- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1071

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Arbetsledarnas ekonomiska ansvarskänsla, av Sven Bohlin - Diskussion av F Kjellnäs, J Faerden, H Haner, B Tollin och G Westerlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1071

och ansvar vidgas och så att hans personlighetsvärde
kommer till sin fulla rätt. Därigenom skapas automatiskt
förutsättningar för ett stimulerande och frivilligt lagarbete
med klar inriktning på ett gemensamt mål för hela
företaget.

Företaget har lagt upp ett program på fvra planerade
konferenser. Den första konferensen ägnas åt modetendenser,
prisutveckling och andra frågor som behöver diskuteras för
att få en avvägning mellan inköps-, produktions-,
försäljnings- och konsumtionssynpunkterna.

Den andra konferensen hålles när kollektionen har
erhållit en mera konkret form. Den största uppgiften blir då
att göra en viss sovring av utarbetade skisser och modeller
och göra upp en plan över vilka material som lämpar sig
bäst för olika modelltyper. Vidare diskuteras kollektionens
prissättning och en mycket viktig sak, nämligen när
försäljningen skall sättas in med hänsyn till läget i
detaljaffärerna. Vid denna konferens läggs alltså grunden till en
samordning av inköp, försäljning och tillverkning. Dessa
led behöver därefter inte stå som fiender mot varandra,
beskylla varandra för bristande saklighet, för alltför höga
priser eller för produkter som inte kan säljas.

Den tredje konferensen hålles sedan kollektionen blivit
helt färdig och innan försäljningen börjar.

Vid den fjärde konferensen som äger rum när
försäljningen har pågått under omkring en månads tid diskuteras
erfarenheterna från fältet, den kundkritik som har
kommit fram och vilka åtgärder som omedelbart skall vidtas
med ledning av den gjorda försäljningen.

Gruppkonferenserna åstadkommer att arbetet från första
början kommer in i vissa klart utstakade banor och att
båda parter får ett ömsesidigt ansvarsmedvetande för
planernas riktiga förverkligande.

Direktör J Faerden: Produktspecialisering är en fråga
som diskuteras mycket inom industrin i detta land liksom
i andra länder. I USA har man ju också inom vissa
industrigrenar t.ex. bilindustrin nått synnerligen långt.

Med genomförd produktspecialisering får man möjlighet
att anskaffa verkliga specialister och det blir möjligt att
bättre utnyttja staben av tekniker. Man erhåller större
möjligheter att anskaffa högeffektiva arbetsmaskiner som kan
utnyttjas bättre än vid en icke specialiserad tillverkning,
och man får större serier, som möjliggör lägre
tillverkningskostnader och försäljningspriser. En nackdel kan
naturligtvis vara större konjunkturkänslighet. Specialiseringen
fordrar därför av ledningen en mer långsiktig planering,
som tar hänsyn till eventuella konjunkturändringar.
Vinsterna av typbegränsning är mindre lagerhållning,
bättre utnyttjande av maskiner och verktyg, större
möjligheter att inköpa specialmaskiner med hög produktivitet,
större serier, enklare kalkylering, möjlighet till bättre
service och kanske viktigast — minskad tillverkningskostnad.

Man kan fråga sig hur en ny chef som kommer till ett
företag och får klart för sig att det i hög grad behövs
rationalisering av olika slag skall gripa sig an med detta
problem. Vad börjar han med? Naturligtvis måste han först och
främst skaffa sig kunskaper om företaget, om de ,olika
produktgruppernas lönsamhet, om antalet olika varianter
inom de olika produktgrupperna och om hur den dagliga
rationaliseringen inom företagets verkstäder och kontor
bedrivs. Han måste se efter om det har en
arbetsstudie-avdelning som fungerar på rätt sätt och något organ som
tänker på kontorsrationalisering,
försäljningsrationalisering, distribution osv. Han måste skaffa sig underlag för
att kunna bedöma dessa olika uppgifter. Det förefaller mig
sedan vara ett naturligt steg att han går in för dessa
planerade konferenser som här redan har omnämnts.

Så småningom kan han uppgöra ett program över vilka
åtgärder som skall vidtas. För att över huvud taget kunna
skapa förståelse för dessa olika rationaliseringsåtgärder
fordras sedan ofta en utbildnings- och
fortbildningsverksamhet inom företaget som kanske måste börja i företagets

ledning. I USA har man på vissa håll börjat låta t.o.m.
direktionsmedlemmarna cirkulera i företaget för att skaffa
sig kunskap om de olika funktionerna och kanske framför
allt skaffa sig förståelse för de olika funktionerna inom
företaget. Men man får även tänka på utbildning av
arbets-ledarämnen samt fortbildning av arbetsledare och övriga
tjänstemän.

Det är väsentligt att man stimulerar intresset för
förslagsverksamheten. Man måste även försöka skapa förståelse
för åtgärdernas nödvändighet genom ett effektivt
grupparbete. När det gäller just typbegränsning så är det
naturligt att förslag av denna art kommer fram från en
kommitté bestående av representanter för tillverkning,
konstruktion, försäljning och planering. Det är till sist
uppenbart att den mänskliga frågan måste beröras i detta fall
ty det är väsentligt för den anställde i ett företag att han
känner att han röner uppskattning för det arbete som han
håller på med och känner säkerhet i arbetet.

Direktör H Haner: Målet för ett företag måste vara att
tjäna så mycket pengar som möjligt. Därför är det också
viktigt att man både på tillverkningssidan och
försäljningssidan arbetar med varor som ger största kostnadstäckning.

Man skall låta tillverknings- och försäljningsledningen
tillsammans undersöka, om sortimentet kan begränsas. I
allmänhet tillverkar man alltför många artiklar och för
många storlekar. Vissa varor med dålig
omkostnadstäckning måste man emellertid ha kvar ur ren servicesynpunkt
och då skall man undersöka, ifall man möjligtvis kan
förbättra omkostnadstäckningen genom att höja priserna.
Artiklar som man efter moget övervägande bestämt sig
att kraftigt föra fram vid försäljningen, skall man granska
ur formgivningssynpunkt, ur färgsättningssynpunkt, ur
förpackningssynpunkt och ur namnsynpunkt. Man skall
försöka ge varan karaktär.

Man skall heller aldrig släppa ut en nyhet som ersätter
någon gammal artikel förrän man är säker på, att den
gamla artikeln försäljningsmässigt är ordentligt utkramad.
Skulle man följa försäljarnas och försäljningsledningens
intentioner, så skulle man ändra verktyg och komma med
nyheter praktiskt taget varje månad.

Då och då leker väl i alla teknikers hjärna den tanken
att distributionen är förfärligt dyr och att det knappast
lönar sig att försöka rationalisera tillverkningen och få
ned tillverkningskostnaderna när vinsterna sedan ändå
sväljs i distributionen och i försäljningsarbetet. Jag är
övertygad om att det finns mycket att göra på
distributionsfronten. Hur många har tänkt på vad försäljarens
kontakttimmar med kunden egentligen kostar? Vi har funnit
att försäljarens arbetstimmar, dvs. den tid då han har
kontakt med köparen, kostar oss 50—100 kr/h. Man måste
självfallet göra dessa timmar så lönsamma som möjligt
och därför se till att försäljaren arbetar med sådana varor
som ger företaget största möjliga kostnadstäckning och
betalar hans tid.

Man skall också se till att försäljaren får ett speciellt
intresse för att arbeta med dessa varor. Detta kan ske t.ex.
genom att öka försäljarens provisionsintäkt på dem och
hålla tillbaka hans provisionsintänkt på varor som man
inte önskar sälja. Man skall dessutom se till att försäljaren
håller företaget informerat om vad som händer på
marknaden, vad konkurrenten gör osv. Då försäljaren går
hemma på företaget, vilket är ungefär 100 dagar per år skall
han få en ordentlig utbildning.

Distributionsformen måste vara den rätta. Har man
beslutat att man skall välja utanför firman stående
distributionsföretag skall man aktivt gå in för den formen. Man
skall ha klart för sig att distributionsföretaget arbetar med
ens varor endast av en anledning, han vill tjäna pengar.

Lagerhållningen är ett område där mycket är att göra
särskilt beträffande arbetsintensiteten. Man kan säkerligen
i högre grad mekanisera såväl framplockningen av en order
i lagret som ivägskickandet. Jag kan inte se någon som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free