Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 30 november 1954 - Ståls korrosion i luft. Rostningens förlopp, av Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1057
Röstningens förlopp
Civilingenjör Axel Här lin, Stockholm
620.191.2
Betraktar man röstningens förlopp för en av
Korrosionsnämndens plåtar, t.ex. på Grönskär
(fig. 8), finner man att avrostningen gått
mycket hastigare i hörjan. Detta hänger säkerligen
samman med att valshuden lossnat tämligen
snart. När vattenfickan och en angränsande del
av plåten tagits bort efter 14 år och den
återstående delen vägts, blev viktförlusten per m2 för
denna åtskilligt mindre. Rostningsförloppet för
plåten utan vattenficka får tänkas återgivet av
den streckade linjen.
Efter kapningen av vattenfickan sattes plåtarna
ut men togs efter en tid in igen för kemisk
avrostning av den vertikala delen. Dennas viktförlust
härvid i g/m2 representeras av den vertikala
linjen överst i fig. 8.
Den totala viktförlusten för en plåt med
valshud kan därför anses sammansatt av tre delar
(fig. 8 A, B, C) av vilka A representerar förlust
av valshuden, B korrosion som växer linjärt med
ett årligt belopp b (för n år är B = nb) och C
resultatet av den kemiska avrostningen. För plåten
i fig. 8 är b = 47 g/m2år. Röstningens linjära
förlopp i fortfarighetstillståndet har konstaterats
även vid brittiska försök (fig. 9).
Corrosion Committee har gjort liknande försök
på sina stationer världen runt (senast
redovisade i "Fifth report" 1938). På varje station har
man gjort dubbelprov med plåtar av mjukt stål
med tre olika kopparhalter, dels i valstillstånd,
dels förbehandlade enligt olika metoder. Till
skillnad från förfarandet vid de svenska
försöken har man låtit plåtarna stå orörda i 5 år
och först därefter stålborstat dem.
Ur primärvärdena har viktförlusten omräknats
till g/m2 för en av de tre serierna i Woolwich
(tabell 15). Spridningen har uträknats som me-
Tabell 15. Viktförlust hos omålade plåtar efter fem års
exponering i Woolwich; stålets kopparhalt 0,5 °/o.
Tillstånd före
exponeringen
Viktförlust
efter stål- efter kemisk
borstning avrostning
g/m2
g/m2
genom
kemisk avrostning
g/m2
Med valshud A + B A . + B + C C
tre olika vals- 1 250 1 173 1 719 1 613 469 440
ningsmetoder ... . 1270 1 212 1 704 1 647 434 435
1 313 1 197 1 719 1 627 406 430
Medeltal ....... . 1 235 ± 40 1 670 ± 45 435 : ± 15
Utan valshud B B + C C
betat \ ......... . 961 869 1 420 1 304 459 435
sandblästrat . 912 825 1 342 1 270 430 445
slipat.......... . 1004 908 1 477 1 420 473 512
polerat ........ . 917 830 1 347 1 289 430 459
Medeltal ....... . 905 : ± 45 1 360 ± 60 455: ± 20
Fig. 8. Korrosionsförloppet för en omålad provplåt
(Grönskär); A förlust av valshud, B summan av de årliga
vikt-förlusterna, C viktförlust vid kemisk avrostning.
delvärdet av plåtarnas avvikelser från
medeltalet, och därefter har såväl detta som
medelavvikelsen avrundats till närmaste fem- eller
tiotal.
Värdena för plåtar i valstillstånd (något olika
betingelser vid valsningen) är i denna och andra
serier nära lika. För betade eller på annat sätt
förbehandlade plåtar varierar resultaten något
mer. Liksom för den här återgivna
Woolwich-serien ger sandblästring ofta den minsta och
slipning den största avrostningen. Skillnaderna
15 ar
Expo ne rings tid
Fig. 9. Korrosionsförlopp för omålat stål enligt Corrosion
Committee; x mjukt stål och stål med 1,0 °/o Cr, 0,5 °/o
Cu i Sheffield, o mjukt stål i Llanwrtyd Wells.
Viktförlust
g/m2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
