- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1003

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 16 november 1954 - Undersökning av flamstrålning vid oljeeldning, av Bryan Mc Hugh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1003

Fig. 5. Totalstrdlningsinstrument.

Detta är placerat mitt emot observationsporten med
strålningsmätaren. Förugnen består av ett eldfast rör, omlindat
med Kanthal-tråd, som med en omgivande inpackning av
aluminiumoxidpulver ligger i en plåtlåda. Denna låda
flyttas från port till port med en hissanordning.

Strålningskällan består av ett jämnt uppvärmt
konstan-tanband, virat till ett galler och stött av en eldfast skiva.
Gallret uppvisar praktiskt taget ingen yttre reflekterande
yta, då all strålning, som faller på det, absorberas av dess
många trånga passager. En kropp av detta slag avger
"svart" strålning. Genom mätning av temperaturen hos
gallret kan den strålning som det avger erhållas direkt.

Vid de praktiska försöken måste ett glimmerskydd
insättas framför förugnens bakre vägg för att hindra gaserna
från huvudugnen från att blåsa ut på mätkroppen. Detta
gjorde en kalibrering av ugnens bakre vägg nödvändig. En
vattenkyld slutare är inmonterad för att avskärma
strålningen när så önskas.

Alla temperaturer och temperaturstegringar mättes
under försöken med termoelement och registrerades av
ett skrivande instrument. Rökgaserna analyserades på
halten C02, 02 och CO med Orsat-apparat.
Tillförselkvantiteterna mäts genom munstycken, när det är fråga om
luft, och genom direktvägning för bränslet. För kylvattnet
användes kalibrerade munstycken som gav en konstant,
känd tillförsel från en tank med konstant nivå.

Repeterbarhet

Vid de hittills utförda försöken har mer vikt lagts vid att
erhålla jämförande resultat än absoluta värden. För detta
ändamål är det nödvändigt att veta att ugnen och dess
utrustning ger jämförbara resultat från gång till gång. I det
nedan nämnda försök nr 2 befanns detta vara fallet med
undantag av rökgasanalyserna. Dessa varierade från dag till
dag. Då avläsningarna av rökgastemperaturen inte visade
sådana variationer drogs den slutsatsen alt skillnaden
uppstod i Orsat-apparaten snarare än i ugnen. Vid planeringen
av försöken togs hänsyn till variationer av detta slag.

Planeringen av försöken

Försöken har i huvudsak varit av ingenjörsmässig
karaktär. Det vill säga inga försök har gjorts för att bekräfta
någon vetenskaplig teori, utan snarare är det hela ett
försök att erhålla några systematiska data rörande ett
jämförelsevis okänt ämne, vilka kan utgöra grundvalen för
en experimentell teori eller leda fram till en ännu mer
givande metodik. Hittills har ett mindre försök (nr 1) och
ett försök (nr 2) i full skala utförts i ugnen.

Experimenten planerades så att man skulle få en upp-

fattning om inverkan av varje variabel inom räckvidden
för de förhållanden som uppstår då de andra variablerna
förändras. Detta uppnåddes med ett faktorsystem. Med
denna metod är alla möjliga kombinationer på variablerna
tillämpade i de experimentella förfaringssätten. Genom
användning av statistiska metoder8 är det sedan möjligt att
beräkna effekten av varje variabel med användning av de
erhållna resultaten från alla de tillämpade
kombinationerna. Detta har den fördelen att man reducerar den
experimentella osäkerheten hos de slutliga uppskattningarna till
att ligga lägre än den som skulle erhållas då man använder
den klassiska metoden att variera en variabel i sänder
och hålla de andra vid något godtyckligt konstant värde
under samma totala antal experiment.

Det är inte endast möjligt att beräkna effekten av varje
variabel separat (huvudeffekt), utan också effekterna vid
förändringen av en variabel på de effekter som uppstår
när en annan variabel ändras (första klass växelverkan).
Andra och högre klasser av växelverkningar kan också
beräknas, men detta försöktes inte här, då en sådan
detaljvärdering inte är berättigad.

Varje flamkombination tillämpades på ugnen ett antal
gånger. Denna upprepning medgav en tillräcklig värdering
av det experimentella felet vid varje observation. För att
vidmakthålla noggrannheten i hela försöket borde varje
omgång köras igenom så snabbt som möjligt så att
experimentförhållandena blev likartade. Tyvärr kan man endast
köra högst fyra flamkombinationer under en dag. Det
erfordras sålunda ett flertal dagar för ett komplett försök.

Vid försök nr 2 ansågs att ugnen inte skulle visa
homogenitet från dag till dag, och en specialkonstruktion
användes för att eliminera dagsavvikelserna från ett
homogent upprepningsförsök. En förvriden kombination med
slumpartade, ofullständiga kolumner användes, vilken
till-lät bestämningen av huvudeffekterna och vissa av första
klassens växelverkningar, oberoende av dagseffekterna.

Resultaten av varje försök kan sammanföras till ett sätt
om 22. Sex representerar värdena på värmeströmningarna
till ugnssektionerna, 12 representerar flamstrålningen,
emissionen och temperaturen vid var och en av de fyra
använda sektionerna, tre sammanfattar rökgasanalysen,
och slutligen har man ett för rökgastemperaturen. Vart och
ett av de 22 sätten siffror, representerande ett komplett
försök, behandlades med variationsanalys för bestämning
av orsakerna till variationerna i experimentresultaten.

Fig. 6. Bakgrundsugn för strålningsmätning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free