förbrukat omkring fyra
femtedelar av i USA erhållet slaktfett. Visserligen avtar
tvåltillverkningen genom konkurrens från syntetiska
detergenter, men tvålfabrikerna ökar sin relativa förbrukning
av fettsyror. Orsaken härtill är att dessa medger mer
reglerbar tillverkning, lättare ändring av produkternas
egenskaper, besparing av utrustning och ånga och större utbyte än
vid användning av ospjälkat fett.
Fettsyror är av växande betydelse för tillverkare av
me-talltvålar (av litium, kalcium m.fl.) som används i
smörj-fett. Textilindustrin är dock troligen den största
förbrukaren av tvålar, och fettsyrablandningar används inom
den som vätmedel, mjukningsmedel och rengöringsmedel.
Färg- och fernissindustrin är den största förbrukaren av
vegetabiliska fettsyror. Till alkyder används t.ex. mera
omättade vegetabiliska fettsyror än till någon annan
slutprodukt. Även inom gummiindustrin används fettsyror
fastän inte på lika många olika sätt som inom
textilindustrin. Den svarar dock för mer än en fjärdedel av
stearin-syraförbrukningen. Som mjukningsmedel i gummi
förbättrar fettsyror dispersionen av kimrök och vissa pigment
i hett gummi.
I stort sett ser man med stor optimism på
fettsyraindustrins framtid. Derivat av syrorna, t.ex. estrar, amider och
nitriler, kan bl.a. användas till nya emulgerings- och
mjukningsmedel och till ytaktiva ämnen (Chemical Week 17 juli
1954 s. 85). SHI
Stortillverkning av syntetisk glimmer har börjat i
USA. Endast små kristaller framställs till ett pris något
överstigande naturlig glimmers, men man väntar att
kristallerna med tiden skall bli större och priset lägre.
En tvålijulig, sexväxlad 225 hk traktor med en vagn
för 28 t last och en vändradie för vagn och traktor på
8,2 m används av LKAB, Kiruna. Hastigheten med 22 t
last är 32 km/h.
Polystyrenkvastar för gatsopning lär hålla längre än
kvastar med borst av naturfibrer därför att den i
kvastarna använda enfibertråden av polystyren inte påverkas av
vatten eller angrips av mögel eller röta.
Glödspån på titanplåt kan avlägsnas på ca 15 min i ett
had bestående av 1,5—2 °/o natriumhydrid löst i natrium
-hydroxid. Hålls badet vid 360—370°C, bränns titanet inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
