Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 14 december 1954 - Kabis antibiotikafabrik i Strängnäs, av Karl V Ekvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1096
TEKNISK TIDSKRIFT
vanligen amylacetat, varvid man utnyttjar
förhållandet att fördelningskoefficienten för den
odissocierade penicillinsyran i vatten och
amylacetat är en helt annan än för syrans anjon.
Genom lämplig inställning av lösningarnas pH kan
man därför anrika penicillinet och samtidigt
rena det. Processen utförs i kontinuerligt
arbetande extraktorer av separatortyp, och som
slutprodukt vid den erhålles en mycket
koncentrerad lösning av penicillin antingen i vatten (som
salt) eller i ett organiskt lösningsmedel. Ur
dessa lösningar fälls penicillinet soin en
svårlös-lig förening, vilken efter centrifugering och
vakuumtorkning utgör Strängnäsfabrikens
färdigprodukt.
Vid rening av streptomycin fordras betydligt
flera steg, och dessutom behövs en mer
komplicerad apparatur än vid penicillintillverkningen.
Det första steget i reningsprocessen är en
ad-sorption på jonbytare med selektiva egenskaper
(fig. 3); därefter följer en eluering. Det härvid
erhållna eluatets renhetsgrad torde normalt vara
25—50 gånger större än den ursprungliga
strep-tomycinmäskens. Tekniskt utförs processen i
höga torn, fyllda med jonbytare. Eluatet
vidare-bearbetas först genom vakuumindunstning och
sedan genom en serie reningssteg, omfattande
behandlingar med kol, utfällningar,
centrifuge-ringar osv.
Speciella problem
Vid projekteringen av en antibiotikafabrik
möter man vissa tekniska problem som man ej har
inom annan jäsningsindustri eller kemisk
industri. Utan tvivel är jäsningsprocessen den del av
tillverkningen som är svårast att behärska. Man
måste tyvärr konstatera att processen inte kan
förutberäknas med någorlunda god noggrannhet
därför att oväntade variationer i utbytet av
önskad produkt uppstår även vid användning av till
synes oförändrade svampstammar, råvaror,
metoder och apparatur.
Utbytet vid jäsningen beror av många faktorer.
Råvaror kan t.ex. kombineras på ett obegränsat
antal olika sätt, och dessutom varierar i hög
grad egenskaperna hos de råvaror som är eller
härrör från naturprodukter. I allmänhet kan
råvarornas kvalitet bara bestämmas genom
jäsningsförsök i laboratorieskala, halvstor skala
eller fabriksskala. Man kan vidare under
pågående jäsning i hög grad påverka dennas förlopp
genom tillsatser som förskjuter t.ex. mäskens pH.
Ympsatsens egenskaper har visat sig vara av
största betydelse för huvud jäsningens förlopp.
Det är inte nog att den vid ympningen använda
mängden strålsvamp (för streptomycin) eller
mögelsvamp (för penicillin) är tillräckligt stor.
Mikroorganismen bör också befinna sig i ett
lämpligt utväxtstadium, och det substrat i vilket
den växer bör vid ympningen ha lämplig sam-
Fig. 2. Filterpressar för filtrering av streptomycinmäsken.
mansättning. Dessutom skall omröringen i
jästankarna och luftningen noga regleras. I senare
fallet gäller detta inte bara mängden luft utan
också dennas fördelning i vätskan. Vidare måste
den vid många tillfällen ytterst besvärliga
skum-ningen behärskas på något sätt.
De jäsningsprocesser som används är mycket
känsliga för infektioner av åtskilliga, allmänt
förekommande mikroorganismer. Därför kan
jäsningen inte ske i öppna kar ens om man
vidtar strängast tänkbara hygieniska åtgärder. Man
utför därför jäsningen i helt slutna jästankar.
Innan den sätts i gång steriliseras såväl varje
del av apparaturen som näringslösningen genom
upphettning till lämplig temperatur under
tillräckligt lång tid, och under jäsningen
ångsteri-liseras packboxar, bottenventiler,
provtagningskranar m.fl. detaljer kontinuerligt.
Behandlingen av den ut jästa mäsken sker
genom en serie förfaranden som är välkända inom
organisk-kemisk industri. Man arbetar sålunda
bl.a. med extraktion, indunstning, destillation,
adsorption, kristallisation, torkning och målning.
Medan planeringen av jäsningsavdelningen
erbjudit vissa speciella problem, har däremot
projekteringen av fabrikens övriga delar varit ett
sedvanligt ingenjörsarbete, vid vilket
apparatenheternas dimensioner lätt kunnat beräknas
med kännedom om produktens eller
halvfabrikatens fysikaliska data. Vid det praktiska
utförandet av fabriken möter man emellertid flera
besvärliga problem.
Vid reningen används flera olika lösningsmedel,
de flesta mycket eldfarliga. Stor hänsyn måste
därför tas till explosions- och brandriskerna både
vid projekteringen och vid driftens planering.
Dessutom används flera aggressiva syror och i
några fall blandningar av dessa med
lösningsmedel. Både förvaring och hantering av dessa
kemikalier i fabriken medför risk för korrosion,
varigenom valet av konstruktionsmaterial blivit
en av de viktigaste frågorna.
Man skall givetvis använda ett material som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
