Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 30 november 1954 - Ståls korrosion i luft. Provningsmetodik, av Kurt F Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1045
Tabell 2. Vid korrosionsproven använda stålsorter (elek-
tr ostål)
Be- Stålsort Sammansättning
teck- C Cu Si Mn P S
ning %> %> °/o °/o % %>
Pl St 37 otätat 0,16 0,12 < 0,01 0,39 0,013 0,020
P2 St 37 otätat 0,18 0,01 0,01 0,42 0,027 0,024
P3 St 37 otätat 0,18 0,27 < 0,01 0,48 0,031 0,023
P9 St 37 otätat 0,20 0,32 < 0,01 0,42 0,065 0,022
P10 St 37 tätat 0,19 0,13 0,13 0,43 0,016 0,021
P4 St 44 otätat 0,24 0,14 < 0,01 0,46 0,018 0,019
P5 St 52 tätat 0,17 0,45 0,39 1,29 0,056 0,034
försedd med en vattenficka (fig. 1). Denna har
emellertid bara varit till besvär. När det regnar
stänker vatten upp från den vattenfyllda fickan
på den sneda delen av plåten varigenom
provningsresultatet kan bli missvisande. I senare
serier har därför vattenfickan slopats.
Vidare har man funnit att bockningen, som är
en kallbearbetning, inverkar på målningens
hållbarhet genom att valshuden skadas. Det är
enklare och billigare att använda tre plana plåtar i
stället för en dubbelbockad. Därför har de
senare serierna gjorts med satser på tre plana
plåtar. Detta var för övrigt nödvändigt då man
numera använder sprutmålning i stället för
tidigare penselstrykning, för att färgfilmens
tjocklek skall bli jämnare.
Slutligen har den vertikala plåten slopats, trots
att vertikala ytor i praktiken förekommer
kanske tre gånger så ofta som horisontella eller
sneda. I stället används nu två sneda och en
horisontell plåt. Den totala plåtytan blir alltså
ungefär densamma som tidigare, och man får
två exakt lika parallellplåtar.
Man anser sig kunna använda denna metodik
därför att man överslagsvis funnit, att det
aritmetiska medeltalet för korrosionen på två sneda
och en horisontell plåt blir praktiskt taget
detsamma som det vägda medeltalet för
korrosionen på en sned, en horisontell och en vertikal
plåt när den på den sistnämnda räknas med
trefaldigt värde.
De nya plåtarna, som är 315 X 200 mm, sätts
fast med bakelitbrickor i särskilda
träställningar. De tre plåtarna i samma ställning är målade
med samma färgkombination.
Färgen har anbringats genom sprutning enligt
ett automatiskt förfarande med en speciell
apparat, som med smärre modifikationer ansluter sig
till en av Svenska Oljeslageriet enligt utländska
förebilder byggd modell. Omfattande försök har
måst utföras för att inställa färg och spruta så
att önskad jämn skikttjocklek ernås. En
skikttjocklek på 40 ^ för varje färgskikt har
eftersträvats även om den dessvärre inte alltid
uppnåtts.
Förbehandlingen av plåtarna, innan de
målades, provades på 77 plåtar med fyra olika rost-
grader enligt sju olika metoder. Dessa var
stålborstning för hand (yrkesmässig),
maskinborstning, skrapning och stålborstning för hand
(yrkesmässig), slipning med smärgelduk för hand
och sandblästring i tre olika utföranden. På 30
plåtar med fyra olika rostgrader provades
stålborstning med maskin. Alla plåtarna fick en
strykning med grundfärg och en med täckfärg i
fyra olika kombinationer.
Sandblästringen har utförts dels 5 h, dels 14
dygn före målningen. I senare fallet har vidare
en grupp plåtar dessutom stålborstats lätt 5 h
före målningen.
Målningsvärdet
Man tänkte sig från början att bedöma en
målad ytas färgnyans, kritning, krackelering m.m.,
men det visade sig ogörligt att arbeta med mer
än en siffra. Man valde då målningsvärdet som
är den ekonomiskt dominerande faktorn.
Tiogradig skala
Målningsvärdet anges enligt en tiogradig skala,
i vilken 10 betyder en felfri målningsyta, och 1
att hela ytan är täckt med rost och är utan färg.
Siffrorna anger alltså färgens målningsvärde ur
rostskyddssynpunkt. Skalan är tryckt i färg och
har använts i Sverige sedan 1935 och även av
ASTM i USA, där den kallas "the Swedish
pic-torial rate". Utan en sådan skala hade det varit
omöjligt att bearbeta försöksresultaten.
Vattenfallsstyrelsen använde en tiogradig skala redan
1927, men den har inte tryckts.
Korrosionsnämndens skala är dock inte utan
brister, och man har därför utarbetat en ny
(fig. 2). Ur nämndens fotografiska arkiv, där det
nu finns bilder i svart-vitt av ca 1 000 plåtar,
var och en fotograferad en gång om året under
10—15 år, har man valt ut bilderna av en av de
plåtar, som visar den jämnaste försämringen och
har givit de tydligaste negativen. Dessa bilder
utgör efter viss bearbetning den nya skalan, som
framför den gamla har fördelen att den består
av bilder av samma plåt, så att man ser hur rosten
liksom "växer" fram. Dessutom har färgnyansen
hos målningen eliminerats och det är mycket
enklare och avsevärt billigare att reproducera i
svart-vitt än i färg.
Nämndens besiktningsmän är numera så
tränade, att de har skalan "i huvudet" och knappast
behöver stöd av bilder. Trots detta uppstår en
viss spridning av deras värderingar på grund av
svårigheten att i allmänhet rätt bedöma en yta.
Väderlek och belysningsförhållanden vid
besiktningen och kanske också besiktningsmannens
humör kan inverka. Spridningen är dock i så
måtto systematisk, att en besiktningsman vid ett
visst tillfälle genomgående bedömer för högt
eller för lågt.
Spridningen torde emellertid till allra största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
