- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1094

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 14 december 1954 - Syntetiska smörjmedel, av Ragnar Byman - En silikon för ullimpregnering - En liten reaktionsmotor av axialtyp - Vatten- och smutsfrånstötande ylletyger - Hastighetsrekord för helikoptrar - Temperaturresistenta material för flygturbiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1094

TEKNISK TIDSKRIFT

carbon black, grafit o.d. Dessa blandningar
förlorar emellertid sin fettliknande karaktär om de
värms upp längre tid över 150° C eller vid
intensiv bearbetning, och bl.a. på grund härav har de
icke visat sig tillförlitliga som smörjmedel i t.ex.
kullager.

På senare tid har man emellertid börjat
använda ftalocyaninpigment som
förtjocknings-medel. Dessa är synnerligen värmebeständiga
och oxideras ej vid upphettning i luft förrän vid
350°C eller däröver. Genom att använda
siliko-ner som grundolja och kopparftalocyanin som
förtjockningsmedel har man framställt smörj
-fetter, som funktionerat mycket bra vid
temperaturer upp till 250° C. Vid denna temperatur
börjar emellertid polymetylfenylsiloxanerna att
polymeriseras, medan ftalocyaninerna ej förändras.
Man kan alltså ej fullt utnyttja dessas
värme-och oxidationsstabilitet upp till 350° C förrän
man får tillgång till ännu stabilare grundoljor
än de nu tillgängliga silikonerna.

Framtida användning

Av de nuvarande syntetiska smörjmedlen har
estrarna den bästa kombinationen av
lämpliga smörjmedelsegenskaper. De har hög
smörjande och bärande förmåga, mycket goda
visko-sitets-temperaturegenskaper, hög kokpunkt, lågt
ångtryck, låg stelningspunkt, ger gott rostskydd
och kan framställas för relativt rimliga
kostnader. De reaktionsprodukter, som bildas vid deras
oxidation eller hydrolys, är lösliga i estrarna
själva, verkar som korrosionsinhibitorer samt
förbättrar även i någon mån oljornas smörj
förmåga.

Estrarna angriper organiska
konstruktionsmaterial, såsom gummi, plast, färger m.m.,
vilket kan inskränka deras användbarhet för
vissa ändamål. De är lösliga i mineraloljor i
alla proportioner och kan därför blandas med
dessa varvid de förbättrar de senares egenskaper.
De är även mycket lämpliga som grundolja vid
tillverkning av smörj fetter. Estrarna torde även
vara den grupp syntetiska oljor som för
närvarande bör ha det största intresset för svenska
förhållanden.

Trots de syntetiska smörjoljornas stora
tekniska fördelar kommer på grund av ekonomiska
och tillverkningstekniska orsaker säkerligen
ännu under lång tid framåt den ojämförligt största
delen av använda smörjoljor att bestå av
mineraloljor. De syntetiska oljorna kommer emellertid
att användas i allt större utsträckning i
maskinell utrustning, som skall vara i gång långa
tidsperioder utan tillsyn eller skall funktionera
under extrema temperaturförhållanden och i
komplicerade maskiner och apparater, där
insmörj-ning och komplettering av smörjmedlen endast
kan ske i samband med fullständig demontering.
För flygmotorer och övrig maskinell utrustning

på flygplan torde huvuddelen av använda
smörjmedel i en mycket snar framtid enbart komma
att utgöras av syntetiska produkter. För alla slag
av militär vapenmateriel kommer de syntetiska
smörjmedlen att få fundamental betydelse.
Detsamma gäller militära fordon, såsom
stridsvagnar, artillerilavettage, pansarbilar, traktorer.
Som förut nämnts pågår omfattande försök
härmed i USA och enligt tyska uppgifter används
esteroljor av ryssarna i stor utsträckning som
motoroljor för militära fordon.

För civila motorfordon ligger förhållandena
något annorlunda till. Inom de delar av jorden som
har ett mera tempererat klimat torde de
syntetiska oljorna för närvarande ej erbjuda några
större tekniska fördelar som motorsmörjolja.
Däremot torde de snart komma att få mycket
stor betydelse som grundolja vid tillverkning av
smörj fetter för motorfordon. Emellertid måste
för ett land som Sverige, i synnerhet för dess
nordliga delar, där det är synnerligen önskvärt
att hålla motortrafiken i gång även under den
kalla årstiden, de syntetiska esteroljorna erbjuda
stora fördelar. Förhållandena är likartade för all
motordriven maskinell utrustning inom t.ex.
skogsbruket och vägväsendet, som skall kunna
hållas i störningsfri drift även under vintern.

För närvarande pågår en intensiv forskning för
att finna nya råmaterial för tillverkning av
syntetiska smörjmedel. Allt eftersom detta arbete
framskrider kommer de syntetiska oljorna att
tillverkningstekniskt spela en allt större roll även
om mineraloljorna ännu under åtskilliga
årtionden kommer att bilda den dominerande delen av
de använda smörjmedlen. Även om de
syntetiska smörjmedlens andel i den totala
smörjmedelskonsumtionen endast skulle komma att
utgöra ett par procent, representerar detta ändå
en betydande industriell produktion.

En silikon för ullimpregnering är både olje- och
vattenavvisande, ger ylletyger bättre skrynkelmotstånd och
ökar deras nötningshållfasthet utan förlust av deras goda
egenskaper. Plasten härdas genom upphettning 10—20 min
till 120°C, en temperatur som ull tål mycket bra.

En liten reaktionsmotor av axialtyp, Rolls-Royce
"Soar", ger 820 kp dragkraft och väger 122 kg.

Vatten- och smutsfrånstötande ylletyger kan man
erhålla genom att behandla väven med en emulsion,
innehållande 40 »/o aktiv silikon och en katalysator. Tyget
behåller sina goda naturliga egenskaper och får bättre
känsel.

Hastighetsrekord för helikoptrar med 251 km/h har
satts av en amerikansk arméhelikopter av typ Sikorsky
XH-39.

Temperaturresistenta material för flygturbiner,
innehållande bl.a. titan och molybden, får bättre
hållfasthets-egenskaper om de värmebehandlas under vakuum.
Enheter på 500 kg centrifugalgjuts i en ny vakuumugn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free