- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
981

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 9 november 1954 - Andras erfarenheter - Fotopolymerisation av vinylföreningar med färgämnen, av SHl - Cellulosas egenskaper varieras, av SHl - Antibiotika och detergenter i hönsfoder, av SHl - Framställning av glasfiberpapper, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

981

ljus genom användning av färgämnen som sensibilisatorer.
De reaktioner, som genomförts på detta sätt, har utförts i
frånvaro av syre och har fordrat stor mängd ljus för
uppnående av en given polymerisation. Man har emellertid nu
funnit att utbytet vid fotopolymerisation av akrylnitril i
vatten med synligt ljus ökas betydligt vid sensibilisering
med bengalrosa om askorbinsyra och syre är närvarande.

Vid försöken användes en 7 % vattenlösning av
akrylnitril buffrad till pH 7; fluorescein eller något av dennas
halogenderivat (eosin, floxin, erytrosin eller bengalrosa)
utnyttjades som sensibilisator. Polymerisationen kan lätt
genomföras genom bestrålning med synligt ljus, om syre
och ett milt reduktionsmedel är närvarande. Som sådant
är särskilt askorbinsyra och fenylhydrazinhydroklorid
lämpliga; polymerisationen går långsammare med
hydro-xylamin, hydrazinsulfat, tiokarbamid, allyltiokarbamid,
glutation och cystein.

Är syre frånvarande, fotoreduceras färgämnet till sin
färglösa leukoform, men ingen polymer bildas. Det synes
troligt att färgämnets D reducerade form DH2 reagerar
med luftens syre till en förening DH och en
hydroxyl-radikal

DHa + Vi 02 —> DH + — OH

Den senare initierar polymerisationen.

Monomerer i ren, flytande form och i koncentrerad
vatten-, metanol- eller acetonlösning fotopolymeriseras också
snabbt av synligt ljus vid sensibilisering med en lämplig
kombination av färgämne och reduktionsmedel. Detta
gäller t.ex. för ren akrylnitril vid sensibilisering med
akri-flavin och liten mängd (10"* °/o) färsk, surgjord
tenn-II-klorid. Polymerisationen kan inte utföras i frånvaro av
syre. Ren styren kan fotopolymeriseras i närvaro av litet
bengalrosa och fenylhydrazinhydroklorid i alkohollösning.
Andra monomerer som kunnat polymeriseras enligt denna
metod är akrylsyra, metakrylsyra, vinylacetat och
metyl-metakrylat.

Vid användning av ett givet färgämne är valet av
reduktionsmedel kritiskt. I allmänhet skall färgämnets
reduktionspotential vid givet pH vara mer negativ än
reduktionsmedlets så att färgämnet inte avfärgas i mörker.
Vidare får skillnaden mellan de båda ämnenas
reduktionspotentialer inte överstiga 2 eV därför att fotoreduktion av
färgämnet inte sker om den är större.
Syrekoncentrationen är också kritisk.

Vissa monomerer, t.ex. N-vinylpyrolidon och akrylamid,
är själva reduktionsmedel, och ett sådant behöver då inte
tillsättas. Akrylamid fotopolymeriseras sålunda lätt av
synligt ljus med det lättreducerade färgämnet riboflavin
som sensibilisator (G Öster i Nature 13 febr. 1954 s. 300).

SHl

Cellulosas egenskaper varieras. Man har framställt en
cellulosaeter med diazoterbara aminogrupper vilka kan
användas som utgångspunkter vid införande av andra
grupper och molekyler i cellulosa. Härigenom möjliggörs
framställning av modifierad cellulosa med nya egenskaper.
Etern har lika stor resistens som cellulosa mot sur och
alkalisk hydrolys.

Man kan sålunda diazotera <w-(p-aminoacetofenon)-etern
av cellulosa och koppla produkten med vilket som helst
av de ämnen som ger azofärger och på så sätt färga
cellulosan. Av denna kan sedan framställas xantat som kan
spinnas till rayonfiber. Spinningen kan också utföras före
kopplingen, och fibern kan då efter diazotering färgas
direkt med sura färgämnen och efter koppling göras löslig
i organiska lösningsmedel genom nitrering och
vattenlös-lig genom karboximetylering.

Största grad av etrifiering uppnås vid alkoholtvättad
alkalicellulosas reaktion med p-amino-co-kloracetofenon.
Många typer av cellulosa och olika slag av reagens har
prövats. Det senares löslighet och molekylstorlek, som
bestämmer den hastighet varmed det diffunderar in i cellu-

losan, är av stor betydelse vid etrifieringens
genomförande. Har reagenset vidare för liten reaktivitet, bildas
praktiskt taget ingen eter, och har det för stor, sker
förtvål-ning innan halogenen diffunderat till reaktionspunkterna
(Chemical & Engineering News 5 juli 1954 s. 2688). SHl

Antibiotika och detergenter i hönsfoder. En
amerikansk undersökning har visat att inblandning av
detergenter i värpande hönors foder minskar äggproduktionen,
medan penicillin eller aureomycin inte har någon verkan på
den. Aureomycin minskade hönornas dödlighet från 24 till
11 »/o och ökade deras vikt något.

Vid avelsförsök visade det sig att kycklingarna växer
fortare om hönorna ges aureomycinhaltigt foder. Man har
funnit att antibiotikum övergår till äggen och
kycklingarna. Man lyckades sålunda inte odla bakterier på ägg
från hönor som givits aureomycin (Chemical & Engineering
News 5 apr. 1954 s. 1311). SHl

Framställning av glasfiberpapper. Papper av glasfiber
kan numera sägas ha lämnat laboratoriestadiet och torde
av allt att döma komma att spela en betydande roll för
pappersindustrin. Glasfiberväv har ganska länge
tillverkats och använts för flera ändamål, bl.a. till
kartritningspapper (Tekn. T. 1951 s. 506), men glasfiberpapper är en
relativt ny produkt.

Det är inte lätt att av enbart glasfiber tillverka ett papper
med tillräckligt stor hållfasthet, men detta problem har
lösts bl.a. vid National Bureau of Standards där man
framställt ett papper av glasfiber utan något bindemedel.
Denna produkt (Tekn. T. 1952 s. 464) är avsedd till filter för
gasmasker, men glasfiberpapper med eller utan
bindemedel bör kunna få betydande användning, särskilt inom
el-industrin som isolationsmaterial.

Som råmaterial för papperstillverkning kan man använda
glasull eller glassilke; det senare är glasfiber av silketyp
skuren i bestämda längder. Glasull har vanligen en
fiberdiameter på 0,5. 0,75, 1 eller 3 [xm och varierande
fiberlängd. Finare fiber ger starkare papper, men dettas
styrka beror också på det använda bindemedlet. När papperet
skall användas till filtrering är fiberdiametern givetvis av
stor betydelse då den bestämmer dess porositet. Eftersom
finare fiber är betydligt dyrare än grövre, kan priset bli
avgörande vid val av fibergrovlek.

Glassilket är tjockare än glasullen, vanligen 9 ^m. Det
skärs i stycken med minst 6 mm längd och är ett mer
likformigt material än ullen, både till diameter och längd.
Silket ger utan bindemedel i allmänhet ett betydligt
svagare papper än ullen, framför allt därför att det är grövre.
Vid en fiberdiameter av storleksordningen 25 |xm får man
ett ganska svagt ark, medan 0,5 jim glasull ger ett ark
som kan hanteras utan att gå sönder.

Vid tillverkning av glasfiberpapper måste man belägga
silket med ett ytlim för att kunna hantera det. Limmet
skall vara vattenlösligt då det annars är svårt att skilja
fibrerna från varandra. Vid målning förhåller sig all
glasfiber annorlunda än cellulosafiber. I holländare bryts den
sönder till korta stycken eller krossas till pulver. Trots
detta används holländaren vid tillverkning av
glasfiberpapper därför att den är en effektiv blandare vid drift
med lyft kubb eller vid mycket kort maltid.

I laboratorieskala har man nått gott resultat när fibern
satsas i småportioner vid högst 0,5 % koncentration,
massan får cirkulera med lyft kubb, tills en tillräckligt jämn
dispersion erhållits, och mals slutligen i 3 min. Man måste
hålla låg fiberkoncentration för att undvika bildning av
klumpar i papperet. Efter bearbetning i holländaren bör ett
antiflockningsmedel tillsättas. Lämpligast är en stark syra,
t.ex. saltsyra.

Glassilke desintegreras så lätt att det är bättre att använda
en propeller i stället för en malapparat. Det är lättast att
uppnå god fördelning av fibern när denna är kort. I
vatten-suspension bildar den lätt klumpar som kan vara upp till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0999.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free