Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 14 december 1954 - Gruvanläggningen i Garpenberg, av Sten-Erik Karlén - Nybyggen - Betongklädnad av en lång tunnel, av G Lbg - 275 MW ångturbinaggregat, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1089
Fig. 5. Del av flotationshallen, reagensläktare i
bakgrunden.
portvägar för material. Spelrummet i toppen på
laven förses med mindre förnödenheter med en
våningshiss i laven, och det tyngre materialet
fraktas med ett permanent på marken uppsatt
schaktsänkningsspel med flerskuren lina.
Härvid lyfts godset utanpå laven och in genom en
lucka i maskinrumsgolvet, varefter en
handdriven travers tar vid. Lättare material till
krossverket kan tas med våningshissen i laven, medan
tyngre delar lyfts med krossverkets travers från
marken genom ett lyftschakt direkt till önskad
nivå i krossverket.
Kulkvarnskulor kommer med bil och töms i
särskilda fickor, mynnande i kvarnhallen.
Påfyllning av kvarnen sker med en "schänk" och
traversens lilla krok. övriga slitdelar till
kvarnarna liksom stänger till stångkvarnen körs med
bil in i kvarhållen, lossas med travers och lagras
i hallen. Flotationsreagensen körs också direkt
in i verkets bottenvåning. Lossning sker vid kaj
av lastbilsflakshöjd i direkt anslutning till
reagensblandningen.
Färdigblandad reagenssats pumpas till
behållare, placerad på läktare ovan flotationshallen,
varifrån den kan distribueras med självtryck.
Kalk, som förbrukas i ganska stora mängder,
köps i lös vikt och transporteras i behållare, som
vid tömning sätts under tryck, varvid kalken
pressas upp i en särskild ficka.
Material till flotationsavdelningen, utom
reagens kan tas med en våningshiss i SÖ delen av
verket eller, när det gäller större saker, med
en av flotationshallens traverser, som genom ett
lyftschakt kan hämta material omedelbart
innanför porten till underliggande kvarnhall.
Material till laboratoriet i byggnadens östra ända
tas med den nyss nämnda våningshissen.
Drifterfarenheter
Den nya anläggningen togs i bruk i juli 1953 och
har alltså varit i drift drygt ett år. Den har, sedan
apparaturen blivit injusterad och några
småänd-ringar genomförda, fungerat enligt plan och de
krav, som uppställts, har infriats.
Uppfordring och krossning har sålunda
uppnått beräknade 200 t/h och målning och
flotation beräknade 40 t/h, samtidigt som avsedda
metallurgiska resultat väl uppnåtts. De stora
belopp som nedlagts på att göra anläggningen
lättskött, har resulterat i låga driftkostnader.
Nybyggen
Betongbeklädnad av en lång tunnel. I närheten av
Manchester har genom skiffer- och sandstensberg med
horisontell skiktning sprängts en 18,3 km lång tunnel med
3,35 m bred hästskosektion. Under byggnadstiden stöttades
berget med sedvanliga stålbågar. Vissa sträckor av
tunneln har förstärkts med monteringsfärdiga betongsegment.
Innerformen för betongbeklädnaden utfördes av
hopfällbara formskivor med 4,6 m längd till sammanlagt 73,5 m
längd för varje arbetsomgång. Sedan betongen gjutits och
hårdnat, fälldes de övre och undre skivorna ihop, hängdes
upp på en bock och fördes så på spår till nästa avsnitt.
Betongmaterialet torrblandades i en anläggning utanför
tunneln och lastades i nio 0,7 m3 tippvagnar. Med ett 12 hk
ackumulatorlok fördes vagnarna in i tunneln och tömdes
på ett transportband till två blandare. Här tillsattes vatten,
varefter massan via en betongpump trycktes genom 15 cm
rör till gjutplatsen. Så snart en blandare tömts i
pumpbehållaren, tömdes den andra biandaren i den första
samtidigt som vagnarna tippades i tur och ordning och den
nya torrmassan kan mottas av den tomma biandaren.
Arbetet fjärrmanövrerades med tryckknappar.
Den färdiga tunneln har 2,6 m diameter.
Beklädnadsarbetet framgick i allmänhet 365 m per vecka (Bautechnik
1954 h. 9 s. 303). G Lbg
275 MW ångturbinaggregat. För en ny kraftstation i
Philadelphia (Tekn. T. 1954 s. 908) har till den första
utbyggnaden för ca 45 M$ beställts en 275 MW, 3 600 r/m
ångturbingenerator. Aggregatet är enaxligt och har fyra
turbinhus och tre turbinavlopp till kondensorn.
Ångtrycket är vid turbinpådraget 350 at, alltså avsevärt
högre än det kritiska trycket (226 at), och temperaturen på
högtrycksångan 650°C; till en början tänker man dock
begränsa temperaturen till 620°C. Aggregatet är utrustat med
dubbel återhettning av ångan (Tekn. T. 1953 s. 426) till
565°C i första steget vid trycket 74 at och i andra steget vid
17,6 at. Den specifika värmeförbrukningen för hela
anläggningen har för 350 at och 595°C beräknats till 2 120
kcal/kWh, motsvarande värmeförbrukningstalet 2,46, alltså
över 40 °/o verkningsgrad.
Alla detaljer i turbinen utom för det högsta trycket är av
vanlig konstruktion med ferritiska material. I den första
turbindelen, som konstrueras för 350 at, 650°G i
ångtill-loppet och mottrycket 170 at, kommer austenitiska
material till användning. Den andra turbindelen är kombinerad
högtrycksdel och första mellantrycksdel, och den tredje
turbindelen är kombinerad andra mellantrycksdel och
lågtrycksdel med ett avlopp. Den fjärde turbindelen slutligen
är en konventionell lågtrycksturbin med dubbla avlopp till
kondensorn. Trycket i avloppet är 0,052 at.
Kondensorn är på 9 750 m2 med enkel
vattengenomströmning. Två pumpar på vardera 4,7 m3/s lämnar det för
kondensationen erforderliga kylvattnet. Matarvattnet kommer
sannolikt att värmas till 295°C med nio avtappningar från
turbinen. Den sammanlagda förvärmarytan blir ca 2 900 m2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
