- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1035

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Nya metoder - Kolvkompressor utan kolvringar, av Wll - Roterande filterapparat med motströmstvättning, av SHl - Luftkylda gasturbinskovlar, av Wll - Böcker - Underhållskostnader för hyresfastighet i Stockholm, av Bertil Anderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1035

kolvringarna, måste man emellertid ha någon annan
anordning för att hindra den komprimerade gasen att
läcka förbi kolven. För detta ändamål kan man använda
labyrinttätningar.

Undersökningar har gjorts för labyrinttätningarnas
lämpligaste dimensionering, varvid olika stora spel och olika
former provats. Såsom man kan vänta inverkar spelets
storlek i hög grad på läckningen genom labyrinten, och
det är givetvis viktigt att få så små spel som möjligt.
Av de provade kamprofilerna gav en enkel triangulär
profil ett av de bästa resultaten. Denna profil kan lätt
erhållas i kolvens yta genom svarvning av en fin gänga
med ca 1 mm stigning.

Såväl enstegs- som tvåstegskompressorer utan
kolv-smörjning har byggts, de senare för tryck upp till 100 at.
Dessa oljefria kompressorer kan gå med högre
kolvhastighet och högre kompressionsförhållande per steg än de
vanliga kolvkompressorerna (F O Walti i Engineering
23 april s. 533). Wll

Roterande filtrerapparat med motströmstvättning.

Vid en belgisk filterkonstruktion (Prayon-filter) skiljs
moderlut och tvättvätska från varandra. Härigenom sker
ingen utspädning av moderluten. Då tvättning av
filterkakan sker i flera steg enligt motströmsprincipen blir den
effektivare med mindre förbrukning av tvättvätska än vid
användning av konventionella filterpressar. Processen är
automatisk och halvkontinuerlig.

Vätskan i filterkakan kan avlägsnas genom en enda
teoretisk förträngning. När ett värdefullt filtrat skall utvinnas
innebär detta en påtaglig besparing. För uttvättning av en
viss mängd vätska i filterkakan åtgår vid konventionell
filtrering i allmänhet dubbla mängden tvättvätska. I USA
används Prayon-filter i en nybyggd fabrik för tillverkning
av fosforsyra enligt våta metoden, och man kommer
sannolikt att utnyttja dem vid läkning av malmer. I
Europa har filtret fått betydande användning.

Längs periferin av en roterande, horisontell, cirkulär ram
finns ett antal, tätt intill varandra placerade, rektangulära
filterceller. Ovanför dessas botten finns ett galler av
gummi, på vilket ligger en filterduk. Varje cell har sidor som
skiljer den från de intilliggande. Slangar förbinder
cellernas bottenrum med ventiler på ramens nav.

När ramen roterar passerar cellerna i tur och ordning
förbi en matningsränna där de fylls med suspension. Efter
en kort passage, under vilken vätskan rinner av, kommer
cellerna en och en till tvättningen. Denna kan ske i upp
till fem steg, varvid tvättvätskan förs i verklig motström.
När tvättningen är färdig går cellerna till tömning.

Härvid vänds de sakta så att eventuellt kvarvarande
vätska samlas i ett hörn av deras botten, där den sugs
bort genom en vakuumledning. Cellerna vänds till slut
helt över en tratt och filterkakan blåses loss med tryckluft
mot filtrets baksida. Efter tömningen spolas filterduken
från baksidan med tvättvätska, varefter cellerna vänds rätt
och fylls på nytt.

Enligt uppgift blir cellernas tömning fullständig. Inget
material blir kvar på filterduken, denna utsätts inte för
mekanisk nötning och får därför stor livslängd. Genom
tvättningen hålls dess porer ständigt öppna, varigenom
filtreringen blir snabb. Behöver en filterduk bytas, kan
detta ske på några minuter (Chemical Engineering juni
1954 s. 296). SHl

Luftkylda gasturbinskovlar. För att kunna höja
drifttemperaturen i gasturbiner experimenterar man med
luftkylda turbinskovlar (Tekn. T. 1953 s. 742 och 889). Man
kan t.ex. av Nimonic-material framställa skövlar med
kylkanaler av olika former genom strängpressning och
efterföljande valsning. Hålen för kylluften borras då i ämnena
före den slutgiltiga valsningen, vid vilken de ges den avsedda
formen. Den sänkning av godstemperaturen man kan få
genom luftkylningen är avsevärd, fig. 1; maximitempera-

Fig. 1.
Temperaturfördelning i, t.v.
okylda, t.h.
kylda
gasturbinskovlar.

turen på skovlarna kan sjunka från ett värde över 1 100°C
till något över 800°C (Engineer 24 sept. 1954 s. 427). Wll

Böcker

Underhållskostnader för hyresfastigheter i Stockholm,

av Knut Bildmark. Statens Nämnd för
Byggnadsforskning Medd. 24. I distribution Tidskriften Byggmästaren.
Stockholm 1954. 288 s., 23 fig., 6 diagr. 10 kr.

Driftkostnaden för moderna hyresfastigheter utgör
46—-48 °/o av den totala bostadskostnaden. Medan produktionen
av bostadshus under flera år blivit föremål för omfattande
undersökningar och utredningar, har driften icke ägnats
den uppmärksamhet som den ekonomiska betydelsen skulle
motivera. Föreliggande utredning utförd på uppdrag av
dåvarande Statens Kommitté för Byggnadsforskning kan
betraktas som ett pionjärarbete inom ett underutvecklat
område.

Pionjärens arbete är oftast hårt, tålamodskrävande och
ovisst. I det aktuella fallet visade det sig tidigt att
undersökningen inte, som planerats, kunde utföras som en
relativt enkel analys av förvaltningsföretagens
kostnadsstatistik, främst beroende på att någon för ändamålet
lämplig uppdelning av underhållskostnaderna för de olika
byggnadselementen icke fanns. Förf. fick slå in på en annan,
mera arbetsam och tidskrävande väg för att nå målet och
valde en metod, som baserar sig på en erfarenhetsmässig
uppskattning av de olika elementens varaktighet. Många
invändningar kan göras mot metoden och trots ett
omsorgsfullt detaljarbete — i utredningen redovisat genom
utförliga tabeller — torde man inte kunna lägga resultatet
till grund för ett generellt bedömande av
underhållskostnaderna eller de i dessa kostnader ingående delposternas
relationer till varandra. Förf. har vid flera tillfällen
understrukit de osäkra faktorer som uppträder och den
initierade läsaren kommer säkerligen att finna bedömanden som
han på grund av egen erfarenhet icke kan ansluta sig till,
t.ex. den på s. 237 redovisade anskaffningskostnaden för
en fyrapersoners hissanläggning för sju stannplan enligt
1949 års prisläge.

I sina synpunkter på underhållskostnaderna i förhållande
till fastighetsförvaltningen — präglade av lång erfarenhet
inom området — återkommer förf. gång efter annan till
vikten av ingående undersökningar av driftkostnaderna,
synpunkter som i dag torde delas av de flesta som är
engagerade i fastighetsförvaltande företag. De resultat som
erhålles skall emellertid inte stanna hos förvaltaren, utan
bör redovisas på ett sådant sätt att produktionssidan kan
inriktas på problemer».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free