Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 30 november 1954 - Ståls korrosion i luft. Provningsmetodik, av Kurt F Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1046
TEKNISK TIDSKRIFT
delen kunna elimineras, om man ritar upp den
mest sannolika målningskurvan och härvid
bortser från påtagliga felbedömningar samt
dessutom gör en viss utjämning, överensstämmelse
mellan de båda besiktningsmännens bedömning
av samma plåt kan bli mycket god eller mindre
god (fig. 3). I senare fallet anser man sig ändock
kunna rita ut en sannolik målningskurva trots
den mindre goda överensstämmelsen. Besikt-
Fig. Plåtens utseende vid målningsvärde 5 (se fig. 2).
ningsman A har genomgående gjort en mycket
jämn bedömning. Målningskurvorna är i
allmänhet svagt dubbelkrökta, men de kan också
vara konvexa, konkava eller rätlinjiga.
Livslängd
Vid jämförelse av olika färger, förbehandlingar
m.m. har man använt målningens livslängd, som
är den tid, efter vilken det i allmänhet är mest
ekonomiskt att måla om en stålkonstruktion på
grund av den kapitaliserade kostnaden under 40
år. Vad som ligger längre fram i tiden kan i
allmänhet inte tillmätas något större merkantilt
värde på grund av utvecklingens snabbhet. Vissa
tidigare gjorda utredningar tycks visa, att den
mest ekonomiska tidpunkten för ommålning i
allmänhet är då färgens målningsvärde gått ned
till 5 (fig. 4).
Ur målningskurvorna får man ett värde på
livslängden för varje sats av tre delplåtar. Det bör
vara ganska representativt, då varje prov har
sex olika ytor och var och en av dessa är bedömd
varje år under kanske tio år av två
besiktningsmän. Det är alltså grundat på ca 120 värden, som
dessutom är utjämnade.
Färgfilmens tjocklek varierar avsevärt, särskilt
om färgen strukits med pensel. För att bli
jämförbara måste livslängdsvärdena räknas om till
samma tjocklek hos färgfilmen, och man måste
härvid använda en relation mellan skikttjocklek
och livslängd. Holländarna har funnit ett linjärt
samband mella dem, men även andra samband
har föreslagits. Trots att man försöker göra
färgfilmens tjocklek så jämn som möjligt, torde
noggrannheten vid bestämning av dess livslängd
inte bli större än ± 20 %.
Ett annat svårlöst problem är extrapolering av
målningskurvan när målningsvärdet inte sjunkit
till 5. Det har visat sig att man ofta kan göra en
tämligen god extrapolering från 6 eller 6,5 till 5
genom att ta hänsyn till målningskurvans form,
särskilt under exponeringens sista år. För plåtar
med högre målningsvärde än 6—6,5 kan man
endast ånge att livslängden är större än tiden till
sista besiktningen. Finns många plåtar, för vilka
färgens livslängd inte kan anges exakt, kan de
jämföras sinsemellan genom användning av
deras utjämnade målningsvärde vid sista
besiktningen.
Bedömning av omålade och förzinkade plåtar
Det är av vikt att veta hur stor den verkliga
avrostningen på en oskyddad stålyta är. Därför
har man satt ut omålade provplåtar av sju olika
stålsorter (tabell 2) på de åtta först upprättade
stationerna (tabell 1). I praktiken exponeras
stålkonstruktioner omedelbart efter det de
tillverkats, dvs. oftast med kvarsittande valshud.
Man har därför vid proven använt plåt med
rostgrad A.
Fig. 3. Målningskurvor; upptill mycket god
överensstämmelse, nedtill mindre god; x besiktningsman A, o
besiktningsman B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
