Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Arbetsledarnas ekonomiska ansvarskänsla, av Sven Bohlin - Diskussion av F Kjellnäs, J Faerden, H Haner, B Tollin och G Westerlund - Åttastegs decimalräknare med skittransistorer - Världens största bensintank - Morgondagens reaktionsmotor - Gasisolerade högspänningstransformatorer - Gummis hållfasthet och varaktighet ökas - Kiseldioxid i en tidigare okänd kristallform - Repor i filmnegativ kan oskadliggöras - Klibbremsor av polyeten som korrosionsskydd - Mantomide, ett medel mot amöbainfektioner - Korrosionsinhibitorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1072
TEKNISK TIDSKRIFT
helst skillnad på arbetet att plocka ihop en order i lagret
och arbetet som äger rum i företagets monteringsavdelning.
Direktör R Millqvist: När det är fråga om
rationaliseringsarbetets uppläggning och bedrivande så gäller det dels
att försöka få fram positiva initiativ till
rationaliseringsåtgärder, dels att bryta det motstånd mot förändringar som
alltid existerar överallt. Människan har en inneboende
konservatism som gör att hon är negativt inställd mot
förändringar. När det gäller att bryta detta motstånd vill jag
speciellt rikta uppmärksamheten på lönepolitikens
betydelse. Det har i Sverige varit en rätt allmänt utbredd praxis
att utgå från en inte officiellt överenskommen lönenivå
även vid ackordsbetalning. Ingendera parten har egentligen
accepterat avvikelser ifrån lönenivån. Om någon arbetare
har gått upp med ackordförtjänsten, så har
fabriksledningen ingripit och hittat på en rationaliseringsåtgärd för
att få vederbörande in i normallön. Det där har man nu
på många håll försökt att komma ifrån. Om man skall
kunna minska motståndet mot rationaliseringsåtgärder
måste man skapa förtroende för att rationaliseringens syfte
är att åstadkomma arbetsbesparingar och inte att minska
en för hög lönenivå.
Det är också mycket väsentligt att samordna de olika
funktionerna i en gemensam ansträngning mot samma mål,
genom t.ex. rationaliseringskommittéer. Personligen har jag
sett på våra båda fabriker, att ett sådant kommittéarbete
har varit mycket fruktbringande. Vederbörande kommitté
har tantiem på uppnådda besparingar, vilket bl.a. gör att
man kontinuerligt redovisar de resultat som uppnåtts. Det
har blivit en sport att driva upp dessa resultat.
Byråassistent B Tollin: När det gäller
rationaliseringsarbetets uppläggning är de största svårigheterna inte att söka
på det tekniska planet. Bekymren börjar när människan,
som berörs av en rationaliseringsundersökning, kommer
in i bilden. De flesta har väl fullt klart för sig att
rationaliseringen, inte bara den tekniska och kommersiella, utan
även den administrativa, är en absolut nödvändig företeelse
i dagens samhälle. Ändå är man med på rationalisering
bara det gäller andra arbetsplatser än den egna. Några av
de viktigaste orsakerna härtill är följande:
En del människor är rädda för att rationaliseringen skall
resultera i krav på intensifiering av arbetsinsatsen utan
motsvarande ersättning. Andra fruktar att resultatet skall
bli avskedande av personal. De ålderskategorier som
upplevde arbetslöshetsperioderna för några decennier sedan,
har helt naturligt en viss rädsla för, att den allt mer ökade
mekaniseringen skall medföra risk för ny arbetslöshet. De
flesta människor har också en naturlig motvilja mot att
bli kontrollerade och observerade, liksom också en viss
tröghet och konservatism, som verkar hämmande vid alla
försök till nyordning. Till sist vill man ofta inte gärna
vara med om en så långt driven mekanisering att arbetet
blir alltför enkelt och ointressant.
Det vill dessbättre synas, som allt fler och fler får en
verkligt positiv inställning till rationaliseringsarbetet och
det är särskilt glädjande att konstatera, att
fackföreningarnas ledningar härvidlag går i täten. En väsentlig fråga
är därför — hur skall rationaliseringsarbetet uppläggas för
att riskerna för psykologiskt motstånd i möjligaste mån
skall elimineras? Det viktigaste medlet är säkerligen
information, dels allmän sådan, dels sådan om det aktuella
rationaliseringsprojektet. Men det räcker inte att denna
information lämnas i företagsnämnderna, utan åtminstone
vid undersökningens början och slut bör hela den berörda
gruppen informeras och beredas möjlighet till diskussion
av de aktuella problemen. Ingen eller bristfällig
information om syftet och gången av det hela har stjälpt månget
i och för sig alldeles utmärkt rationaliseringsförslag.
Docent G Westerlund: Informationen vill jag se som en
integrerande del i ett rationaliseringsarbete. När man pla-
nerar en rationaliseringsåtgärd, så skall man samtidigt
planera informationen kring den. Jag menar då med
information inte bara ett överlämnande av besked och upplysningar,
utan ett utbyte av synpunkter, vilket är en helt annan sak.
Ett par storföretag här i landet har arrangerat en
information kring större rationaliseringsåtgärder i form av
studiegrupper. När företagsledningen beslutat, att man skall
undersöka möjligheterna för en större rationaliseringsåtgärd
så tillsätter den en studiegrupp bestående av dels
representanter för administration, planering och rationalisering,
dels vederbörande avdelningschef, någon arbetsledare och
några arbetare. I studiegruppen diskuteras nuvarande
förhållanden på arbetsplatsen. Deltagarna gör studieresor till
andra företag i landet och man har t.o.m. i några fall
skickat dem utanför landets gränser för att se hur det är
ordnat där. Grupperna var ursprungligen avsedda för att
ledningen skulle sälja tankegångarna till personalen och
förbereda den på vad som komma skulle, men det har visat
sig att de dessutom har fungerat så att de har gett idéer
av bestående värde för rationaliseringsarbetet.
Åttastegs decimalräknare med skikttransistorer har
demonstrerats i San Francisco vid en visning av
matematikmaskiner.
Världens största bensintank, i USA, har 48 m diameter
och är 12,2 m hög. Den rymmer 16,7 Ml, dvs. tillräckligt
mycket för att fylla ett 5 km långt tankvagnståg.
Morgondagens reaktionsmotor anser man skall kunna
arbeta med temperaturer upp till 1 040°C tack vare en ny
värmebeständig legering, Kentanium.
Gasisolerade högspänningstransformatorer, som nu
skall byggas i USA, väntas bli lättare, arbeta tystare och
vara driftsäkrare än dagens vätskeisolerade
transformatorer. Gasen är svavelhexafluorid.
Gummis hållfasthet och varaktighet ökas genom
inblandning av ett silikongummi vilket man också kan
använda som beläggning på organiskt gummi för att skydda
detta mot luftens inverkan och mot värme.
Silikonöver-draget gummi uppges kunna användas vid — 60 till
+ 200°C.
Kiseldioxid i en tidigare okänd kristallform har
erhållits genom upphettning av ren kiselsyra tillsammans med
litet alkali (NaOH, KOH, LiOH) i vattenlösning till 380—
585°C vid 35—1 250 kp/cm2. För litet alkali ger kristobalit
och för mycket kvarts; submikroskopiska kristaller bildas
lätt. Den nya kristallformen liknar /?-spodumens.
Repor i filmnegativ kan oskadliggöras, om man vid
förstoring lägger negativet i en speciell hållare, fylld med
en silikonolja som har samma brytningsindex som filmens
skyddsskikt. Reporna tränger nämligen sällan genom detta,
och emulsionsskiktet är därför i regel oskadat.
Klibbremsor av polyeten som korrosionsskydd
utnyttjas i en amerikansk gasdistributionsanläggning. I en
maskin rengörs rören och lindas med remsorna som härvid
pressas fast vid metallytan. Varken lösningsmedel eller
uppvärmning används.
Mantomide, ett medel mot amöbainfektioner, är N-
(2,4-diklorbensyl)-N-(2-hydroxietyl)dikloracetamid. Det verkar
i mycket mindre mängd än antibiotika och andra vanligen
använda medel mot amöbioser. Det har vid kliniska prov
visat sig sakna giftverkan.
Korrosionsinhibitorer, bestående av polyoximetylerade
kolofoniumaminer, möjliggör rengöring av avlopp i
hemmen med saltsyra utan skada på rören.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
