Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Nya metoder - Ljusbågsprocess för framställning av beryllium, av SHl - Eldrivna traktorer, av Lr - Gjutning med kallt sjunkhuvud, av SHl - Syntesgas genom partiell förbränning av kol, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
958
TEKNISK TIDSKRIFT
er metallens (Engineering & Mining Journal, Metal &
Mineral Märkets 3 juni 1954 s. 8; Chemical & Engineering
News 14 juni 1954 s. 2382). SHl
Eldrivna traktorer. Elektrifieringen har varit en av de
viktigaste punkterna i de sovjetryska femårsplanerna.
Inom lantbruket har man sedan lång tid tillbaka
experimenterat med elektrifiering även av fältarbetet. Redan
1921 provkördes den första elplogen. Under
efterkrigstiden har flera typer av eltraktorer framkommit och ett
stort antal sådana traktorer finns nu i drift på
kollektivbruken i olika delar av Sovjetunionen.
Elektriciteten leds till fältet i parallellgående
luftledningar med ca 3 km avstånd. Strömmen uttas med en utefter
ledningen förflyttbar transformatorvagn. Från denna går
en på jorden liggande 750 m lång kabel till en flyttbar
kabeltrumma. På trumman kan såväl denna kabel som den
lika långa kabeln till traktorn upplindas. Arbetet utföres
så, att kabeltrumman först placeras intill luftledningen,
varvid en strimma jord med 750 m bredd bearbetas på
ömse sidor om ledningen. Därefter flyttas kabeltrumman
ut och ytterligare 750 m jord kan bearbetas.
Vinsten med eltraktorn i jämförelse ined en vanlig
motor-traktor ligger i en besparing av bränsle och arbetskraft.
Avskrivningskostnaderna blir däremot högre vid
eltraktorer, bl.a. beroende på att kabeln måste förnyas relativt
ofta. En ekonomisk jämförelse mellan de båda
traktor-typerna visar följande plöjningskostnader (1 rubel är 1,30
kr. enligt gällande clearingkurs):
Eltraktor rubel/ha Motortraktor rubel/ha
Bränsle ......... ................... 1,2 11,8
Bränsletransport .................. — 3,0
Elektricitet ...... ................... 13,8 —
Arbetslön ....... ................... 5,8 3,2
Tillsyn .......... ................... 5,7 3,3
Avskrivning _____ ................... 13,0 5,4
Totala kostnader 39,5 26,7
De högre arbetskostnaderna för eltraktorer beror på bättre
betald arbetskraft. Avskrivningskostnaderna inkluderar för
eltraktorn full andel av transformatorer och ledningsnät,
varav en del borde förts till övrig elanvändning inom
lantbruket. Elkostnaden har beräknats med utgångspunkt från
ett elpris på 0,30 rubel/kWh, medan man i framtiden
hoppas komma ned till ca 0,10 rubel/kWh.
Även om den ekonomiska jämförelsen ännu visar
betydligt högre kostnader för eltraktorn, väntar man sig en
ändring i framtiden. Härtill bidrar de nämnda
kostnadspressande faktorerna samt framför allt, att eltraktorns
produktivitet väntas fortsätta att stiga (Elektroteknikeren 1954
h. 8 s. 147). Lr
Gjutning med kallt sjunkhuvud. Vid gjutning använder
man vanligen en form med ett sjunkhuvud som innehåller
en reserv av flytande metall. Denna rinner delvis in i
formen under gjutstyckets svalnande och fyller ut det
tomrum som uppstår genom dess krympning. Metallen i
sjunkhuvudet måste därför förbli flytande även sedan
gjutstycket stelnat. Detta uppnås på olika sätt, bl.a. genom
uppvärmning.
Man har emellertid nu föreslagit att i stället snabbt kyla
sjunkhuvudets översta del medan metallen i dess nedre del
hålls så het som möjligt. Det uppges att denna metod är
särskilt effektiv vid användning av stora sjunkhuvuden med
stor höjd i förhållande till tvärsnittsarean.
En tänkbar förklaring härpå är att de första kristaller
som bildas vid gjutning av en legering som stål innehåller
mer järn än den flytande metallen. Den återstående
vätskan blir därför rikare på legeringsämnen, såsom kol och
fosfor, varigenom dess smältpunkt blir lägre. Sådan
lättsmält legering bildas vid kylning av sjunkhuvudets översta
del, den rinner ned i dess undre del och fyller på grund
av sin lättflutenhet lätt ut tomrum i formen (Engineers’
Digest sept. 1954 s. 356). SHl
Syntesgas genom partiell förbränning av kol. Vid
framställning av ammoniak eller metanol och vid Fischer—
Tropsch-syntes används vätgas eller en blandning av
koloxid och vätgas som vanligen framställs ur koks och
vatten eller ur jordgas. Du Pont bygger emellertid nu en stor
syntesgasanläggning i vilken en ny metod utnyttjas. Denna
består i partiell förbränning av kolpulver varigenom man
undviker koksningen och kan använda relativt billigt kol
som inte kan koksas. Vidare ersätts den periodiska
luft-och ångblåsningen av en koksbädd med en kontinuerlig
process som kan genomföras i en betydligt billigare
apparatur än den som behövs för tillverkning av koks och
syntesgas.
Kolpulvret bränns i en atmosfär bestående av syre och
vattenånga, varvid man erhåller en syntesgas med normalt
ca 40 °/o väte, 40 °/o koloxid, 15 %> koldioxid, mindre än
1 »/o metan och ca 4 °/o inerta gaser. Använd mängd syre
varierar med kolets sammansättning men understiger
alltid den som behövs för fullständig förbränning av kolet.
En vanlig mängd är 500—600 I/kg kol.
Gasgeneratorn (fig. 1) har två kamrar inklädda med
eldfast tegel. I den undre förbränns kolet, den övre utgör
eldstad till en avgasångpanna med överhettare och
ekonomiser. I princip liknar generatorn mycket en
kolpulvereldad ångpanna. Den är 4,5 m i diameter och 26 m hög;
den avverkar 27 t/h kol och producerar omkring 30 000
m3/h syntesgas.
En svårighet vid förgasning av kol är hantering av askan
som kan ha mycket olika smältpunkt. Under de
reducerande betingelser som råder vid tillverkning av syntesgas
kan den dessutom vara ända till 200°C lägre än vid
förbränning av kol med syreöverskott, beroende på att
föreningar av tvåvärt järn är mer lättsmälta än motsvarande
av trevärt.
Då bästa resultat erhålles vid mycket hög temperatur i
den primära (exoterma) reaktionszonen och då den
lämpligaste temperaturen i allmänhet betydligt överstiger
askans smältpunkt under reducerande betingelser, har man
valt att avlägsna askan i flytande form. Den enda
olägenheten med denna metod är att några kolsorter med extremt
svårsmält aska inte kan användas.
I moderna ångpanneanläggningar absorberas ungefär
hälften av det alstrade värmet av eldstaden. Denna förlust
är 3,2—4,5 kWh/kg kol. Vid tillverkning av syntesgas
Fig. 1. Apparat för framställning av syntesgas genom
partiell förbränning av kol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
