- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1011

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 16 november 1954 - Automatisk styrning av flygplan och robotar, av Sven Forsgren - Andras erfarenheter - En artikels genomloppstid, av B Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1011

Fig. 8. Ledstrålestyrningens princip.

nande radiomottagaren sluter servokedjan.
Led-strålestyrda är t.ex. Oerlikons luftvärnsrobot
(Tekn. T. 1951 s. 772) och den amerikanska Nike
(Tekn. T. 1953 s. 123; 1954 s. 315). Ingendera är
dock försedd med målsökande apparatur, varför
precisionen på stora avstånd blir dålig.

I ett mer avancerat utförande kan ledstrålen
och radarstrålen röras oberoende av varandra.
Informationen om målets riktning matas då från
radarn till ett räkneinstrument, som får styra
ledstrålen. På detta sätt kan roboten ledas i en
fördelaktigare bankurva samt skjutas ut från en
annan plats än den där ledstråleapparaturen är.

Hyperbelstyrningen kan betraktas som en
speciell form av ledstrålestyrning. Roboten rör sig ut»
efter en hyperbel som är orten för konstant
gångtidskillnad mellan synkroniserade radiovågor,
utsända från två stationer (Tekn. T. 1945 s. 1313;
1946 s. 153). Genom variation av
tidsfördröjningen i stationerna kan hyperbelns läge i
rymden lätt ändras och bringas att täcka målet. Då
hyperbelnavigeringen är tvådimensionell till
skillnad från den tredimensionella
ledstrålestyr-ningen måste styrsystemet kompletteras med en
särskild höjdstyrning.

Om roboten göres flygburen, bortfaller
anflyg-ningsfasen, vilken i stället övertas av
moderflygplanet. Fördelen med detta är, att piloten kan
välja mål i ett större förband fientliga bombplan.

För att höja träff sannolikheten på stora
avstånd kan dessa anflygningssystem kompletteras
med automatisk målsökning. Roboten kan t.ex.
förses med radar, som då den fångat upp målet
automatiskt följer det och uppmäter dess läge
och rörelsetillstånd. I ett räknedon omvandlas
denna information till en styrsignal, som får
påverka rodren. Mellan robotens koordinater och
de av radarn uppmätta storheterna råder ett
visst, av målsökningsprincipen betingat
kinema-tiskt styrsamband. Även andra former av
målsökare är naturligtvis tänkbara, såsom akustiska
eller infrarödkänsliga. Även television har
prövats i robotar, avsedda för bekämpning av
markmål. En navigatör i ett ledsagande flygplan eller
på marken fj ärrstyr roboten efter den
radioöverförda televisionsbilden. Ett sådant system är
mycket känsligt både för avsiktliga och
naturliga störningar.

Andras erfarenheter

En artikels genomloppstid. I en komplicerad industriell
tillverkning är det mången gång svårt att få en klar bild
av en artikels bela tillverkningsförlopp. De olika leden i
tillverkningen är kanske väl kända och studerade under
det att sambandet de olika leden emellan och
tillverkningen sedd i dess helhet ofta ej blivit föremål för tillräckligt
omfattande studier eller analyser.

Ett försök att komma till rätta med problemet har gjorts
vid ett flertal företag och resulterat i en studie av
"genomloppstiden", dvs. den tid som åtgår ifrån det
tillverk-ningsmaterialet första gången dyker upp i verkstaden till
dess den färdiga artikeln ankommer till lagret eller är
klar för avsändning. Den är vanligen mycket längre än
summan av tiderna för de olika operationerna.

Idealet vore att en kundorder omedelbart satte i gång
tillverkningen och att artikeln vandrade genom de olika
operationerna utan avbrott. Vanligen fordrar emellertid
det förberedande, rent kontorstekniska arbetet dagar,
veckor eller till och med månader innan artikeln kan börja
tillverkas. Under själva tillverkningen uppstår sedan ofta
väntetider och uppehåll.

Ett studium av genomloppstiden för fram till frågan
varför det tar så eller så många dagar att tillverka en artikel.
Denna tid, som utgör en betydande del av totala
effek-tueringstiden, har stor betydelse för
tillverkningskostnaderna och långa genomloppstider komplicerar och försvårar
plahering och kontroll. I företag där flera artiklar
tillverkas är det också ofta så, att större delen av
aktiekapitalet inom företaget är bundet i de artiklar som är
under tillverkning. Genomloppstidens längd har även
betydelse för golvutrymmet med därav betingade kostnader
för värme, ljus osv.

En undersökning av genomloppstiden omfattar problem
från skilda områden såsom planering, lagerkontroll,
produktions- och kvantitetskontroll. Det finns många exempel på
hur brister inom vart och ett av dessa områden kan
förlänga tiden. Trots att det mesta arbetet som berör
produktionen sker på kontoret kan dess effekt på
genomloppstiden bäst avläsas i verkstaden. Anhopning av
material, outnyttjade maskiner o.d. framtvingar frågan: "Vad
har orsakat detta?"

En lång genomloppstid är ofta resultatet av för långa
av-ställningstider för reparationer, dålig utnyttjning av
befintliga maskiner och oskicklig arbetsledning.
Kontrollsystem som ej säkrar kontinuerlig materialtillförsel eller
tillgång till verktyg och arbetsinstruktioner vid rätta
tidpunkter kan ge samma resultat. Så blir även fallet om
maskinerna utnyttjas och belastas slumpvis. Ineffektivitet
orsakas givetvis även av brist på arbete, oklara eller ofta
ändrade order, alltsammans följder av bristande planering.
En stor del av uppehållen och kontrollkostnaderna beror
på transport av materialet mellan verkstäderna. En
noggrann studie av materialets gång såväl som placering av
maskiner och övrig utrustning kan därför reducera
genomloppstiden i hög grad.

Tillverkning på löpande band är ett önskemål när det
gäller att avkorta genomloppstiden. Principen är
emellertid på många håll överreklamerad och missförstådd,
särskilt när det ingår mycken maskinell utrustning i
tillverkningen. Den sänker i regel inte de direkta
tillverkningskostnaderna utan snarare tvärtom, och den resulterar ofta
i lägre utnyttjning av skicklig personal och av maskinerna.
Maskinerna producerar ej mera därför att de ingår i
bandets produktionskedja där de kanske måste arbeta i takt
med den långsammaste maskinen. Det är nämligen ej
alltid möjligt att ordna en grupp av maskiner som jämnt
matar en annan grupp. Vinsten kommer på ett annat
område, nämligen från reducerade indirekta kostnader såsom
lättare produktionskontroll, mindre nödvändigt
golvutrymme, enklare expediering och materialhantering. Dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free