- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1049

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 30 november 1954 - Ståls korrosion i luft. Provning av rostskyddsfärger, av Paul Nylén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1049

tyder på grundfärgens helt dominerande
inflytande vid varierande skikttjocklek.

I några fall hade i serie B grundfärg och
täckfärg pålagts i lika stor tjocklek, vilket mera
motsvarar förhållandena i serie A. Hittills redovisade
resultat från dessa plåtar är dock så osäkra att
man ej därur kan dra några slutsatser om
sambandet mellan livslängd och skikttjocklek.

Frågan om skikttjocklekens inflytande på
färgens rostskyddsförmåga kan ej på långt när
anses vara klarlagd genom här refererade
undersökningar och det är högeligen önskvärt att nya
systematiska försök igångsätts.

Klimatets inverkan

På Korrosionsnämndens åtta stationer finns i
serie A en del "lika" plåtar, dvs. plåtar av samma
kvalitet, rostgrad och förbehandling
(maskinborstning) och målade med samma
färgkombinationer (en gång blymönjefärg, en gång
pansarfärg). Detta material möjliggör bedömning av
klimatets inverkan på färgens förmåga att
förhindra rostningen (tabell 3). Värdena utgör
medeltal av fem olika färgkombinationer av samma
typ på varje plats. I tabellen har medtagits både
okorrigerad livslängd och livslängden korrigerad
till 60 ^ under antagande av linjärt och
kvadratiskt samband mellan livslängd och tjocklek. Som
synes ger de olika beräkningssätten samma
rangordning mellan stationerna och i stort sett även
samma livslängd.

Stationen i Göteborg förstördes genom brand år
1946. Det i tabellen anförda värdet är uppskattat
med ledning av avläsningar intill detta år; det är
naturligtvis mycket osäkert.

På stationerna finns även analoga serier för
betade plåtar. Då avläsningarna för dessa ofta är
osäkra och betning inte har någon betydelse för
praktiken nöjer jag mig här med att påpeka att
rangordningen för Flahult och Lovö blivit
omkastad. Eljest är resultaten i stort sett desamma
som för de maskinborstade plåtarna.

Den funna rangordningen mellan stationerna
är inte oväntad, även om man inte hade tänkt
sig att skillnaden skulle vara så stor, som den
man funnit i ett par fall, t.ex. mellan Smögen och
Stockholm. Korrosionsnämnden har tidigare
undersökt salthalten i nederbörden på några av
stationerna och därvid konstaterat en påtaglig
korrelation mellan salthalt och rostangrepp
(Korrosionsnämndens Medd. 10 s. 100). Att en sådan
korrelation skall föreligga kan man ju teoretiskt
förutse på grund av vår nuvarande uppfattning
om korrosionen som en elektrokemisk process.

Emedan klimatet spelar en dominerande roll
för rostangreppets styrka bör man i regel
anpassa antalet strykningar efter klimatet. På orter
med starkt korrosiv atmosfär, som på västkusten,
ost- och sydkusten i kustbandet samt på orter
där rökgaser förekommer i större mängder, är

Tabell 5. Täckfärgens inverkan på livslängden; grundfärg
G4 (tabell A), maskinborstad plåt med rostgrad B,
Stockholm

Beteckning

Beståndsdelar

Blandnings- Skikt- [-Livsförhållande-] {+Livs-
förhållande+} tjock- längd
lek år
(A

Blyvitt

T41 i linstandolja ............73 :26 53 13

T39 och Al-brons i kvart-

tungstandolja ..... 37 : 15 : 48 67 12

T40 i kvarttungstandolja 69 :30 56 12
T42 i kokt linolja och
linstandolja ......... 69 :20 : 10 58 12

T22 Järnglimmer och
Al-brons i
kvarttungstandolja .......... 45:10:45 60 11,5

T36 Al-brons i kokt linolja

och linstandolja ... 30:53:17 67 10,5

T49 Al-brons i asfalt ________50 :50 68 10,5

Järnglimmer
T38 och blyvitt och
Al-brons i
kvarttungstandolja ......... 28 : 19 : 9 : 44 65 10

T34 och Al-brons i linolja
och
kvarttungstandolja .............. 45 : 10 : 17 : 20 66 10

T33 och Al-brons i linolja

och linstandolja ..49:11:30:10 62 10
T30 och Al-brons i kokt

linolja............ 44 : 10 :46 71 9

T37 och blyvitt i kokt
linolja och linstandolja 41*21 : 28 : 10 82 8
T35 i kokt linolja ............69 :31 66 7,5

det mest ekonomiskt att utföra två målningar
med grundfärg och två med täckfärg. På orter
där atmosfären är obetydligt korrosiv, som i
Lappland, räcker det med en grundmålning och
en täckmålning. På övriga orter med så att säga
medelkorrosiv atmosfär, t.ex. ren lantluft i
Mellansverige, anses det enligt nu bland fackmän
rådande uppfattning vara ekonomiskt lönande
med två grundmålningar och en täckmålning.

Starkt aggressiv industriatmosfär

I den vid skifferoljeverket i Kvarntorp 1945
utsatta serien på ca 60 plåtar medtogs
huvudsakligen färger av typen blymönja—pansarfärg. De
lades på i ofta hög men dessvärre varierande
skikttjocklek vilket försvårar bedömningen. Av
den grafiska sammanställning, som Bengt
Hägglund i utskott 1 nyligen utfört, synes man ur
materialet kunna dra följande slutsatser:

Att döma av jämförbara plåtar, placerade på
andra ställen, är rostangreppet i Kvarntorp 3—4
gånger kraftigare än i Grönskär och ungefär
dubbelt så kraftigt som i Smögen.

Av olika grundfärger under en och samma
täckfärg har blymönjefärgen G2 och en färg med
60 % blymönja och 40 % krommönja utfallit bäst
(livslängd vid skikttjocklek 95 (x 5—6 år).
Enbart krommönja är däremot avsevärt sämre
(livslängd ca 3 år). Färg med zinkkromat och järn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free